- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
101-102

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms slott - Stockholms sparbank - Stockholms stabskompani - Stockholms stadion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

Stockholms sparbank—Stockholms stadion

102

Stockholms slotts yttre borggård med dess två halvrunda
flyglar.

Vallée men stannade till större delen på
papperet.

Då N. Tessin d. y. 1688 kom hem från sin
stora utländska resa, fingo planerna på en
omdaning fastare form. 1690 erhöll han Karl XI :s
uppdrag att ombygga n. längan, som bl. a. skulle
inrymma en helt ny slottskyrka, och under de
närmaste åren vidgades uppdraget till att
omfatta hela den gamla borgen. 7 maj 1697 utbröt
en häftig eldsvåda, som spolierade större delen
av det gamla slottet och skadade den nyuppförda
längan. Redan 21 juni s. å. framlade Tessin en
fullständig plan till ett nytt slott, som i stilen
anslöt sig till den n. längan.

Arbetet på den mäktiga anläggningen drevs i
god takt till omkr. 1708, då det i brist på medel
måste avstanna för att upptagas först 1727. Vid
Tessins död året därpå voro själva
slottsfyrkantens murar ännu icke helt uppförda. Då
kungafamiljen inflyttade 1754, var slottet till
det yttre färdigt utom beträffande den n. v.
flygeln, som uppfördes 1757—60. Tessin
efterträddes som slottsarkitekt av sonen Carl Gustaf,
vilken dock icke kom att utöva något större
inflytande på gestaltningen. Större betydelse fick
Carl Hårleman, vilken arbetade vid slottet från
1727 till sin död 1753. Under hans ledning
inreddes av franska konstnärer i yppig rokokostil
den nuv. s. k. Oskar II :s våning, slottskapellet
i s. längan och delvis Rikssalen i samma parti.
Den främste målaren under denna tid var G. T.
Taraval, den främste skulptören J. Ph.
Bouchar-don, som särskilt i trappuppgångarna och i
kapellet lämnat prov på sin frodiga konst. Utsökta
rokokointeriörer skapades omkr. 1750 i ö. längan
av Hårleman och J. E. Rehn. Hårleman
efterträddes av C. J. Cronstedt, som 1767 avlöstes av
C. F. Adelcrantz. Under Gustav HI:s tid
ska

pades bl. a. några fulländade interiörer med de
stora sängkamrarna i barockvåningen 2 tr. upp.
Fr. o. m. 1874 sysselsattes Louis Masreliez med
åtskilliga inredningsarbeten, t. ex. 2 tr. upp i ö.
längan (i Gustav V :s våning) samt i n. v.
flygelns bottenvåning (konungens våning). Flera av
1800-talets mera framträdande arkitekter, ss.
P. A. Nyström och F. W. Scholander, voro
verksamma i slottets inre. Den förre fullbordade
1834 den för slottets nuv. huvudfasad
betydelsefulla rampanordningen vid Lejonbacken. En
genomgripande restaurering undergick slottet 1898
—1902. 1890—94 försågs v. trappuppgången med
takmålningar av J. Kronberg. Mellan de båda
flyglarna åt ö. bildar den planterade Logården
en terrass.

Litt.: J. Bottiger och G. M. Silfverstolpe,
”Stockholms slott. Vägledning” (1924); A.
Lindblom, ”Stockholms slott genom seklerna”
(1925); M. Olsson i Samfundet S :t Eriks
Årsbok 1929; ”S:s historia”, red. av M. Olsson (3
bd, 1940—41); Å. Settervall m. fl. ”S. och dess
konstskatter” (1950).

Stockholms sparbank, grundad 1821 (under
namnet Stockholms stads sparbank),
är den största och näst äldsta av Sveriges
sparbanker. Den har 17 kontor i Stockholm och
dess förstäder samt 16 expeditionskontor för
sparbussar. 3%. 1952 uppgick omslutningen till
693,1 mkr, varav 627,8 mkr utgjorde
insättarme-del och 26,1 mkr reservfond.

Stockholms stabskompani, förk. Ss,
organiserades 1949. Vid S., som är anslutet till
Liv-gardesskvadronen, förlägges, förplägas o. s. v.
de värnpliktiga, som tjänstgöra vid till
Stockholm förlagda staber ur armén, för försvaret
gemensamma staber m. fl.

Stockholms stadion uppfördes 1911—12 för
Olympiska spelen 1912 efter ritningar av
arkitekt T. Grut på gamla Idrottsparkens plats. S.
äges av staten och förvaltas sedan 1915 av en av
K. m:t tillsatt styrelse. S. har bl. a. en
fotbollsplan (105 X 65 m), en löparbana (385 m, med en

Stockholms stadion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free