Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stickning för hand - Stickord - Stickpropp (stickkontakt) - Stickvapen - Stickylle - Stiebel, Emile - Stieler, Adolf - Stiernhielm, Georg - Stiernhöök, Johan (Johannes Olai Dalekarlus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Stickord—Stiernhöök
30
Halland, stickade kvinnotröjorna. Detta landskap
är sedan gammalt berömt för sin s., kallad b i n
d-slöjd. Även i andra landskap, ss. Skåne och
Dalarne, buros tidvis kvinnotröjor i s.
Stickord, i) retsamt ord, pik; 2) (efter ty.
Stichwort), uppslagsord (i encyklopedier).
Stickpropp (förr stickkontakt),
elektro-tekn., don för anslutning av sladden på ett
flyttbart bruksföremål, t. ex. en bordslampa, till ett
uttag i den fasta installationen, t. ex. ett
vägguttag (”väggkontakt”).
Stickvapen, gemensam term för alla vapen,
avsedda för stick el. stöt: spjut, dolk, stötvärja
0. s. v.
Stickylle, se Konstull.
Stiebel [sti’bal], Emile, operasångare,
basbaryton (1876—1950). Utbildad av G. Bratt och
J. Forsell, debuterade S. 1902—03 på Kungl.
teatern, där han var anställd 1903—40. Tack vare
en ytterst kraftfull stämma och en dramatisk
skådespelartalang, särsk. inom buffafacket, där
han gärna anslog en burlesk ton, vann S. stor
popularitet.
Stieler [Jti’lar], Adolf, tysk kartograf (1775
—1836), ämbetsman i Gotha, utgav på Perthes
förlag 1817—23 en ”Handatlas” i 50 blad, som
vann stor spridning. 10 :e uppl., bearb. under
ledning av H. Haak, utkom 1925 i 108 blad.
Stiernhielm, Georg, filosof, skald och
vetenskapsman (1598 7/s—1672 22/4). S. inskrevs vid
Greifswalds univ. 1615 och antog namnet L i 1 i a.
Efter studier i
Tyskland och Holland blev
han 1626 lektor vid
Västerås gymnasium,
därefter lärare vid
Collegium illustre i
Stockholm. 1630—42
var S. assessor vid
Dorpats hovrätt, och
1642 kallades han till
Stockholm som
medlem av
lagkommissionen. Hans första
tryckta dikt på
svenska är en ”Heroisk
fägne-sång”, tillägnad
drottning Kristina på hennes födelsedag 1643,
till stor del blott en bearb. efter ett tyskt original
av Opitz. 1647 skrev han sitt ryktbaraste verk,
det allegoriskt-didaktiska eposet ”Hercules” (tr.
först 1658; senast utg. av E. Noreen 1936, av
O. Lagercrantz 1946), vilket följdes av flera
för Kristinas hovfester skrivna el. snarare från
franska original fritt översatta och bearbetade
balettexter, ”Then fångne Cupido” (1649),
”Fredz-Afl” (s. å.), ”Lycksalighetens ähre-pracht”
(1650), ”Virtutes repertæ” (s. å.) och
”Parnas-sus triumphans” (1651). Det mesta av sina
senare år ägnade S. vetenskapen, särskilt filosofi och
språkforskning. 1651—53 och 1654—56 vistades
han i Livland, varifrån han dock på grund av
ryssarnas infall brådstörtat måste fly över till
Sverige. Sedermera beklädde han flera olika
ämbeten (han satt bl. a. i reduktionskommissionen),
innan han 1667 blev preses i det nyinrättade
Antikvitetskollegium. — 1631 hade han erhållit
förnyelse på sin släkts gamla adelskap och
därvid antagit namnet S.
S:s viktigaste insats faller inom det litterära
området. Hans samlade dikter, ”Musæ
suethizan-tes”, utgåvos 1668. Hans litterära program är
senrenässansens: en dikt på nationellt språk men
bildad efter antikens mönster. Med ”Hercules”
sökte han i svensk litteratur införa ej blott den
antika formen (hexametern) utan också ton och
anda från antikens stora episka skaldeverk.
Dikten behandlar det gamla motivet Herkules vid
skiljevägen, men S. gestaltar stoffet fullt
självständigt och formar det till ett uttryck för den
moraliska grundåskådning, som satte sin prägel
på svenska stormaktstidens idéliv.
Som filosof ställde sig S. i skarp motsättning
mot aristotelismen och anknöt medvetet till den
platonska riktning, som uppstått i Florens under
1400-talet. Dessutom påverkades han starkt av
stoicismen och den tyska mystiken. — Också på
filologiens område utövade S. en flitig
verksamhet. Hans huvudintresse var riktat dels på den
komparativa språkvetenskapen, dels på de
fornger-manska språken. I likhet med de flesta bland
samtidens forskare lyckades han ej åstadkomma
några resultat av bestående värde, då hans
utgångspunkter voro alltför osäkra och hans metod
för okritisk. Hans uppl. av Västgötalagen (1663)
och Wulfilas gotiska bibelövers. (1761) äro
ej heller särdeles framstående. Många av de
arbeten han påbörjade, bl. a. ett svenskt lexikon,
”Gambia Swea- och Götha-måles fatebur” (1643),
blevo aldrig fullbordade. S. behandlade även
statsrätt, juridik, retorik, fysik, matematik m. m. Hans
”Samlade skrifter” äro under utg. (1924 ff.).
S:s karaktär och personliga uppträdande äro
bekanta genom den ypperliga skildring av
honom, som givits av S. Columbus. Till lynnet var
han älskvärd, glad och munter. Som ämbetsman
och forskare utvecklade han en otrolig flit.
—-Litt.: B. Swartling, ”G. S.” (1909); J.
Nordström, ”S:s filosofiska fragment” (1924; med
utförlig inl.); A. Friberg. ”Den svenske
Herkules” (1945); P. Wieselgren, ”G. S.” (1948).
Stiernhöök [-hök], Johan, rättslärd (1596
—1675). Johannes Olai Dalekarlus
började under stor fattigdom sina studier i
Västerås och blev student i Uppsala 1619. Efter
studier i Tyskland blev S. 1624 lektor vid det
nya gymnasiet i Västerås, 1625 fil. mag. i
Uppsala. Han blev 1630 assessor i Åbo hovrätt och
jur. prof, vid Åbo akad. 1640. Hans verksamhet
flyttades dock alltmera över till Sverige. Som
led. av flera lagkommissioner tog han verksam
del i det lagstiftningsarbete, som pågick vid
mitten av 1600-talet. När grunden lades till Nedre
justitierevisionen, blev han revisionssekreterare.
Redan 1658 var hans syn försvagad, och efter
ett par år blev S. blind. Trots detta utförde han
ett storartat arbete ej blott inom lagstiftningens
och rättskipningens områden utan även inom
rättsvetenskapens. I sitt berömda verk ”De jure
sveonum et gothorum vetusto” (1672) visar S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
