Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stritar - Strix - Stroboskop - Strof - Strofantin - Stroganov, släkt - Stroheim, Erich von - Stroke - Stroma - Stromberg (Strömberg), Gustaf - Stromboli - Strombus - Strong - Strongylidae, Strongyloidae el. Strongylidea - Strontium - Strophanthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Strix—Strophanthus
212
blåslikt uppsvällda huvuden (hit hör bl. a.
den surinamska lyktbäraren, Fulgora
phospho-rea), spottstritarna (Cercopidae), vars
nymfer äro inhöljda i en spottliknande vätska,
”grodspott”, ”ormspott”, som utgöres av
deras flytande exkrementer, vari den vid
andningen förbrukade luften bildar otaliga små
blå-sor. En representant för denna fam. är den i
Sverige på ett flertal växter allmänna vanliga
spottstriten (Aphrophora [Ptyela]
spuma-ria), vidare cikadorna el.
sångstritar-n a (Cicadidae~), som förekomma i de varma
länderna och vilkas hannar kunna frambringa
genomträngande ljud genom vibrationer i ett par i
bakkroppen belägna tunna membraner. Släktet
Cicada är företrätt av flera arter i Europa, bl. a.
av mannastriten, Cicada orni, som lever på
mannaasken. I Sverige förekomma de mera
oansenliga men artrika småstritarna (Jassidae),
dit rosenstriten hör. Om m j ö 11 ö s s
se d. o.
Strix, lat., ”uggla”, skämttidning (med en
uggla i vinjetten), utg. en gång i veckan 1897—1924
av A. Engström, sedan förenad med
Söndags-Nisse till Söndagsnisse-Strix.
Stroboskop [-skå’p] (av grek. stro’bos,
virvel, och skopeYn, se), se Kinematografi, sp. 315.
Strof [stråf], se Metrik.
Strofantin, namn på ur Strophanthus-irÖTO.
framställda glykosider, alla synnerligen giftiga.
S. verka på hjärtat och cirkulationen i samma
riktning som digitalis men ge på grund av sin
lättlöslighet snabbare och kraftigare effekt.
Stroganov [strå’ganaf], rysk köpmanssläkt,
urspr. från Novgorod, som på 1500—1700-talet
hade stora besittningar i guv. Perm och bergverk
i Ural. Släkten drev vidsträckt handel med
tatarer, basjkirer etc., ledde koloniseringen av de ö.
gränstrakterna och utrustade Sibiriens erövrare,
Jermak Timofejevitj. Den erhöll 1610 egen
domsrätt, tillåtelse att bygga städer och
fästningar, hålla egen här o. s. v. Privilegierna
upphävdes 1722 av Peter I, varvid tre bröder S.
blevo baroner; senare fingo två grenar grevlig
värdighet.
Stroheim [Jtrå’häim], Erich von,
amerikansk filmregissör och filmskådespelare (f. 1885
i Österrike). S. var urspr. österrikisk
husarofficer men måste ta avsked, for till Hollywood och
debuterade som brutal tysk officerstyp i
propagandafilmer. Han
skrev och iscensatte
1922 filmen
”Dåraktiga kvinnor”, som blev
en stor framgång,
varefter följde bl. a. de
klassiska stumfilmerna
”Greed” (”Den
giri-ge”) och ”Glada
änkan”. S. råkade
emellertid snart i konflikt
med
filmproducenterna. 1937 dök han upp i
fransk film, dock
endast som skådespelare.
Rollen som kapten v. Rauffenstein i ”Den stora
illusionen” (1937) blev något av ett andra
genombrott för S. 1940 återvände han till U.S.A.,
där han stannade under 2:a världskriget. Åter i
Frankrike efter krigsslutet, minns man honom i
”Dödsdansen” (Strindberg), där han
framgångsrikt varierade den knekttyp, som gjort honom
berömd. En av hans senaste stora filmer var
den amerikanska ”Sunset Boulevard” (1950) med
Gloria Swanson.
Stroke [stråuk] (eng., takt), den, som vid
rodd är lagkapten, sköter aktersta åran och
bestämmer takten i flerårig båt; även själva
aktersta åran.
Stroma [strå’ma] (grek., bädd m. m.). 1)
Anat. Namn på grundvävnaden i ett organ. — 2)
Bot. En hos många askomyceter (särskilt
kärn-svampar) samt en del Fungi imperfecti
förekommande, av tätt sammanflätade hyfer bildad
väv-nadskropp, som innesluter el. utgör underlag för
sporhusen.
Strömberg [strå’mbäg] (Strömberg),
Gustaf Benjamin, svensk-amerikansk astronom
(f. 1882 16/12), fil. dr i Lund 1915; hans
gradual-avh. utgjorde en harmonisk analys av lufttemp. i
Uppsala 1880—1912, vilken lagts till grund för
1914—18 utg. förutsägelser över temp. i Sverige
(Strömbergs-kalendern). 1917—46 var S.
anställd som astronom vid Mount
Wilson-observa-toriet i Amerika, där han utförde
uppmärksammade undersökningar över s. k. spektroskopiska
parallaxer, fördelningen av stjärnornas absoluta
ljusstyrkor inom olika spektralklasser samt
rörelseförhållandena inom stjärnsystemet.
Stromboli [strå’mbåli], en av Lipariska
öar-na (jfr d. o.) n. om Sicilien; 13 km2, c:a 1,000
inv. S. har en välutbildad vulkankägla, som från
mer än 1,200 m djup stiger till 926 m ö. h.
Vulkanen har sedan urminnes tid varit livligt
verksam, ehuru med växlande intensitet; hösten
1897 t. ex. var den i fullständig vila, medan den
1928 ung. var 20 :e minut hade eruption med
ångmoln, aska och slagg.
Stro’mbus, gastropodsläkte med skalets
ytter-läpp vingformigt utbredd. Djuren röra sig
hoppande. S. lever i tropiska hav. Mest känd är
5. gigas i Västindien. Den blir 25 cm hög och
väger 2,5 kg. Den nyttjas till prydnadsföremål.
Strong [-å-] (eng.), stark; solid; skicklig,
”styv”; i sv. använt även i bet. kavat, karsk.
Strongylidae, Strongyloidae el.
Strongyl i d e a, se Nematoder, sp. 759.
Stro’ntium, grundämne, tillhörande de
alkaliska jordmetallerna. S. förekommer i naturen
som karbonat (strontianit) och sulfat (celestin).
Dess kem. tecken är Sr, atomvikt 87,63,
atomnummer 38, valens 2. Av dess föreningar
användes nitratet, Sr(NOs)2, inom pyrotekniken,
och hydroxiden, Sr (OH)2, vid
rörsockerfabrikation.
Stropha’nthus [-f-], ett släkte små träd el.
buskar av fam. Apocynaceae. Omkr. 45 arter, de
flesta i tropiska Afrika, några i Asien. Av vissa arter,
såsom A. Kombé, S. gratus och Å. hispidus (Väst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
