Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surahammar - Surahammars bruks ab. - Surakarta - Surat - Surbrunn - Surdeg - Suresnes - Surf - Surfing - Surfoder - Suriname - Surinampadda - Surkål - Surmjölk - Surprenera (syr-) - Surrealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Surahammars bruks ab.—Surrealism
338
mars bruks ab. (se d. o.). En konfektionsfabrik
tillhör ab. Bevell (70 arb.), bildat 1949.
Surahammars bruks ab., järnverk i
Surahammar med martin- och elektrostålverk samt
valsverk, smedjor, mekanisk verkstad, stål- och
järn-gjuterier, vidare hytta med sintringsverk i
Spän-narhyttan, järnmalmsgruvor i Norberg, flera
vattenkraftstationer och sågverk samt
jordegendomar. En stor del av tillverkningen avses för
moderföretaget ASEA; en specialitet är hjul för
järnvägsvagnar. Antal arb. 1,900 (1953).
Suraka’rta [so-], se Soerakarta.
Surat [eng. utt. soGrøt], stad i prov. Bombay
i Indiska unionen, vid Tapti, ovanför dess utlopp
i Cambayviken; c:a 175,000 inv.; handelscentrum
med sidentillv., bomullsfabriker och riskvarnar.
Var fordom Indiens förnämsta handelsstad. Ett
t612 anlagt faktori i S. blev utgångspunkten för
det britt, väldet i Indien.
Surbrunn, förr namn på hälsobrunn.
Surdeg. Vid bakning av surbröd nyttjas i
st. f. pressjäst deg, som gömts från ett föreg.
bak. De verksamma jäsningsorganismerna i s.
äro utom jästsvampar långstavformade
mjölksyre-bakterier, vilka åstadkomma den halt av
mjölksyra, som ger surbrödet dess angenämt syrliga
smak.
Suresnes [syrä’n], v. förstad till Paris, vid
Seine mittemot Boulogneskogen; 32,182 inv.
(1946). Kemisk industri, bil- och
flygplansfab-riker.
Surf [säf], eng., det dyningslika vågsvallet vid
en täml. långgrund strand.
Surfing [sä’fiu] (eng.; jfr Surf), urspr. en
bland inv. på Söderhavsöarna övad vattensport,
även benämnd bränningssimning el. vågritt. — S.
är även benämning på en badortssport, varvid en
c:a 2 m lång och V2 m bred planka tages på släp
av motorbåt el. dyl. och en på plankan befintlig
person håller sig kvar på plankan med tillhjälp
av två i dennas
främre del fastsatta
rep. S. efter
motorbåt utföres även
på
vattenskidor (vanlig skidtyp
av 1,5 å 3 m längd
och 25 å 10 cm
bredd), på enstaka
platser i form av
tävlingar, bl. a. i
längdhopp över
fasta hopptrösklar.
Surfoder, se
Pressfoder.
Surinäme [so-],
off. namnet på
Nederländska Guayana
(se Guayana, sp.
434)-
Surinämpadda,
zool., se Pipa
ame-ricana.
Surkål, tysk
nationalrätt, som även
Surfing.
förekommer i Sverige. Den beredes av vitkål,
som hackas och lägges i en tunna el. kruka
varvtals med något salt och ättika el. citron. Med en
tyngd ovanpå får kålen jäsa, varvid mjölksyra,
som verkar konserverande och ger syrlig smak,
bildas. Man kan stuva el. bryna s. Den kan även
kokas till soppa.
Surmjölk, se Mjölk, sp. 121.
Surprenéra (syr-), överraska. — Surpris
(s y r-), överraskning.
Surreali’sm (av fr. sur-réalisme,
öververklig-het), en litterär och konstnärlig riktning, som
utbildades i Paris under tiden efter 1 :a världskriget.
Ordet har skapats av G. Apollinaire. Med s.
betecknade han en konst, som vill återge en
verklighet över och utanför den vanliga. Namnet upptogs
som gruppbeteckning av en rad diktare, som
tidigare varit dadaister men 1923—24 bröto sig ut
för att bilda en egen krets. Till
surrealistprogrammet anslöto sig utom A. Breton, gruppens
ledare, diktarna Aragon, Éluard, Soupault, Desnos
och Tzara, förutvarande Dada-chef, samt
dessutom ett antal konstnärer. S. fullföljer, i mer
utmanande form, vissa tendenser från
romantiken. Dikten löses från förnuftet och logiken;
konsten ställes i motsats mot den med våra
vanliga sinnen upplevda verkligheten. S:s tendens
framträder tydligt i bildspråket: en bild skall
enl. dess estetik bygga icke på likhet utan på
olikhet och motsats; den skall vara absurd.
Romantikens tro på inspirationen ersattes med en
tro på det undermedvetnas psykiska automatism;
Freuds psykologi, särsk. hans drömtolkning, har
spelat en avsevärd roll för s:s diktare och
konstnärer. Surrealisterna söka, liksom Rimbaud, en
av rörelsens föregångare, åstadkomma en total
desorganisation och oreda i sinnena; sinnessjuka
delirier, drömmarnas osammanhängande språk,
spiritistisk mystik, sexuella infall — allt flyter
in i den surrealistiska dikten. Som litterär
organisation var s. av kort varaktighet; glanstiden
inföll 1924—29. I Sverige har s. påverkat en
del diktare efter 1929. Gunnar Ekelöfs första
diktsaml. ”Sent på jorden” (1932), annonserades
som Sveriges första surrealistiska lyrik. Också
för Artur Lundkvist har s. betytt en del. Ännu
för 1940-talets lyrikergeneration ha s:s dikt och
estetik haft betydelse; Erik Lindegren har
inspirerats både av fransk surrealistisk dikt och
av svensk surrealistisk konst, främst
Halmstad-gruppens äldre måleri.
Inom konsten kunna förebud till den
modernistiska s. spåras redan 1911, då schweizaren
Paul Klee (1879—1940) i München trädde i
förbindelse med den just startade konstnärsgruppen
Der blaue Reiter (Kandinskij m. fl.) och
började utveckla sin nya fantastisk-poetiska bildart,
som snart tog s. k. automatisk teckning i sin
tjänst. S. å. visade i Paris ryssen Marc Chagall
(f. 1887) sin plötsligt väckta misstro till
förnuftet genom att slå av huvudet på sina figurer i
flera målningar. Samtidigt föregrep den till Paris
just anlände italienaren Giorgio de Chirico (f.
1888) s:s säregna kombination av exakt tecknade,
plastiska realiteter med ett underligt mardröms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
