Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svalor - Svaltingväxter - Svalört - Svalöv (Norra Svalöv) - Swammerdam, Jan - Svampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
349
Svaltingväxter—Svampar
350
Hussvala, hona, (t. v.) och ladusvala, hanne. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
Ladusvalan, Hirundo (Chelidon) rustica, har
djupt kluven stjärt, rostbrun färg på panna och
strupe och ett brett svart band över bröstet.
Längd 19—21 cm. Den förekommer över hela
landet ehuru mer sparsamt norrut och bygger
vanl. i uthus ett öppet, skålformat bo av lera.
Backsvalan, Clivicola (Riparia) riparia,
liknar hussvalan men är ovan gråbrun, varjämte
tarser och tår äro nakna. Fjäderdräkten saknar
glans. Den finnes över hela landet. Boet bygges
längst inne i en ända till 2 m djup vågrät gång,
som gräves i en strandbrink el. ett sandtag, helst
nära vatten.
Svaltingväxter, Alismatäceae, fam. bland
mo-nokotyledonerna med dubbelt blomhylle, talrika
pistiller och nötlik frukt. S. äro fleråriga, i
sött vatten växande örter. I Sverige finnas tre
släkten. Sagittaria, pilblad, skäkta, har
en-könade blommor i gles, toppställd klase. S.
sa-gittifolia har vanl. tre slags blad, bandlika
nedsänkta, avlånga flytande samt pillika, som höja
sig över vattnet. Blommorna äro ganska stora,
med ljusröda kronblad. Alisma, svalting, har
tvåkönade blommor. A. plantago aquatica har
rosettställda, hjärtlikt äggrunda blad och små
Pilblad, Sagittaria sagittifolia, (t. v.) och svalting,
Alisma plantago aquatica.
blommor med vita el. rödlätta kronblad.
Echino-dorus, flocksvalting, liknar Alisma men
har spiralställda pistiller. E. ranunculoides, med
smalt lansettlika blad i rosett, växer på Gotland
och i s. Sverige.
Svalört, bot., se Ranunkel.
Svalöv (till 1915 Norra S.). 1) Socken i
Malmöhus län, Rönnebergs hd, n. v. om Eslöv;
25,14 km2, 2,294 inv. (1954). S. är en bördig,
kuperad slättbygd, norrut med någon skog. 1,922
har åker. I socknen ligga S.2), Ekebo, tillh.
Föreningen för växtförädling av skogsträd (se
d. o.), och av större egendomar Axelvold och
Källstorps gård samt Lönnstorp, Svalövsgården
och Heleneborg, alla dessa tre tillh. Allmänna
svenska utsädes-ab. Den nuv. kyrkan av tegel
blev färdig 1877. På ödekyrkogården ha
grundmurarna av en romansk kyrka frilagts. Ingår i
S:s, Nöbbelövs och Felestads pastorat i Lunds
stift, Rönnebergs kontr. S. bildar jämte Tirup
och Felestad storkommunen Sval öv; 41,51 km2,
2,800 inv. (1954).
2) Municipalsamhälle 1941—52, huvudsakl.
inom S.i), vid Västkustbanan; 3,57 km2, 1,609 inv.
(1952). S. är säte för Sveriges utsädesförening,
Allmänna svenska utsädes-ab., Fridhems
folkhögskola (se dessa ord) och lantmannaskola samt har
samrealskola och provinsialläkare. Om P.
Bondessons lantbruks-ab. se Bondesson 1).
Elektro-mek. verkstad, gjuteri och armatur fabrik tillhöra
Cebe ab. (220 arb.); ingår i Asea-koncernen.
Swa’mmerdam, Jan, holländsk biolog (1637
—80). Han blev med. dr i Leiden 1667, ägnade
sig därefter helt åt studiet av evertebraternas
anatomi. S:s skrifter trycktes först genom
Boer-haaves försorg 1737 under titeln ”Biblia naturæ”.
Flera av hans specialundersökningar ha förblivit
oöverträffade intill 1800-talet, särskilt av
insekternas anatomi. S. är skapare av senare tids på
utvecklingen grundade insektsystematik och över
huvud av insikten om de lägre djurens
utveck-lingshistoriska betydelse; han kullkastade
definitivt uralstringstron och formulerade
preforma-tionsteorien.
Svampar, Fu’ngi, avd. av växterna, enl. Linné
omfattande de bålväxter, som i alla delar sakna
klorofyll. Efter avskiljande av klyvsvampar el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
