Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sublimering - Sublokation - Subluxation - Submarin - Submers - Submikroner - Subordination - Subotica - Subrett - Sub rosa - Subsidier - Subsidiär - Subsidiär ansvarighet - Subskribera - Sub specie aeternitatis - Substans - Substantialitet - Substantiv - Substituera - Substitution - Substrat - Subsumtion - Subtil - Subtraktion - Subtropisk - Subway
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Sublimering—Subway
294
Sublimering, psykoanalytisk term för en
ursprunglig drifts förvandling och inriktning på
ett högre mål. Så säges t. ex. den erotiska
driften sublimeras till allmän människokärlek.
Sublokatiön (lat. sublocätio), jur., innebär, att
en legotagare i sin tur upplåter nyttjanderätt till
den lejda saken åt annan, f regel är s. icke
tilllåten utan samtycke av sakens ägare, men vissa
undantag finnas. Sålunda är t. ex. en arrendator
berättigad att hyra ut en stuga åt sommargäster
och en hyresgäst berättigad att uthyra en del av
lägenheten till annan, om detta icke är till men
för hyresvärden.
Subluxatiön, se Luxation.
Submarin (av lat. su’b, under, och ma’re, hav),
på havsbottnen befintlig, underhavs-.
Subme’rs (av lat. subme’rgere, sänka),
under vattenytan befintlig. Motsats: eme’rs.
Submikroner [-rå’n-], benämning på
kolloida-la partiklar, som kunna iakttagas i
ultramikro-skopet men däremot ej i de vanliga mikroskopen.
Subordinatiön. i) (Log.) Förhållandet mellan
begrepp, då det ena faller inom det andras
omfång.
2) Underordning; lydnad mot överordnad (jfr
Insubordination). — Subordinèra,
underordna; vara underordnad, lyda (under).
Subotica [so’båtitsa], ty. Maria-Theresiopel,
rnagyar. Szabadka, stad i Vojvodina i n.
Jugoslavien, nära ung. gränsen, viktig knutpunkt på
järnvägen Belgrad—Budapest; c:a 115,000 inv.
Subre’tt (fr. soubrette), tidigare
framställar-innan av den muntra och slagfärdiga
kammarsnär-tan i komedien och operetten.
Sub ro’sa, lat., ”under rosen”, i förtroende
(rosen symboliserade fordom tystlåtenhet).
Subsidier (av lat. subsi’dium, undsättning,
hjälp), understöd i pengar, som en stat, vanl. på
grund av traktat (subsidietraktat), lämnar en
annan för att erhålla understöd med ett i traktaten
bestämt antal trupper vid uppkommande krig med
en tredje stat.
Subsidiär, understödjande, hjälp-.
Subsidiär ansvarighet, se Primär ansvarighet.
Subskribéra, anteckna sig för (att köpa
o. s. v.), prenumerera. — S u b s k r i b e’n t,
person, som subskriberar. — Subskription,
handlingen att subskribera.
Sub spe’cie aeternitätis, lat., under evighetens
synvinkel.
Substa’ns, (grund)ämne; huvudbeståndsdel. —
Filos. Begreppet substans framträdde först hos
Aristoteles, vilken definierade s. som det, som
har bestämningarna men självt icke kan vara
bestämning hos något annat. Denna tanke, att s.
är något annat än bestämningarna, något från
dessa skilt, som ligger under och uppbär
desamma, är också genomgående i skilda system.
Därjämte har dock begreppet en annan sida.
Bestämningarna kunna endast existera hos s., äro till
sin existens beroende av denna, men s. själv är
icke beroende av något annat, är sålunda det
självständigt varande. Då det självständigt
varande måste tänkas som oförgängligt, blir s.
även det i all växling fortbestående. — Särskilt
i den förkantiska rationalismen är
substansbegreppet dominerande. Sin mest radikala
utformning fick begreppet hos Spinoza (se d. o.).
Denne bestämmer s. som det, som ”är i sig självt och
förstås genom sig självt”. — Medan sålunda
s.-tanken behärskar ett stort antal inbördes ytterst
olika filosofiska system, utsättes den i ett antal
andra för en vass och nedbrytande kritik. Så
betonar Locke, att s. är den helt och hållet
obekanta ”bärare”, som vi skjuta in under ett knippe
egenskaper, och Hume, att den är en ren
skapelse av vår inbillningskraft, en fiktion. För
Kant får s.-begreppet rang av kategori, d. v. s.
betraktas som ledande synpunkt och grundbegrepp
hos vårt förstånd, varigenom vi förbinda och
omstöpa företeelserna till relativt konstanta
objektiva ting. Inom vissa senare filosofiska
riktningar avskrives s.-begreppet allt fullständigare,
t. ex. inom empiriokriticismen, el. också ersättes
det av funktionsbegreppet; inom psykologien har
det likaledes efter Kant förlorat sin hemortsrätt.
— Litt.: E. Cassirer, ”Substanzbegriff und
Funk-tionsbegriff” (1910).
Substantialitét
(t)si-J, (se Substans), [-egenskap att vara substans. —■ S u b s t a n t i e’l 1,
hörande till substansen, väsentlig.
Su’bstantiv, nomen, uttryckande
substansbegreppet, med genus- och numerusböjning. Jfr
Nomen.
Substituéra, sätta i stället för något. — S u
fast i t ü t, det, som sättes i stället.
Substitutiön, ersättning.
1) (Jur.) S. innebär, att en part i ett avtal,
t. ex. ett arrende- el. hyresavtal, låter en annan
inträda i avtalet, så att denne i st. f. han själv
blir ansvarig för avtalets fullgörande. S. är i
vissa undantagsfall tillåten enl. lagen 14/« 1907
om nyttjanderätt till fast egendom. Man talar
vidare om s., då en uppdragstagare låter annan
utföra uppdraget.
2) (Mat.) Ersättandet av en i ett matematiskt
uttryck el. en ekvation ingående storhet med en
annan, varigenom uttrycket el. ekvationen ändrar
form. Är den substituerade storheten förbunden
med den andra genom en lineär relation, kallas
s. lineär.
3) (Kem.) Det förlopp, varvid ett grundämne
el. en atomgrupp utbytes mot ett annat element
el. grupp. Den uppkommande föreningen kallas
substitutionsderivat.
Substrät, underlag, grundval. — Bot. N
ä-ringssubstrat, se Bakterier, sp. 259 f.
Subsumtiön, ett begrepps underordnande
under ett högre begrepp med större omfång, t. ex.
begreppet häst under begreppet djur. — Verb:
Subsuméra.
Subtil, fin; spetsfundig. — Subst.:
Subtili t é t.
Subtraktion, ett av de fyra enkla
räknesätten, den operation, varigenom en storhet,
sub-t r a h e’n d e n, dragés subtraheras, från
en annan storhet, minuenden.
Subtropisk [-trä’p-], övergångsområde mellan
den tropiska och den tempererade zonen.
Subway [sa’bcoei], eng., se Tunnelbana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
