Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Undervisningsväsendet - Tidningar - Rundradio - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Storbritannien
142
skola (further education), varvid undervisningen
meddelas i särskilda young peoples colleges.
Bredvid det statliga systemet finnas förberedande
skolor (jrreparatory schools) för inträde i public
schools o. a. privata skolor. Public schools äro
fortfarande exklusiva men ha i åtskilliga fall
öppnats för elever från mindre välbärgade hem,
som få kommunala friplatser. —
Undervisningsministern har ingen direkt jurisdiktion över univ.,
fast dessa erhålla stora statsunderstöd från
Uni-versity Grants Committee. Man skiljer mellan
äldre univ. som Oxford och Cambridge samt
nyare univ. som Durham (grundat 1831),
London (1836), Manchester (1880), Birmingham
(1900), Liverpool (1903), Leeds (1904),
Shef-field (1908), Bristol (1909). Reading (1926) och
Nottingham (1948) samt Wales’ univ. med avd.
i Cardiff, Aberystwyth, Bangor och Swansea,
Läsåret 1951/52 funnos c:a 7,800 univ.-lärare
och c:a 82,000 studenter. De skotska univ. i S:t
Andrews (1411), Glasgow (1450), Aberdeen
(1494) och Edinburgh (1582) ha sina egna
traditioner men stå relativt nära de nya univ. i
fråga om organisation och utbildning.
Tillströmningen till dessa är stor, men en stor del av de
c:a 16,000 (1951/52) skotska studenterna kunna
erhålla stipendier ur Carnegiefonden.
Tidningar. England kom tidigt att bli ett
före-gångsland på pressens område. Utmärkande för
den moderna pressen i S. är den starka
förtrustning av denna, som ägt rum. Den
ojämförligt största delen av tidn. tillhöra någon trust.
Oberoende bland de stora London-tidn. äro
endast The Times (grundad 1785) och Daily
Tele-graph and Morning Post, som uppstod 1937
genom sammanslagning av Daily Telegraph
(grundad 1855) och Morning Post (1772),
konservativ. Relativt självständig är också den 1870 som
veckotidn. grundade men från 1953 som daglig
tidn. utkommande, i starkt konservativ anda
redigerade The Recorder. De flesta
tidn.-koncer-nema äro konservativa, ss. Kemsleykoncernen
(f. d. Berrykoncernen), den största i S. och hela
världen, vilken bl. a. utger Sunday Times, Sunday
Graphic och Sunday Chronicle, vilka alla gå ut
över hela landet, London-söndagstidn. Empire
News samt dessutom regionala tidn., tryckta i
Aberdeen, Glasgow, Newcastle, Manchester och
Sheffield. Daily Graphic, grundad 1909 som
Daily Sketch, vilket namn återupptogs 1953 (uppl.
1952 över 4 mill. ex.), övergick 1952 från
Kems-ley-gruppen till Associated Newspapers Ltd, den
konservativa Rothermerekoncernen, som dessutom
bl. a. utger Daily Mail, Evening News (grundad
1881; uppl. 1952 i V2 mill. ex.) och Sunday
Dis-patch (se nedan), samt Weekly Overseas Mail
(1900) och Continental Daily Mail (1905).
Konservativ inställning har också
Beaverbrookkoncer-nen, kallad Express Groupe, som bl. a. omfattar
Daily Express (grundad 1909; uppl. 1952 över
4 mill. ex.), Sunday Express (1918; 3 mill. ex.)
och Evening Standard (1827; nära 800,000 ex.),
samt Daily Mirror-gruppen, som omfattar bl. a.
Daily Mirror (1903; nära 4 V2 mill. ex.),
utpräglad sensationstidn., och Sunday Pictorial
(1915; 5 mill. ex.). — Koncentrationen inom
tidn.-världen i S. kommer tydligast fram inom den
liberala pressen. I London utges numera endast
1 liberal morgontidn., News Chronicle, som går
tillbaka på ”Daily News” (grundad 1846), 1928
sammanslagen med Westminster Gazette (1893),
1930 med Daily Chronicle (1885). Daily Herald
(grundad 1912), huvudorgan i London för Labour
Party och Trade Union Congress, har utvecklats
till en modern nyhetstidn. av gängse typ och
hade 1951 en upplaga på c:a 2 mill. ex. Den
kommunistiska tidn. Daily Worker (grundad
1930), som är ett rent åsiktsorgan, har en ringa
upplaga. — Ett viktigt inslag i pressen i S.
utgöra finanstidn., ss. Financial Times (grundad
1888) och Lloyds List & Shipping Gazette (1734),
båda dagliga, samt veckotidn. Investor’s Chronicle
(1899—1914), uppgången i Money Market Review
(1860), Economist (1843) och Banker (1926). —
En egendomlighet för pressen i S. äro
söndags-tidn. (Sunday papers), som sedan tiden för 1 :a
världskriget gått snabbt framåt, enär de engelska
dagliga tidn. icke utkomma på söndagarna. I
London utkomma följ, söndagstidn.: Observer
(grundad 1791; uppl. 1952 V2 mill. ex.),
oberoende av alla truster, ansedd som den förnämsta,
Sunday Dispatch (1801; 2,7 mill. ex.), Sunday
Times (1822; över 5 mill. ex.), News of the
World (1843; över 8 mill. ex.), Reynolds Weekly
News (1850; 700,000 ex.), numera understödd av
Labour Party och Co-operative Movement,
Peo-ple (1881; över 5 mill. ex.), Sunday Chronicle
(1885; c:a 1 mill. ex.), Sunday Graphic (1915;
1 mill. ex.), Sunday Pictorial (1915; 5 mill.
ex.) och Sunday Express (1918; 3 mill. ex.) ;
Empire News (1950; nära 2 mill. ex.) utgives
i Manchester. — Endast 3 aftontidn. utkomma i
London, näml, de konservativa Evening Standard
och Evening News samt den liberala Star. —
De förnämsta landsortstidn. äro Manchester
Guardian (grundad 1821), liberal, som länge haft
karaktären av världsblad, en av de förnämsta
tidn. i S., Birmingham Post (1858),
”oberoende” (independent), Yorkshire Post and Leeds
Mercury, konservativ, utg. i Leeds, en forts,
på Leeds Intelligencer (1754), Scotsman (1817),
unionistisk, utg. i Edinburgh, och Glasgow Herald
(1783), konservativ. — En central roll i
pressvärlden i S. spelar nyhetsbyrån Reuters Office.
En rad av de stora tidn. i London äro förlagda
till Fleet Street, som därför ofta användes som
beteckning för engelsk press. — Även i fråga om
tidskrifter har S. länge varit ett ledande
land. Främst stå New Statesman and Nation,
Economist och Spectator.
Rundradio, se British Broadcasting
Corporation.
För svar sväsen. Monarken innehar högsta
befälet över stridskrafterna. För den strategiska
planläggningen och utnyttjandet av nationens
resurser för krig ansvarar f ö r s v a r s k o
m-mittén (The Defence Committee’) med
premiärministern som ordf.
Försvarsministeri e t (Ministry of Defence) handlägger för
försvaret gemensamma frågor och samordnar armé-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
