Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Tuna - Stora Tuna församling - Stora Tuna kontrakt - Storavan - Stora Vika - Storax - Storaxeln - Stora Åby - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Läge och omfattning - Geologi och terrängformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
123
Stora Tuna församling—Storbritannien
124
folkade och bördiga Tunaslätten kring och särsk.
s. om Dalälven samt av höglänta, storkuperade
skogstrakter i s. v., vilka flerstädes nå 400—500
m ö. h. Vid statsbanelinjen Ludvika—Falun ligga
stations- och industrisamhällena Sellnäs och
Or-näs. Sellnäs har tills, m. Halvarsgårdama 315
inv. (1951); Ornäs (504 inv., därav 123 inom
Torsångs sn) har tillverkning av bl. a. ryggsäckar
och fiskredskap. Stationssamhället R e p b ä
c-ken (tills, m. Pusselbo 216 inv.) har sågverk
och är knutpunkt för statsbanelinj erna Krylbo—
Älvdalen och Falun—Björbo. Inom
Idkerbergs-fältet ligger gruvsamhället Idkerberget (649
inv.) med industribana till Rämshyttan.
Gruvsamhället T u n a-H ä s t b e r g (287 inv.) har
järngruvor och anrikningsverk, tillhörande St.
Kopparbergs bergslags ab. S. ö. om kyrkbyn
ligger villasamhället R o m m e (587 inv.) vid
Romme hed, som 1796—1908 var Dalreg:s
mötesplats. I kyrkbyns n. v. utkant ligger
Forn-by folkhögskola. Villasamhället G y 11 e är s.
förort till Borlänge, ö. om staden ligger sedan
1939 Falu rundradiostation. I Duvnäs finnas
bl. a. elkraftverk, kvarn, såg och möbelfabrik.
Bland industrier märkas f. ö. spisbrödsfabrik,
snickeri- och metallvarufabriker samt flera
elkraftverk. Stora arealer, övervägande skogsmark,
tillhöra St. Kopparbergs bergslags ab. S. är
en av de äldsta och av ålder förnämsta
bygderna i Dalarne. De av Karl IX 1609 beviljade
stadsprivilegierna för ”Tunastad” sattes dock
aldrig i kraft av hänsyn till Falun. Kyrkan,
belägen vid den natur skyddade Frostbrunnsdalen är
huvudsakl. uppf. under senare hälften av
1400-talet. På kyrkvallen är rest en minnessten över
J. O. Wallin, som var född i S. — S. utgör
tills, m. Torsång storkommunen Stora Tuna;
590,60 km2, 11,053 inv. (1954)-
Stora Tuna församling i Dalarne omfattar
Stora Tuna kommun och Borlänge stad, vardera
utgörande ett kyrkobokföringsdistrikt.
Stora Tuna kontrakt i Västerås stift omfattar
städerna Borlänge och Säter samt största delen
av Falu s. tingslag i Dalarne. S. består av följ.
4 pastorat: Stora Tuna, Silvberg, Säter och
Gustafs.
Störavan, den nedersta av de stora sjöarna i
Skellefte älvs sjökedja, mell. Lappland; 172 km2,
418 m ö. h., 21 m djup.
Stora Vika, industrisamhälle i Sorunda (se
d. o.) kommun i Södermanland.
Sto’rax, farm., se Styrax.
Storaxeln, mat., se Ellips.
Stora Åby, sn i Östergötlands län, Lysings
hd; 103,61 km2, 1,340 inv. (1954). Sträcker sig
från östgötaslättens sydrand upp i Holaveden.
1,801 har åker. Kyrkan är huvudsakl. från
1700-talet. Ingår i S. och ödeshögs pastorat i
Linköpings stift, Lysings kontrakt. Tillhör
storkommunen ödeshög.
Storbritannien (eng. Great Britain), off.
Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirland (The United Kingdom
of Great Britain and Northern Ireland’),
konungarike i n. v. Europa, omfattande den största av
Brittiska öarnas två huvudöar jämte flertalet
kringliggande småöar (S. i egentlig och historisk
mening, bestående av de forna konungarikena
England med Wales samt Skottland) samt det
självstyrande Nordirland; 241,839 km2, 50,275,266
inv. (1951). Huvudstad London.
Läge och omfattning. S. ligger på den
nordvästligaste delen av Europas kontinentalsockel
och skiljes från fastlandet av ett grundhav,
Engelska kanalen och Nordsjön, vilket i s. ö.
ingenstädes är djupare än 50 m; betydligt större djup
nå Nordkanalen, Irländska sjön och S:t
Georgs-kanalen, vilka skilja S:s huvuddel från Irland
och Man. Till det egentliga S. räknas utom
hu-vudön (217,720 km2) kustöar, ss. Anglesey, Wight
och Scillyöarna, samt de mera avlägset liggande
Hebriderna, Orkney- och Shetlandsöarna,
däremot vanl. ej Man och Kanalöarna (Normandis-
Areal och folkmängd enl. 1951 års census.
Areal km2 Folkmängd
England ....................... 131,761 41,211,602
Wales .......................... 19,343 2,596,986
Skottland .................. 77,171 5,095,969
Nordirland ...................... 13,564 1,370,709
241,839 50,275,266
ka öarna), vilka statsrättsligt inta en särställning.
S. är moderlandet i det väldiga Brittiska
imperiet (The British Empire) el. Brittiska
samväldet (The British Commonwealth of Nations}.
Geologi och terrängformer. De stora dragen
av S:s geologi bestämmas av de äldre
bergskedjorna från paleozoisk tid. Av urberget finnas
endast svaga rester i Hebridernas och n. v.
Skottlands gnejsområde, delvis överskjutna i den
kale-doniska bergskedjan el. inveckade i den
hercy-niska bergskedjans armorikanska grenar i
Corn-wall och Wales. De paleozoiska bildningarna
äro väl representerade av mäktiga lagerserier,
delvis fossilrika. I Wales liksom i många delar
av v. England och Skottland finnas kambriska
och siluriska, särskilt till ordovicium hörande
bildningar av stor mäktighet. Devonbildningarna
ha i sydligaste England, i Devonshire och
Corn-wall, marin utbildning, medan i n. England och
Skottland old red sandstone är en
sötvattensbild-ning, avlagrad i stora insjöar. Karbonperioden
representeras av de rika kolfälten i Wales, v.
England och Skottland. De permiska
bildningarna äro i v. grova sandstenar, oftast av röd färg,
vilka under namnet new red sandstone
sammanfattas med den nedre delen av trias, den brokiga
sandstenen (i England kallad bunter}. I ö. är
den yngre delen av perm utbildad som zechsten,
magnesian limestone. — De mesozoiska och
neo-zoiska bildningarna upptaga största delen av
östra och södra S. Trias är representerad av
den brokiga sandstenen och keupern jämte rät
(skifferleror och märglar). Jurasystemet
innehåller en rik fauna, även av ammoniter, och
indelas vanl. i två huvudavd., lias och oolit.
översta jura betecknar en landhöjning och övergår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
