Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms borgarskola - Stockholms borgerskaps militärkårer - Stockholms bryggerier, ab. - Stockholms Dagblad - Stockholms domprosteri - Stockholms enskilda bank ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms borgerskaps militärkårer—Stockholms enskilda bank ab.
91
sällskapet Det redliga förbundet och övertogs
1841 av Sällskapet för befrämjande av
Stockholms borgarskola. Sedan 1882 åtnjuter S.
anslag av Stockholms stad och har numera en
styrelse på 18 personer, varav staden väljer 8 och
sällskapet 10. Undervisningen har omfattat
skiftande ämnen, men stark tonvikt har fram till
senare år legat på handelsutbildning. Numera har
denna undervisning överflyttats till andra
läroanstalter, och i stället är språkstudiet det mest
omfattande vid skolan. S. omfattar nu
språklinje med kurser i tyska, engelska, franska,
spanska, italienska, ryska och svenska (särsk. för
utlänningar), dramatisk linje med kurser
i scenisk framställning, muntlig framställning
samt tal- och röstvård, m u s i k 1 i n j e (Folkliga
musikskolan i Stockholm) med en mängd olika
kurser, realskola å aftontid med 3-årig
studiegång, folkhögskola (S:t Eriks
folk-högsk.) med 2 årskurser och statsbidrag samt
föreläsningskurser, föreläsningar i strödda ämnen
och på främmande språk jämte filmföreställningar
samt litteratur- och musikaftnar. Sammanlagda
elevantalet uppgick arbetsåret 1952/53 till c:a
8,000. 1931 inflyttade S. i ett nybyggt
skolkom-plex vid Jarlaplan.
Stockholms borgerskaps militärkårer. Av
gammalt skulle Stockholms borgare, när så
krävdes, samlas under fanorna till stadens försvar.
Denna skyldighet bestämdes närmare genom en
förordn. av 1650. Under Gustav III:s tid
ut-kommo nya föreskrifter. Enl. dessa bestod S.
av 5 bataljoner med 4 skvadroner till häst och
13 (efter hand 19) kompanier till fots under
be-fäl av en s t a d s m a j o r. På 1800-talet miste
S. sin betydelse och upphörde.
Stockholms bryggerier, ab., Stockholm,
grundat 1889, tillverkar maltdrycker vid
Hamburger-bryggeriet, S:t Eriks bryggeri, Grönwalls
bryggeri och Münchens bryggeri, alla i Stockholm.
Bland S:s dotterbolag märkas främst
Apotekar-nes mineralvattens ab. samt ab. Kabi; dessutom
ett 20-tal bryggeribolag ute i landet. Antal
anställda vid S. c:a 280; aktiekapital 39,5 mkr.
Stockholms Dagblad, konservativ
morgontidning, började utges 1824 av notarien i
poliskammaren G. E. Lodin och boktryckaren E. A.
Ortman men inköptes snart av tre bröder Walldén,
vilka i olika perioder voro dess ansvariga
utgivare, J. A. Walldén från 1834 ända till 1869.
Urspr. en lokal annonstidning, utvecklades S.
under dennes ledning till en innehållsrik
nyhetstidning, som med konservativ grundton lade an på
en sansad och av partiväsen oberoende
behandling av dagens växlande politiska frågor och på
en rikhaltig kulturavd. Dess inflytande i båda
avseendena steg ytterligare under sonen V.
Wall-déns redaktörstid 1869—84. Sistnämnda år
övertog E. W. Montan tidningens ledning, 1895
efterträdd av brodern C. O. Montan. Sedan V.
Walldén ånyo varit huvudred. 1901—-04, följde på
denna post K. Hildebrand (1904—13), G.
Gustafsson (1913—17), I. Österman (1917—19) och G.
Reuterswärd (1919—21). Under denna tid
arbetade sig S. småningom fram till ställningen som
92
de konservativas huvudorgan och fick även
tid-ningstekniskt en rangplats främst genom de
insatser, som gjordes av C. G. Tengwall
(redaktionschef 1907—13). Under 1 :a världskriget
spelade den en betydande roll även genom sin
ut-rikesavd., skickligt och auktoritativt ledd av V.
Söderberg (utrikesred. 1902—21). Bland dess
medarb. under denna period må nämnas C. V. A.
Strandberg, H. Forssell, Klara Johanson, S.
Söderman, G. Nordensvan och F. Böök. Sedan
V. Walldén 1878 bildat S:s ab., tillhörde S. detta
bolag till 1920, då det tvingades likvidera.
Tidningen övertogs då av S:s nya ab. och utgavs 1921
—31 huvudsakl. som nyhetstidning utan skarpare
prononcerad, om också alltjämt konservativ
politisk färg i ett förminskat format och med starkt
koncentrerat innehåll. Huvudred, voro under
denna tid W. Ericson (1921—26), H. André
(1926—28) och E. Stomberg (1928—31). S:s
verksamhet som självständigt organ upphörde
emellertid 1931, då det sammanslogs med
Stock-holms-Tidningen till Stockholms-Tidningen
Stockholms Dagblad.
Stockholms domprosteri i Stockholms stift
består av följ. 8 församlingar inom Stockholms
stad, vardera utgörande ett pastorat:
Storkyrko-förs. el. Nikolai, Klara, Jakob, Kungsholm el.
Ulrika Eleonora, S:t Göran, Adolf Fredrik,
Tyska S:t Gertrud och Finska förs., de båda sistn.
ej territoriella.
Stockholms enskilda bank ab., den enda
svenska storbanken av lokal karaktär (frånsett en
filial i Södertälje), grundades 1856 och
öppnade sin rörelse 15/io s. å. Initiativtagare och
stiftare var A. O. Wallenberg, som inom några
få år förde fram inst. från en anspråkslös
början till en ledande ställning bland landets
banker. Av största betydelse för bankens
medelanskaffning blev upparbetandet av
inlåningsräkning-arna. Redan efter 3 år hade inlåningen från
allmänheten vuxit till c:a 8 mkr, medan samtliga
de övriga 11 enskilda bankerna kunde visa endast
5,6 mkr. En annan verksamhet, som från början
omhuldades av banken, var
postremissväxelrörel-sen, och utvecklingen av postremissväxeln som
betalningsform är mer än något annat S:s
förtjänst. Stort intresse nedlades även av banken
på att checksystemet skulle komma till en
allmännare användning i landet. S. blev redan från
början ett industrifinansierande inst. och fick
småningom förbindelser med flera av de större
svenska industriföretagen. Ett av de moderna
inslagen i bankens verksamhet var hållandet av
kontor i utlandet, varigenom banken hade
möjlighet att tillgodose sina kunders behov av
främmande betalningsmedel. Även upptogos köp och
försäljning av obligationer samt emission av
obligationslån som nya rörelsegrenar. — Genom
1877—78 års ekonomiska kris drabbades S. av
mycket stora förluster på en del av sina
industriengagemang och undgick ett sammanbrott endast
tack vare ett lån ur Statens
järnvägshypoteks-fond. Småningom återvände dock insättarnas
förtroende, och vid 1880-talets slut hade banken
till fullo återvunnit sin tidigare starka ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
