Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämmodag - Stämning (musik) - Stämning (juridik) - Stämningsman - Stämpel - Stämpelavgift - Stämpelmedel - Stämpelpapper - Stämpelyxa - Stämpling - Ständchen - Ständer - Ständiga utskott - Stängel - Stängningstid - Stängnät - Stängsel - Stängselskyldighet - Stäpp, stepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Stämmodag—Stäpp
284
Stämmodag, ålderdomlig benämning på sista
dagen i ett löpande legoavtal.
Stämning, mus., fastställande av enhet i
instrumentens tonhöjd. Man utgår därvid från en
normalton (vanl. ettstrukna a).
Stämning, jur., kallelse å en person att ingå
i svaromål vid domstol rörande ett mot honom
framställt yrkande. S. är enl. rättegångsbalken
av 1942 det normala sättet att anhängiggöra
rättegång. Ansökan om s. i tvistemål skall innehålla
uppgift om kärandens yrkande, om de fakta,
varå detta grundas, om skriftliga bevis, som
åberopas, samt om de fakta, som föranleda, att
domstolen förmenas vara behörig. S. utfärdas av
rätten och delges svaranden genom rättens
försorg, varvid postverkets hjälp anlitas. Målet
räknas bli anhängigt, då ansökan om s. inkommer.
S. anger ramen för rättegången. I princip får
dom icke givas över annat el. mera än vad som
yrkats i s. I brottmål kan rätten uppdra åt
åklagaren att själv utfärda s., vilket dock är avsett
att användas endast i ringare brottmål. Med
rättens tillstånd får ett åtal utvidgas till att avse
även annan gärning av samma person. Enskilt
anspråk på gr. av brott kan i anslutning till åtal
få framställas utan s.
Stämningsman, jur., person, som av
underrätt förordnats att delge stämningar och
domstolars beslut samt eljest verkställa delgivning
av handlingar. Fjärdingsman är utan särskilt
förordnande s. Skriftligt intyg av en ojävig s.
gäller som fullt bevis om att delgivning
verkställts på det sätt intyget anger. Detsamma
gäller om intyg av nämndeman, landsfiskal m. fl.
Stämpel, genom färgavtryck, stansning (g
e-n o m s 1 a g s- el. h å 1 s t ä m p e 1) el. annat
liknande sätt anbragt märke, text el. bild på
handlingar el. föremål; även verktyget, varmed
märkningen sker.
Jur. Uttagandet av vissa skatter sker i form
av betalning för s., d. v. s. ett särskilt utstansat
och färgat pappersmärke med valörtryck, som
fästes å en handling. Enl. k. f. om
stämpelavgiften, den senaste 1914, skola flertalet
myndigheters utgående expeditioner beläggas med s.
Åtskilliga enskilda handlingar (köpebrev,
skuldebrev m. m.) måste, när de företes för
inskrivning i fastighetsbok el. dyl., likaså förses med
s. k. dubbla beläggningsstämplar. Dessa senare
ha karaktär av en omsättningsskatt. Vid
uttagandet av kvarlåtenskaps- och arvsskatt åsättes
bouppteckningen i fråga s. till skattens belopp.
Stämpelavgift, en avgift, som uppbäres genom
en handlings stämpelbeläggning. Stämpeln
utgöres antingen av märken i olika valörer, b
e-läggningsstämpel, el. också av stämplat
papper, stämpelpapper, på vilket
handlingen utskrives. S. infördes i Sverige 1660,
char-tae-sigillatae-avgiiten.
Stämpelmedel benämnas i riksstaten de genom
stämpelavgift inflytande statsinkomsterna.
Stämpelpapper, se Stämpelavgift och
Char-ta sigillata.
Stämpelyxa, skogsv., mindre yxa, försedd
med ett vasst järn vid hammarändan, som faso-
nerats efter det märke (stämpel), som man
önskar anbringa på träd el. stockar.
Stämpling. 1) (Bergsv.) Se Förbyggnad.
2) (Skogsh.j Utmärkande av de träd, som vid
en blivande avverkning skola fällas.
3) Se Kontrollstämpling.
4) (Jur.) Se Komplott.
Ständchen [Jtä’ntkan], ty., mus., serenad.
Ständer, se Riksstånd och Stånd.
Ständiga utskott kallas de 10 utskott: 1
utrikes-, 1 konstitutions-, 1 stats-, 1 bevillnings-, 1
banko-, 3 lag-, 1 jordbruks- samt 1 allmänt
beredningsutskott, som jämlikt R.F. § 53 och R.O. §
36, sådana de fastställdes 1953, skola tillsättas vid
varje riksdag inom 6 dagar efter dess öppnande.
S. bestå av lika många led. från båda kamrarna.
Stängel, bot., se Stam.
Stängningstid, se Butiksstängningslagen.
Stängnät, se Fiskredskap, sp. 552.
Stängsel. S.-anordningar, gärdsgårdar, ha
använts dels för utestängning, d. v. s. för att mot
boskap och vilt samt i allm. otillbörlig
inkräkt-ning skydda tomt och odlad mark, dels för
instängning, t. ex. kringgärdning av en beteshage,
dels slutl. också för att markera gränsen mellan
olika ägares jordområden. S. förete utpräglade
variationer, vilka främst präglas av material
tillgång men också av historiska traditioner.
Administrativa åtgärder och statlig propaganda ha även
för själva beskaffenheten av hägnaderna spelat
en stor roll. Som exempel härpå må nämnas, att
de karakteristiska stengärdsgårdarna på det
öländska alvaret tillkommit först efter skiftet och
att de skånska hägnaderna i form av jordvallar
torde vara ett resultat särsk. av statens
hägnads-kampanjer på 1700-talet i och för skogarnas
skonande. Mest utbrett är näml. s. av
vedmaterial, i sydligaste Sverige urspr. flätat, norrut
vanl. av lodräta, par ställda, med vidjor
sammanbundna störar och däremellan liggande slanor
(hankgärdsgård). Spjälstaket, ståltråds-s. och
enkla hägnader av spikad läkt ha nu undanträngt
de äldre formerna. Bl. a. kring kyrkogårdar ha
funnits knuttimrade s. — Se även Elektriskt
stängsel.
Stängselskyldighet, skyldighet för grannar
att uppsätta stängsel i ägogränsen. S. har
ny-reglerats genom en lag om ägofred 1933. Nyttjas
fastighet till bete för hemdjur och befinnas
djuren bäst genom stängsel kunna hållas från
angränsande fastighets ägor, skall på yrkande av
endera sidan fredgillt stängsel hållas, d. v. s. det
skall freda mot större hemdjur (häst,
nötkreatur) från 15/s (15/4 i Skåne, Vs i vissa län), tills
tjälen går i marken om hösten. I kostnaden
deltager som regel vardera sidan lika. Där ej
skriftlig överenskommelse (”förening”) träffas, kan
syn i särskild ordning påkallas.
Stäpp, s t e p p, vegetationsform, fattig på el.
helt i avsaknad av träd och betingad av årliga
växlingar mellan fuktigare och torrare perioder.
Under den torra tiden av året är vegetationen,
om den består av gräs och örter, grässtäpp,
helt nedvissnad; om den dessutom har ett
buskskikt, buskstäpp, kvarstå de vanl. starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
