Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Störningar (störingar) el. perturbationer - Sötrsprång - Störtbombfällning - Störtbombplan - Störthjälm (flyghjälm) - Störtlöpning, störtlopp - Stössel (Stessel), Anatolij Michajlovitj - Stöt - Stöta - Stötbotten - Stötdosbehandling - Stötdämpare - Stötgenerator - Stötmotor - Stövare - Stövel - Stövlet-Kathrine (Cathrine Benthack, Benthagen) - Stövlett - Stövsländor - Suahili, suaheli, swahili - Suakin - Suarès (Yves Scantrel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Störsprång—Suarès
290
b I e m e t el. i enlighet med Keplers lagar. De
avvikelser från denna enkla rörelse i konisk
sektion, vilka betingas därav, att andra kroppar än
centralkroppen inverka, benämnas s. S. beräknas
antingen i banans element (konstanter i
tvåkrop-parsproblemet) el. i himlakroppens koordinater i
rummet.
Det matematiska uttrycket för en planets s.
utgöres av en oändlig serie termer, vilka
fortlöpa efter stigande potenser av de störande
massorna och av banornas excentriciteter och
in-klinationer. Sammanfattningen av de termer,
som äro multiplicerade med första potensen av
de störande massorna, benämnes s. av första
ordningen; de termer däremot, vilka
innehålla som faktorer kvadraterna el. produkterna
två och två av de störande massorna, utgöra s.
av andra ordningen o. s. v. Man skiljer
vidare mellan periodiska och s e k u 1 ä r a
s. alltefter arten av de matematiska
störningsut-tryckens beroende av tiden samt mellan a
11-m ä n n a och speciella s. alltefter
beräkningssättet, som i ena fallet sker analytiskt genom
serieutveckling, i det andra genom rent
numerisk räkning (numerisk integration).
Störsprång kallas de våldsamma språng, som
hästen med nedböjt huvud, indragen svans samt
höjd och mycket spänd rygg gör för att befria
sig från ryttare och sadel. S. beror i allm. på
för hårt åtdragen sadelgjord, ovana att bära
ryttare el. ömhet i ryggen.
Störtbombfällning, se Bombfällning.
Störtbombplan, militärt flygplan av typen lätt
bombplan, avsett för bombfällning under
störtdykning. För att begränsa dykhastigheten
användes på s. dykbromsar (luftbromsar), t. ex.
bestående av vinkelrätt mot luftströmningen
ut-fällbara plattor el. dubbla klaffar (en uppåt- och
en nedåtgående) i vardera vingens bakkant.
Bekant s. är bl. a. tyskarnas ”Stuka” från första
skedet av 2:a världskriget.
Störthjälm (f 1 y g h j ä 1 m), en vanl. av
pressmassa med inre korkskydd och skinnfoder
(ev. med resåranordningar) förfärdigad
skydds-huva, som användes vid flygning,
motorcykel-m. fl. tävlingar för att mildra stöt mot hjässan
vid haveri, kullkörning o. dyl. Lätta modeller av
s. användas bl. a. vid ishockey och rugby.
Störtlöpning, störtlopp, utförslöpning på
skidor med synnerligen hög fart på relativt lång
bana på stora ytor (se Skidlöpning, sp. 359).
Stössel [jtö’-] (ty. namnform för ry. S t e
s-sel [sjtje’sjelj]), Anatolij M i c h a j 1
o-vitj, rysk general (1848—1915). Han deltog
med utmärkelse i kriget 1877—78 och vid
bekämpandet av boxarupproret i Kina 1900. I
ryskjapanska kriget blev S. överkommendant i Port
Arthur som han efter ett halvårs belägring
uppgav 2 jan. 1905. Härför dömdes S. 1908 till
döden, men straffet förvandlades till 10 års
fästning. S. frigavs redan 1909.
Stöt. 1) (Bergsv.) Gammal benämning på en
vid och djup gruvöppning, t. ex. Stora stöten vid
Falu gruva.
2) (Fonet.) Den explosiva (lik en lätt hostning),
NF XX— 10
som uppstår vid plötslig sprängning av
stäm-bandskontakten; fonetiskt tecken: ’. Förekommer
bl. a. som vanlig konsonant (”hamza”) i
arabiskan (t. ex. ra’sun) samt (i ortografien
obetecknad) i tyskan framför initial vokal (}Art) och i
danskan ibland efter tonande ljud (rø’d, B jer’g).
Stöta, jaktv., uppskrämma villebråd ur dess
lega.
Stötbotten, vapentekn., laddningsrummets
bakre begränsningsyta.
Stötdosbehandling, med., behandling med en
stor engångsdos av ett läkemedel.
Stötdämpare, biltekn., anordning för snabb
ut-dämpning av vertikalsvängningar hos fordon och
hjul. Väsentligt för s:s funktion är, att energi
absorberas, varför enbart fjädrar,
gummibuffertar el. dyl. ej kunna användas som s. Numera
äro flertalet s. av dubbelverkande, hydraulisk
typ och anbringas vid alla fyra hjulen.
Stötgenerator, anordning för generering av
kortvariga högspänningsstötar.
Stötmotor, se Reaktionsdrift, sp. 788.
Stövare, se Hundraser jämte bild 36, 38, 39
å pl.
Stövel, se Skodon.
Stövle’t-Kathrine, dansk kungamätress (1745
—1805), hette eg. Anna Cathrine
Bent-hack (Benthagen), dansös vid teatern i
Köpenhamn och demimond där. Hon stod en tid
i förhållande till Kristian VII men bortfördes
1768 och levde sedan i Holstein.
Stövle’tt, se Skodon.
Stövsländor, Corrode’ntia, insektsordn., trol.
besläktad med termiter och pälsätare. De äro
sällan mera än några mm långa, med borstlika
antenner, bitande mundelar och tunna, hinnaktiga
vingar. Utvecklingen är direkt. S. träffas dels
på marken, dels på trädstammar. Flera arter
förekomma i gamla böcker, herbarier o. dyl., där
de kunna göra skada. I Sverige finnas bl. a.
Psocus nebulosus, tillhörande fam. Psocidae.
Suahi’li, s u a h e 1 i, s w a h i 1 i, ”kustfolk”,
halvciviliserat folk längs Östafrikas kust och på
dess öar. S. äro av blandad härkomst: områdets
ursprungliga negerbefolkning, frigivna slavar
från olika bantufolk och araber (även perser).
Gemensamt för s. är framför allt en arabiskt
influerad halvkultur, deras (åtm. till namnet)
muhammedanska religion samt språket, kisuahili,
ett av arabiskan påverkat bantuspråk, Östafrikas
lingua franca och ett av jordens viktigaste
han-delsspråk med största utbredningen av alla
afrikanska språk. En rik litt. om och på språket
finnes. Skrivtecknen äro de arabiska. — Litt.: W.
H. Ingrams, ”Zanzibar” (1931); E. Steere, ”A
handbook of the swahili language” (8:e uppl.
1908); C. Velten, ”Praktische
Suaheli-Gramma-tik” (4æ uppl. 1913)-
Suakin [eng. utt. sjoä’kin], arab. Sawakin,
stad i Sudan, invid kusten på en korallö i Röda
havet; c:a 8,000 inv. S. var en gång den främsta
slavskeppningsorten vid Röda havet. En bibana
förbinder S. med det 60 km norrut belägna Port
Sudan.
Suarès [syarä’s], Isaac Félix (André), pseud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
