Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbyberg - Sundbyholm - Sundby sjukhus (Strängnäs hospital) - Sundbärg, Gustav - Sunded, Sundhede - Sundelin, Gustav - Sundell, Stina - Sundén, 1. Anton - Sundén, 2. Karl - Sundén, Johan - Sunderby folkhögskola - Sunderbyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
321
Sundbyholm—Sunderbyn
322
och arméns tygförråd samt vid Solvalla travbana
Stockholms läns epidemisjukhus. S. står under
landsrätt och tillhör Sollentuna och Färentuna
domsaga.
Sundbyholm, egendom i Sundby sn,
Södermanland, vid Mälaren, n. ö. om Eskilstuna; 125
har, därav ung. hälften åker. Tillhörde urspr.
Eskilstuna kloster, donerades 1627 av kronan till
Carl Carlsson Gyllenhielm och reducerades av
Karl XI. Tillhör sedan 1939 Eskilstuna stad,
som där inrättat fritidsreservat med värdshus
m. m.
Sundby sjukhus, före 1931 benämnt
Strängnäs hospital, ligger i Strängnäs landsförs.,
på Tosteröns sydspets mitt emot Strängnäs och
på platsen för det gamla biskopssätet Sundby.
S. är ett av de nyare statliga sinnessjukhusen och
togs i bruk 1922. Det har plats för 880 patienter.
Därtill finnas 2 sekundärsjukhus för mera
lätt-skötta patienter.
Sundbärg, Axel Gustav, statistiker (1857—
1914). Han blev fil. kand, i Uppsala 1878,
tjänstgjorde tidtals i Statistiska centralbyrån, blev
1892 aktuarie och 1901
förste aktuarie där.
S., som 1903 blev
doc. i statistik vid
Stockholms högskola,
kallades 1910 till
förste innehavare av
professuren i statistik vid
Uppsala univ., vilken
han dock dels på grund
av offentligt
uppdrag, dels på grund
av s j ukdom kunde
uppehålla endast
några få veckor. S.
redigerade 1898—1904
handboken ”Sveriges land och folk” (på sv., fr.
och eng.) och senare (som medred.) ”Sveriges
jordbruk vid 1900-talets början” (1909) samt var
1905—08 led. av statistiska kommittén och 1907
—13 ledare av emigrationsutredningen. För
be-folkningsstatistiken har han varit av
epokgörande betydelse, bl. a. genom
”Bevölkerungssta-tistik Schwedens 1750—1900” (1907), ett av den
statistiska vetenskapens få klassiska verk. Bland
S:s befolkningsstatistiska arbeten märkas vidare
”Bidrag till utvandringsfrågan från
befolknings-statistisk synpunkt” (i Uppsala Univ:s Årsskr.
1885—86), ”Befolkningsläran” (i ”Det
ekonomiska samhällslifvet”, 1894) samt
emigrationsutred-ningens 1910 utkomna bilagor IV,
”Utvandrings-statistik”, och V, ”Bygdestatistik”. F. ö. gav han
sammanfattande framställningar av Sveriges
ekonomiska ställning, i emigrationsutredningens
betänkande (1913) och dess bil. XIII (1912), och
behandlade tidigare särskilt Norrlands ekonomiska
förhållanden. Han behandlade också
järnvägssta-tistik (1892 och 1898), social- och arbetsstatistik
(1888 och 1893 samt 1894); särskilt sysslade han
med bostadsstatistik, även Stockholms
kommunalstatistik (1893 och 1894, 1900 och 1901). I
utlandet är S. även känd som utgivare av Aperqus
NF XX— 11
statistiques internationaux” (årg. 1906 och 1908).
S. väckte stort uppseende med ”Det svenska
folklynnet” (”Emigrationsutredningen”, bil. XVI,
1911; många uppl.), en högst märklig
folkpsy-kologisk analys. — Litt.: Biogr. av I. Flodström
(1935)-
Sunded, Sundhed e, n. delen av det eg.
Hälsingland (se d. o., sp. 707, och Alir).
Sundelin, Karl Gustav Uno,
jordbruksfors-kare (1889—1952), agronom 1913, fil. lic. 1932,
anställd hos Sveriges utsädesfören. 1913—27,
prof, och föreståndare för Centralanstaltens för
försöksväsendet på jordbruksområdet avd. för
jordbruk och växtodling 1927—36 samt efter
försöksverksamhetens omorganisation 1936 prof, och
chef för Lantbrukshögsk:s
jordbruksförsöksan-stalt; led. av Lantbruksakad. S. utgav ett flertal
skrifter, särsk. rörande växtförädling och
växtodling.
Sunde’ll, Gerda Maria Kristina (Stina),
pianist och pianopedagog (f. 1902 S4/i), studerade
som Jenny Lind-stipendiat 1926—28 i Wien (piano
för E. v. Sauer), Paris och Berlin. S., som
debuterade i Wien 1929 och i Stockholm s. å., har
vid flera tillfällen medverkat som solist med
orkester. S. är verksam huvudsakl. som pedagog, är
överlärare vid Stockholms privata konservatorium
sedan 1930, och leder sedan 1933 utbildningen vid
Lundholms musikinst. i Stockholm.
Sundén. 1) Daniel Anton S.,
läroboksförfattare (1828—1910), fil. dr 1860, lektor i
Västerås 1860—98, behärskade i flera decennier
mo-dersmålsundervisningen vid svenska lärov. genom
en rad läroböcker, av vilka den viktigaste är
”Svensk språklära i sammandrag” (1870, 30 :e
uppl. 1950). S. utgav även ”Ordbok öfver
svenska språket” (2 bd, 1885—92).
2) Karl Fritiof S., den föreg:s son,
språkvetenskapsman (1868—1945), fil. dr i Uppsala
1904, doc. där s. å., prof, i engelska språket och
litteraturen vid Göteborgs högsk. 1913—35. S.
har utg. arbeten rörande såväl romansk som
germansk filologi.
Sundén, Johan Magnus, skolman, filolog
(1830—1926), fil. dr i Uppsala 1854, doc. i
latinska språket 1858, e. o. prof. 1879; led. av
lärov.-kommittén 1882—84. Bland S:s skrifter
märkes ”De romerska antikviteterna” (1903, 2:a
uppl. 1925), en vid den akad. undervisningen
mycket använd handbok.
Sunderby folkhögskola i Nederluleå sn,
Norrbottens län, förlagd till Boden 1896—1908 och
till Älvsbyn 1908—10. Rektor är sedan 1952 I.
Staaf (f. 1898).
Sunderbyn. 1) Södra S., samhälle i
Nederluleå sn i Norrbottens län.
2) Gård i Nederluleå sn, sedan 1938 en av
statens fasta försöksgårdar. Den inköptes som
försöksgård redan 1908 av
Kemisk-växtbiologis-ka anstalten i Luleå, övertogs 1938 av staten och
sorterar numera under Lantbrukshögsk:s
jord-bruksförsöksanstalt. Gården har en areal av c:a
40 har. Arbetsuppgifterna för försöksgården
omfatta aktuella växtodlingsproblem för övre
Norrlands kustbygder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
