Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strängnäs landsförsamling - Strängnäs stift - Strängsered - Strättsläktet - Sträva - Strävbladiga växter - Strävbåge, Strävpelare - Strävsopp - Strö (ämnen) - Strö (socken i Skaraborgs län) - Strö (socknar i Skåne) - Ström (fysik) - Ström (Jämtland) - Ström, Strömsbruk - Ström (Bohuslän) - Ström, Carl - Ström, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Strängnäs stift—Ström
240
(1951 ). Sedan 1936 finns broförbindelse med
staden över Strängnäsfjärden. Kyrka gemensam
med Strängnäs. S. bildar jämte Aspö
storkommunen Tosterö.
Strängnäs stift omfattar hela Södermanlands
län och Örebro läns Närke-del (utom Nysund).
Det består av följ. 15 kontrakt: Domprosteriet,
Villåttinge, Oppunda ö., Oppunda v., Nyköpings
v., Nyköpings ö., Daga, Södertälje,
Västerrekar-ne, österrekarne, Örebro, Askers, Glanshammars,
Kumla samt Edsbergs kontrakt, tillsammans 153
församlingar, fördelade på 99 pastorat; 11,091,40
km2, 422,068 inv. (1953). — S. omnämnes i en
romersk stiftsförteckning omkr. 1120 (även
Eskilstuna var då biskopssäte). — Litt.: ”S. i
ord och bild” (1948).
Strängsered, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd,
vid Smålandsgränsen; 62,04 km2, 400 inv. (1954).
Höglandstrakt, rik på mossar (Ko mosse m. fl.).
404 har åker. I S. Torhults hälsobrunn. Kyrka
av trä, i äldsta delen från 1671. Ingår i Hössna,
Gullereds och S:s pastorat i Skara stift, Redvägs
kontrakt. Tillhör storkommunen Redväg.
Strättsläktet, Angèlica, av fam.
flockblomst-riga, högvuxna fleråriga örter med dubbelt el.
tredubbelt parbladiga blad, breda småblad och
vitaktiga blommor i stora flockar. I Sverige
finnas 3 arter. A. silvestris, s t r ä 11 a, blir ända
till 2 m hög och växer i nästan hela landet. A.
archangelica (Archangelica officinalis),
kvan-n a, a n g e 1 i k a, som är mera lågvuxen men
grövre, tillhör fjälltrakterna. Dess späda stjälkar
äro ätbara, och rötterna användas som krydda,
till läkemedel och likör.
Sträva, ett snedställt stöd, vanl. av trä, som
avser att hålla i läge (”avsträva”) i vinkel ställda
väggpartier o. dyl.
Strävbladiga växter, Borraginäceae
(Boragi-näceae),. Asperifoliäceae, växtfam. bland
sympe-talerna, avvikande från Labiatae genom i regel
spiralställda, vanl. strävhåriga blad och oftast
strålformigt byggda blommor med 5 ståndare.
Blomställningarna äro vanl. ensidiga knippen.
Som prydnadsväxter odlas bl. a. förgätmigej och
heliotrop (se Heliotropium). Av Borrago
officinalis, ”gurkört”, borretsch, som odlas för
sina täml. stora, vackert blå, hjulformiga
blomkronor, användas de späda bladen som sallat.
Strävbåge, Strävpelare, se Gotik.
Strävsopp, bot., se Rörsopp med bild.
Strö. 1) (Lantbr.) Strömedel, ämnen, som
läggas under kreaturen som bädd samt för att
uppsuga urinen och som sedan ingå i gödselns
sammansättning. Högsta uppsugningsförmågan
har torvströ, därefter halm (vanl. av vete),
som mest nyttjas, lägst sågspån och granris.
2) Inom textilindustrien små växtpartiklar,
som pläga förorena vissa spånadsämnen.
Strö, sn i Skaraborgs län, Kållands hd,
omfattar yttersta delen av Kållandshalvön samt
Spårön i Dalbosjön (Vänern); 20,54 km2, 240
inv. (1954). Småkuperad skogs- och
jordbruksbygd. 692 har åker. Egendomar: Stola och
Lindholmen (se dessa ord). Sandstenskyrka, trol. från
Tioo-talet. Ingår i Sunnersbergs, Gösslunda, S.,
Rackeby och Skalunda pastorat, Skara stift,
Kållands kontrakt. Tillhör storkommunen N.
Kålland.
Strö, socknar i Skåne, se Norra Strö, Västra
Strö och östra Strö.
Ström, fys., se Elektrisk ström.
Ström, sn i Jämtlands n. domsagas tingslag,
kring Ströms vattudal, Fax- och Vängelälvarna ;
2,444,20 km2, 6,722 inv. (1954). Vida, norrut
storkuperade skogs- och myrmarker; huvudbygd
kring Digerö- och Russfjärdarna. 2,741 har
åker. Kyrkbyn bildar municipalsamhället
Strömsund (se d. o.). Kyrkan är från 1847. Pastorat
i Härnösands stift, Ströms kontrakt. Utgör tills,
m. Alanäs storkommunen Ström; 3,361,90 km2,
8,394 inv. (1954)-
Ström, Strömsbruk, samhälle i
Harmångers sn, i Hälsingland.
Ström. 1) Samhälle i Hjärtums sn i
Bohuslän.
2) Egendom i Hjärtums sn i Bohuslän, nära
Götaälv och v. om Lilla Edet, omfattar 181 har,
därav 127 åker. Huvudbyggnaden är från 1685.
S., som är känt sedan 1400-talet, var förr det
största godset i Bohuslän. 1674 förvärvades det
av fältmarskalken R. v. Ascheberg. 1826—32
byggdes Ströms kanal. 1908 köpte staten för
Trollhätte kanal delar av S.
Ström, Carl Johan Wilhelm, skådespelare
(f. 1888 18/o). Han var från 1909 anställd vid
olika sällskap i landsorten. 1918 kom han till
Lorensbergsteatern i Göteborg, där han med
avbrott för engagemang vid Vasa teater i Finland
1922—23 och vid Konserthusteatern 1926—27 var
anställd till 1928. Sedan var han knuten till
olika stockholmsscener, ss. 1928—31
Oscarsteatern, 1931—33 Gösta Ekmans teatrar samt 1935
—36 Vasateatern. Härefter har han framträtt
bl. a. på Dramatiska teatern och Malmö
stadsteater samt deltagit i Riksteaterns turnéer.
Sedan 1951 är S. engagerad vid Uppsala—Gävle
stadsteater. — Bland hans skarpt etsade och
auktoritativt framförda rollskapelser kunna särsk.
nämnas åtskilliga av den klassiska dramatikens
förgrundsfigurer och ett flertal
Strindbergs-roller. S. har även utfört betydande roller i
modern utländsk dramatik, ss. Liliom (Molnär),
Noak i ”Syndafloden”, Kreon i ”Antigone”
(Anouilh), Frank Mourrant i ”Vid 37 :e gatan”
och Dr Gibbs i ”Vår lilla stad”.
Ström, Otto Fredrik, politiker och
författare (1880—1948), blev efter akad. studier vid
Göteborgs högsk. red. för Sörmlandsposten 1905,
Folket 1906 och Arbetarbladet 1909. 1910
flyttade S. till Stockholm, blev s. å. chef för
För-lags-ab. Fram och 1911 socialdemokratisk
par-tisekr. S. tillhörde sitt partis oppositionella och
revolterande vänsterflygel och anslöt sig vid
partisprängningen 1916 till Vänstersocialistiska
partiet och vid dess delning 1921 till
Kommunistiska partiet. Han var 1916—18
vänstersocialistisk, 1920—25 kommunistisk partisekr., 1918—20
red. för den av honom grundade vänsterradikala
tidn. Folkets Dagblad Politiken samt 1919—24
rysk konsul i Stockholm. 1925 bröt han med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
