Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strandäganderätt - Strangulation - Stranguri - Strapats - Strasbourg - Strasburger, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Strangulation—Strasburger
186
allt vatten inom 300 m
avstånd från fastlandet el. från
ö av minst 100 m längd, så
ock allt vatten inom 3 m
djup längre ut. Vid ö. och
s. kusterna tillkomma
ytterligare vissa områden. I
Vänern, Vättern, Hjälmaren
och Storsjön i Jämtland gälla
samma regler som vid
havet; i de två sistn. sjöarna
omfattar s. även vissa
ytterligare områden. I det
sålunda bestämda enskilda
vattnet må fiske bedrivas endast
av jordägaren el. av den,
som på grund av avtal,
urminnes hävd, skattläggning
el. på annan grund äger rätt
därtill. Härutinnan gälla en
mängd detalj bestämmelser.
Rätten att utnyttja
vattenkraft regleras i Vattenlagen.
— Litt.: B. H. Dahlberg,
”Om s. enl. svensk rätt” (1897);
”Lagberedningens förslag till jordabalk”, 1 (1947); SOU,
1949:23.
Strangulation [-Dg-], tillsnörning av halsen
med sammanpressning av luftvägarna och de
stora blodkärlen där genom mekaniskt våld på
halsens yttre delar. Vid hängning åstadkommer
kroppens egen tyngd s., vid strypning sker
den genom annan kraft (snara o. dyl.).
Stranguri [-Dg-] (lat. strangüria, av grek.
stranx, droppe, och üron, urin), avgång av urin
droppvis och under smärtor. Vid i s c h u r i
beror detta på alltför stor utspänning av blåsan,
varigenom förmågan till kontroll av tömningen
upphäves.
Strapa’ts, tröttande kroppslig ansträngning.
— V erb: Strapatser a.
Strasbourg [-bö’r] (ty. Strassburg),
huvudstad i dep. Bas-Rhin i Alsace, Frankrike, vid Ill
helt nära dess inflöde i Rhen; 175,515 inv.
(1946). Befolkningen är övervägande tysk och
till ung. hälften romersk-katolsk. — Gamla
staden på en ö i Ill har uppstått ur ett keltiskt
samhälle samt ur en romersk befästning (i ö.
delen av gamla staden), grundlagd av Drusus
15 f. Kr. för att skydda Rhenövergången. S.
var under namnet Argentoratum en betydande
romersk koloni och blev 346 biskopssäte. I
början av 1200-talet var större delen av ön bebyggd,
under 1300-talet överskred bebyggelsen Ill och
nådde under 1400-talet från området för den nuv.
vidsträckta huvudbangården i v. och nästan bort
till citadellet (byggt av Vauban 1682—84) i ö.
Under senare medeltiden gjorde S. med kraft
sina intressen gällande mot fientliga feodala
makthavare. Det ingick 1381 i Schwabiska
stadsförbundet och hade sin högsta blomstring på
1400—1500-talen. S. gav humanisterna sitt stöd
och anslöt sig 1523 till Luther. 1681 intogs
staden av Louvois och tillhörde därefter Frankrike
till 1870, då den efter förödande art.-beskjut-
Katedral en i Strasbourg; t. h. huvudportalen.
ning intogs av tyskarna. Under 2:a världskriget
förorsakades betydande skador genom allierade
flygbombningar aug.—sept. 1944. S. var 1871
—1918 huvudstad i rikslandet Elsass-Lothringen.
I aug. 1949 samlades Europarådet i S. till sin
första session. Stadens centrum intages av
katedralen (münstern), som reser sig på den plats,
där sannolikt det romerska forum var beläget.
Från dess äldsta period, 1000-talets förra hälft,
härstamma delar av kryptan; koret och
tvärskeppet äro från 1200-talets början, medan
tornet över mittkvadraten byggdes först 1878. Stort
univ., gr. 1621. — S. är järnvägsknut och
flygstation av internationella mått. Även flod- och
kanaltrafiken är mycket omfattande. De stora
hanmbassängerna, som i stort sett tillkommit 1890
—1927, ligga mellan staden och Rhen. Sedan
denna gjorts segelbar uppåt från Mannheim, har
S. blivit en omlastningshamn för fartyg om upp
till 2,ooq ton. S. är utgångspunkt för Rhen—
Marne- och Rhen—Rhöne-kanalerna. Bland
livsmedelsindustriens produkter är särsk.
gåsleverpastejen berömd. I n. ligger industriförstaden
Schiltigheim med 22,397 inv. (1946). — S.,
som ständigt haft stor strategisk betydelse, har
sedan gammalt utgjort gränsfästning mellan
Frankrike och Tyskland. Efter 1870 utbyggdes staden
av tyskarna till en gördelfästning och utgör nu
en del av den franska spärren mot Tyskland.
Strasburger [Jträ’sborgar], E d u a r d,
polsk-tysk-judisk botanist (1844—1912), prof, i Jena
1869, i Bonn 1880. S. publicerade talrika viktiga
arbeten inom olika grenar av växtanatomien men
står dock främst som forskare inom cytologien,
där han utförde banbrytande undersökningar
över kärn- och celldelningen samt befruktningen.
Han var även framstående läroboksförfattare och
utgav bl. a. ”Das botanische Praktikum” (1884;
7:e uppl. 1923) samt tills, m. F. Noll, H. Schenck
och Ä. F. W. Schimper ”Lehrbuch der Botanik
für Hochschulen” (1894, flera senare uppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
