Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Stockholm
70
N. delen av Stadsholmen, Riddarholmen,
Helgeandsholmen samt ett litet område vid Gustav
Adolfs torg på Norrmalm bilda tillsammans
rikets administrationscentrum med en
utomordentligt stor anhopning av ämbetsverk och offentliga
inst. Här finnas sålunda jämte Stockholms slott
Riksdagshuset, Kanslihuset med dess annex,
Högsta domstolen, Svea hovrätt, Kammarrätten,
Statskontoret och Kommerskollegium, för att endast
nämna några.
Det medeltida gatunätet ger åt stadskärnan i
Staden mellan broarna en bestämd karaktär, som
icke några ombyggnader helt kunnat förtaga.
Stadsplanen med sin radiellt kring Stortorget
ordnade bebyggelse är av tysk typ. Det äldsta
rådhuset låg framför Storkyrkan på nuv.
Börshusets plats vid torget. Trappgavlar av
medeltida typ visar den äldsta avbildningen av S., den
s. k. ”Vädersolstavlan” från 1535 i Storkyrkan.
Av byggnaderna på Riddarholmen är vid sidan
av Riddarholmskyrkan Wrangelska palatset, det
s. k. Kungshuset, på torgets v. sida, märkligt, ett
ståtligt exempel på stormansboning från
1600-talets andra hälft, uppfört av Skoklosters
byggherre C. G. Wrangel. 1697—1754 tjänstgjorde
palatset som kungl. residens. Numera residerar
Svea hovrätt i byggnaden, vars inre grundligt
restaurerades 1948. Bland 1600-talsbyggnader på
Stadsholmen märkas husen nr 3 och 20 vid
Stortorget med höga gavlar, Petersenska huset vid
Munkbron med rika huggstensdekorationer, von
der Lindeska huset vid Västerlånggatan
(1630-talet), Banér-Flemingska huset vid österlånggatan
samt Jesper Cruus’ hus vid Svartmangatan. —
Husen utmed Skeppsbron bilda en sällsynt vacker
kedja av förnämliga äldre och nyare byggnader.
Skeppsbron nr 10 (omkr. 1670) visar en
oförändrad fasad i holländsk stil, nr 36 uppfördes
1674 av Tessin d. ä., som även byggt det under
1700-talet ombyggda nr 26. ”Stora Tullhuset”
är från 1780-talet efter ritningar av E.
Palm-stedt, som också omarbetat (1773) det urspr.
av C. J. Cronstedt ritade rokokopalatset
Börshuset vid Stortorget. Här äro Stockholms
fondbörs och Svenska akad. inrymda. Festlokalen,
Stora börssalen, har en nobel gustaviansk interiör
i vitt och guld. — En festvåning från 1790-talet,
dekorerad av L. Masreliez, är bevarad vid
Salvii-gränd. Den av Bellman besjungna Den gyldene
freden ligger vid österlånggatan och har sin
gamla skylt med fredsängeln kvar. Bredvid sin
lysande granne, Riddarhuset, ligger Bondeska
palatset i fransk-holländsk stil, vilket 1730—1915
tjänstgjorde som stadens rådhus och nu är säte
för Högsta domstolen. N. Tessin d. ä. och Jean
de la Vallée voro palatsets arkitekter (1600-talet).
Mellan Bondeska palatset och Mynttorget reser sig
det nya Kanslihuset, uppfört 1930—35 på samma
tomt som gamla kanslihuset, vars gamla, omkr.
1790 av O. Tempelman ritade kolonnfasad i
antikiserande stil alltjämt står kvar. P. andra sidan
Myntgatan, mellan Salviigränd och
Storkyrkobrin-ken, byggdes 1945—49 Kanslihusets annex,
varvid 4 små kvarter med den bl. a. på
Bellmansmin-nen rika Kolmätargränd skattade åt förgängelsen.
Bland skulpturverk och monument i
Staden mellan broarna märkas utom otaliga
bild-huggararbeten i husportaler åtskilliga ryktbara
svenska skulpturverk, ss. J. T. Sergels Gustav
III-staty, avtäckt 1808 på Skeppsbron nedanför
Slottsbacken. På Slottsbackens krön står
Obelisken, av Gustav III ägnad minnet av S:s
borger-skaps trohet under kriget 1788—90 och rest
under Gustav IV Adolfs tid, vidare Th. Lundbergs
bronsstaty av Olaus Petri (1898) framför
Storkyrkans ö. fasad. Storkyrkans egen märkliga
träskulptur ”S:t Göran och draken” är
reproducerad i en modern bronskopia, som står vid
Köp-manbrinken. Milles’ drastiska sjögud i granit
pryder Skeppsbrokajen i närheten av Slussen. B. E.
Fogelbergs bronsstatyer Karl XIV Johan till
häst och Birger Jarl pryda de torg, åt vilka de
givit namn. På Kornhamnstorg ger Chr.
Erikssons ”Bågspännaren” på sitt höga postament en
symbolisk framställning av Engelbrekts
befrielseverk. Riddarhusets fasad bildar den strålande
bakgrunden för L’Archevèques Gustav
Vasa-staty (1774). J. Börjessons Axel Oxenstierna
(1890) står i trädgården på andra sidan. E.
Palmstedts vackra brunnsbyggnad i rokoko
(1778), som 1857—1946 prytt Brunkebergstorg,
står nu åter på sin gamla plats, Stortorget.
Slutl. märkes på Strömparterren Milles’
”Solsångaren”.
Nedre Norrmalm (bild 10—15 å pl.). På
1280-talet anlades här Klara nunnekloster, på vars
ruiner kyrkan med samma namn ligger. På
1640-talet reglerades bebyggelsen genom den
rätvinkliga stadsplan, som ännu gäller. Dess
genomförande har emellertid i hög grad försvårats av den
branta och höga Brunkebergsåsen. Kungsgatans
genombrott gjordes sålunda först 1911.
Stadsdelens moderna utveckling inleddes av
Centralstationens anläggande 1871 på ett utfyllt område i
Klara sjö. På Tegelbacken, urspr. tilläggsplats
för tegelskutorna från Mälaren, mötas flera
viktiga trafikleder, av vilka Vasabron leder till
Gamla stan och Södermalm, Stadshusbron till
Kungsholmen, Vasagatan förbi Centralstationen
till N. Bantorget, övre Norrmalm och Vasastaden
samt Ström- och Fredsgatorna över Gustav
Adolfs torg till Östermalm. Till 1952, då n.
tunnelbanan öppnades, var Tegelbacken ändstation
för v. förortsbanan. Trots platsens litenhet är
denna ansenliga trafik endast delvis korsningsfri,
genom en vid 1940-talets mitt byggd provisorisk,
tvågrenad j ärnvägsviadukt. Gustav Adolfs torg,
beläget vid mynningen av Norrbro var ännu 1910
S:s folklivscentrum med restauranger och
butiker. Gångtrafiken följer med förkärlek vissa
gator, som även äro stadens viktigaste butiksgator.
Drottninggatan är av ålder en sådan
gångtrafikled, numera även med betydande buss- o. a.
motortrafik. Dominerande gångtrafikleder äro
vidare, trots en intensiv maskindriven trafik,
Kungsgatan och Birger Jarlsgatan, som med sina många
nöjeslokaler även höra till stadens främsta
flanörstråk, samt Hamngatan och Regeringsgatan.
För den väldiga och ständigt växande trafiken
är Nedre Norrmalms gatunät otillräckligt. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
