Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
77
Stockholm
78
Clason Thulehuset, ett stort affärs-, kontors- och
tryckeripalats; i entrén står Stig Blombergs
skulptur ”Flores och Blanzeflor”. — Gustav
Vasa-kyrkan vid Odenplan rymmer det urspr. för
Uppsala domkyrka avsedda barockaltaret av
Bur-chard Precht. — Stockholms högsk:s
kanslilokaler äro inrymda i det s. k. Spökslottet, en
malm-gårdsbyggnad i holländsk stil, byggd omkr. 1700.
Dess matematisk-naturvetenskapliga fakultets
byggnad i hörnet av Kungstensgatan och
Drottninggatan är uppförd 1907 efter ritningar av
V. Bodin och I. G. Clason. Den humanistiska och
juridiska fakultetens byggnad (med
portalskulptur av I. Johnsson) vid Norrtullsgatan tillkom
1926—27 efter ritningar av E. Lallerstedt.
Byggnaderna för Socialinst., Högskolans biokemiska
inst (E. Lallerstedt; uppförda resp. 1932 och
1929) och dess humanistiska bibi. (Paul
Hed-qvist, 1953) ha smala fasader åt Odengatan.
Jo-hanneskyrkan i 1880-talsgotik efter ritningar av
C. Möller är belägen i en stilla del av S.,
omgiven av en kyrkogård med bl. a. v. Döbelns
gravvård. Filadelfiaförsamlingens,
pingstvännernas, halvt funktionalistiska högkvarter vid
Rör-strandsgatan uppfördes 1929 med utrymme för
bortåt 3,000 personer. Den märkliga Rörstrands
porslinsfabriks f. d. huvudbyggnad ingår delvis
i byggnaden. Av en ståtlig malmgård från
1700-talet återstå några byggnader vid Bellevue. I
närheten, vid Sveaplan, ligger Norrmalms
flick-lärov. (N. Ahrbom och H. Zimdahl, 1936). Vid
Torsgatan uppfördes 1946—49 Bonnierhuset med
Åhlén & Åkerlunds tryckeri (arkitekt I.
Teng-bom). — Bland skulpturer märkas främst Carl
Eldhs storslagna monument över Strindberg i
Tegnérlunden (1942) och över Branting på N.
Bantorget (1952).
Kungsholmen (bild 19—21 å pl.). I n.
—s. riktning löper S:t Eriksgatan från
Vasastaden och bildar tills, m. Västerbron en av
huvudlederna mellan de n. och s. stadsdelarna. Under
S:t Eriksgatan går tunnelbanan från n. till
Frid-hemsplans station, fortsätter västerut i
Drottning-holmsvägen och vidare över Tranebergsbron. Norr
Mälarstrand har i stora delar nybyggts i
funktionalistisk stil efter 1930. Kungsklippan, stadsdelens
högsta område, i ö., är bebyggd med moderna
höghus. Industrien är främst representerad av
metallindustri (det största företaget är ab.
Separators verkstäder vid Fleminggatan),
textil-och beklädnadsindustri. Av offentliga inst.
märkas främst Stadshuset, Stadsplanekontoret m. m.
i f. d. Karolinska inst:s lokaler, Ämbetshuset
(med bl. a. Byggnadsstyrelsen och
Skolöverstyrelsen), Rådhuset och Polishuset med
rannsak-ningsfängelse, Stockholms stadsarkiv (huvudsakl.
underjordiska lokaler) samt flera sjukhus, som
ligga i parker, ss. Serafimerlasarettet,
Garnisonssjukhuset och S:t Eriks stora sjukhuskomplex.
Den största parken är Kronobergsparken vid
Drottningholmsvägens början. Bland nybyggda
offentliga inst. märkas ämbetsverk, ss. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen,
skolor, ss. Tekniska lärov., och sjukhus, ss.
Psykiatriska sjukhuset (Konradsberg) och S:t
Gö
rans sjukhus. På n. v. Kungsholmen ligger
Stockholms spårvägars 1932 uppförda bussgarage vid
Hornsberg, omgivet av industribyggnader. Av
de talrika moderna byggnaderna må f. ö. nämnas
Sportpalatset vid S:t Eriksbron (1934),
skyskrapan Kvinnornas hus överst i Stadshagen, ett
kollektivhus för självförsörjande kvinnor (1946),
samt åtskilliga skolbyggnader, uppförda efter
ritningar av P. Hedqvist, ss. Stockholms stads
lärlings- och yrkesskolor (1937), Stockholms stads
handelsgymnasium och handelsskolor (1947) och
Högre tekniska lärov. (s. å.). Ett modernt
byggnadsverk är slutl. Västerbron, som med sina ända
till 204 m långa bågspann förbinder
Kungsholmen med Långholmen och Södermalm.
Kungsholmens skulpturer äro koncentrerade huvudsakl.
till Stadshuset.
Södermalm (bild 22—25 å pl.). Denna
stadsdel, populärt kallad Söder och omfattande
den forna Åsön, reglerades på 1600-talet närmast
Slussen genom en rätvinklig stadsplan, som
än i dag bildar stommen i gatunätet.
Götgatan och Hornsgatan utgöra Södermalms
huvudleder i radiär riktning. Hornsgatan, intill
bristningsgränsen belastad särsk. med spårvägstrafik,
leder från Södermalmstorg vid Slussen förbi
Maria kyrka och Adolf Fredriks torg till
Horns-plan, varifrån trafiken går vidare över
Lång-holmsgatan till Västerbron och Kungsholmen el.
över Liljeholmsbron till de s. v. förorterna och
Södertälj evägen. Götgatan leder från samma
utgångspunkt förbi den på 1930-talet ordnade
Medborgarplatsen (f. d. Södra Bantorget) till den
nya, 1947 invigda Skanstull sbron, som jämte den
kvarstående gamla bron utgör utfartsled till de
s. förorterna. Under Götgatan och på
Skanstulls-bron går s. tunnelbanan. Götgatan är i sin
mellersta del Södermalms förnämsta butiksgata. Från
Slussen utgår vidare den korta Katarinavägen upp
till bergen ovanför Stadsgården, där den erbjuder
en utomordentligt vacker utsikt över staden. I
Slussområdets södermalmsdel finnas
ändstationerna för s. tunnelbanan och Saltsjöbanan samt
Ka-tarinahissen (se bild vid d. o.), som förmedlar
gångtrafik mellan Slussen och Katarinabergen.
Som en produkt av stadsplaneringen under
1800-talets senare del framträder den avenyartade
Ringvägen, som sträcker sig i en vid halvcirkel
runt stadsdelen från Skinnarviksbergen i v. till
trakten av Danvikstull i ö.; dess östligaste del,
ännu ej fullbordad, avses skola föra till en
planerad väldig broled, som över Djurgården skall
förbinda Södermalm med Östermalm. En nyanlagd
trafikled är Södergatan; den är för
stockholms-förhållanden unik, såtillvida som den delvis är
byggd i två plan, av vilka det övre är avsett för
lokaltrafik, det undre för fjärrtrafik (till
Skanstull och till en framtida gatubro över Årsta
holmar) ; i Södergatan har inbyggts en tunnel för
Södra stambanan, vars nuv. spårutrymmen delvis
skola tas i anspråk av tunnelbanan. Industrien
representeras huvudsakl. av livsmedelsfabriker
(störst Münchens bryggeri vid Mälaren) samt
sy-ateljéer. Vid Slussen märkas Kooperativa
förbundets kontorslokaler, i ö. Ersta diakonissanstalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
