Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunnerdahls praktiska ungdomsskolor på landet - Sunnersberg - Sunnerviken - Sunnervikens domsaga - Sunnfjord - Sunnhampa, sunn el. bengalisk hampa - Sunniter - Sunniva - Sunnmöre - Suntak - Sunt Förnuft - Suntält - Sun Yat-sen (Sun Wen) - Suolahti - Suolahti (Palander), 1. Hugo - Suolahti (Palander), 2. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
331
Sunnersberg—Suolahti
332
kom genom en donation 1908 på 4 mkr. av Magna
Sunnerdahl. S. benämndes till 1944 S u n n e
r-dahls hemskolor på landet. Hemskolan
började sin verksamhet 1911 och var från början
avsedd att bereda barn och ungdom från
storstäderna hem och undervisning på landet under en
c:a 4-årig utbildningstid. Skolan omorganiserades
dock 1948 och erhöll i samband därmed
statsbidrag till vissa kurser och ställdes under
inspektion av överstyrelsen för yrkesutbildningen, som
28/s 1949 utfärdade regi, för S. Skolan, som
erhåller anslag från Stockholms stad sedan 1944
och från Stockholms läns landsting sedan 1952,
är numera avsedd att bereda ungdom praktisk
yrkesutbildning och undervisning i allmänbildande
och medborgerliga ämnen.
Sunnersberg, sn i Skaraborgs län, Kållands
hd, n. v. om Lidköping; 32,43 km2, 768 inv.
(1954). Slättbygd med skogshöjder och brant
kust mot Kinneviken i ö. 1,613 har åker. Kyrkan
delvis från 1100-talets slut; altartavla tillskriven
van Dyck. Gravkor för ätten Ekeblad m. m.
Ingår i S:s, Gösslunda, Strö, Rackeby och
Ska-lunda pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Tillhör storkommunen Norra Kålland.
Sunnerviken, benämning på mell., stundom
även s. delen av Bohusläns fastland.
Sunnervikens domsaga, under Hovrätten för
Västra Sverige, omfattar Lane, Stångenäs,
Sote-näs, Tunge och Sörbygdens härader, Skaftö sn i
Orusts v. hd samt staden Lysekil i Bohuslän.
S. bildar ett tingslag med tingsställe i Kvistrum
och kansli i Uddevalla.
Su’nnfjord [-fjör], mell. delen av Sogn og
Fjordane fylke, på Norges västkust.
Sunnhampa, sunn el. bengalisk hampa,
det spånadsmaterial, som erhålles av bastfibrerna
hos Crotalaria juncea. S. utmärker sig genom
ringa hygroskopicitet, utpräglad sidenglans och
svag gulfärgning. Användes till tågvirke, nät,
vävnader m. m.
Sunniter, se Islam, sp. 170.
Su’nniva, norskt folkligt helgon, enl. legenden
en irländsk konungadotter, som omkom på ön
Selje och fick helgonrykte. Hennes stoft kom
på 1100-talet till domkyrkan i Bergen.
Su’nnmöre, s. v. delen av Möre og Romsdals
fylke (se d. o.), Norge.
Suntak, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, s. v.
om Tidaholm, på övergången från Falbygden
till övre Tidans skogbevuxna dal; 13,39 km2, 191
inv. (1954). 420 har åker. Gamla kyrkan
härstammar från 1100-talet; nya kyrkan uppf. 1902.
Ingår i Valstads, Kymbo, Vättaks och S:s
pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. Tillhör
storkommunen Dimbo.
Sunt Förnuft, tidskrift, utg. av
Skattebetalarnas förening.
Suntält, se Soltält.
Sun Yat-sen [son jat-sin, kantonesiskt utt.
av högkin. sun i-sien], med ärenamnet Sun
Wen, kinesisk politiker (1866—1925). Han
studerade 1887—92 i College of Medicine i
Hongkong. S. började tidigt revolutionär propaganda
mot den regerande manchudynastien, måste 1895
gå i landsflykt men fortsatte från utlandet sin
agitation. Hemkommen efter revolutionen 1911,
var han en kort tid provisorisk president, blev
småningom ledare för den sydkinesiska
oppositionen först mot Yüan Shi-kai och sedan mot
dennes efterträdare i Peking, gjorde Kanton och
kringliggande provinser självständiga och var
från 1917 till sin död i flera olika omgångar
regeringschef över dessa. Då och då fördriven
av någon av sina
generaler och
oupphörligt i fejd med sina
rivaler, förtryckte han
hänsynslöst
befolkningen och visade sig
oduglig som ledare.
Efter sin död blev han
emellertid i den
skickligt ledda
Kuo-min-tang-propagandan det
nya Kinas
nationalhel-gon; hans testamente
och skrifter med de
av honom
formulerade principerna orn
nationalism, demokrati och folkförsörjning
lädes till grund för partiets program. I kampen
mot det småningom alltmer reaktionära
Kuo-min-tang-partiet har senare även den kinesiska
kommunismen proklamerat sin anslutning till S. och
hans radikala idéer.
Suolahti [so’ålahti], köping i Vasa län,
Finland, vid en vik av sjön Keitele; 55 km2; c:a
5,000 inv.; finsktalande. S. avskildes som köping
från Äänekoski landskommun 1932. Största
industriföretag är Suolahden tehtaats fanerfabrik.
Suolahti [so’ålahti] (till 1906 Palander).
1) Viktor Hugo S., finländsk filolog (1874—
1944), prof, i germansk filologi vid univ. i
Helsingfors 1911, dess rektor 1923—26 och kansler
1926, utövade ett framstående författarskap inom
tysk språkforskning, särsk. i ordhistoria. S. var
en av förgrundsfigurerna inom finskt kulturliv
och var bl. a. ordf, i Finska samlingspartiets
delegation 1918—20 och led. av riksdagen 1919—22.
2) Gunnar Wilhelm S., den föreg:s bror,
historiker, universitetslärare (1876—1933), prof, i
finsk och skandinavisk historia 1929 vid
Helsingfors univ. S. blev en banbrytare för den
samhällsvetenskapliga forskningen i Finland. Hans
gedigna
forskaregen-skaper kommo till
synes redan i dr-avh. ”H.
G. Porthan
historian-tutkijana” (”H. G.
Porthan som
historieforskare”, 1901) och i
en rad andra arbeten
och essäer, belysande
särsk. 1700-talets
kultur- och
lärdomshistoria; av banbrytande
art inom nordisk
socialhistorisk forskning
voro de båda stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
