Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsutskottet - Statsverket - Statsverksproposition - Statsvetenskap - Statsvetenskaplig examen - Statsvetenskaplig tidskrift för politik, statistik och ekonomi - Stattena - Stattin, Ragnar - Statuario - Statuarisk - Statuera - Statur - Status - Statut - Staty - Staudinger, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Statsutskottet—Staudinger
934
Statsutskottet, ett av den svenska riksdagens
ständiga utskott, bestående av 30 led. Enl. R. O.
§ 39 skall det få del av statsverkspropositionen
och äga tillgång till statsverkets räkenskaper och
handlingar. S:s befogenheter som utgiftsutskott
ha flera gånger ändrats. 1909 överfördes till
Bankoutskottet frågor om riksgäldsverket och till
Banko- och Jordbruksutskotten beredningen av
resp, pensions- och indragningsstatema och den
huvudtitel, som avser jordbruket. 1933
återfördes indragningsstaten till S., men samtidigt
befriades det från omsorgen om riksdags- och
re-visionskostnader samt kostnaderna för riksdagens
hus och verk, som i gengäld lades in under
Bankoutskottet. Inrättandet av beredskapsstater 1941
befriade det från förpliktelsen att föreslå de båda
kreditiv, som skulle ersätta dem, men då nämnda
stater liksom flertalet vanliga utgiftsstater höra
in under S., blev dess arbetsbörda utökad. 1949
återfördes pensionsstaten till S. Fortfarande är
det riksdagens utgiftsutskott framför andra:
vilket det åligger att med nämnda undantag granska
och utreda statsverkets tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad som erfordras till fyllande av
dess behov.
Om S:s befattning med inkomstfrågor nämnde
R. O. urspr. intet annat, än att det skulle uppge,
huru mycket genom bevillningar borde utgöras.
Som konsekvens därav företog S. emellertid
också en beräkning av de ord. inkomsterna, vilket
1933 uttryckligen legaliserats. I stor utsträckning
har det även, utan att någon bestämmelse därom
finnes, fått yttra sig om grunderna för ord.
inkomster. Det har blivit ett utskott för finansiella
frågor i allm. och uppgör förslaget till riksstat.
S. tillkommer slutl. att efterse, huruvida
utbetalningarna av statsmedlen varit i
överensstämmelse med riksstaten, grundade på konungens
med vederbörlig kontrasignation utfärdade
anordningar och styrkta med vederbörliga
kvittenser. Vid denna sin kontroll av
medelsförvaltningen har S. ledning av den berättelse av riksdagens
revisorer, som det fått sig överlämnad. S.
arbetar på 5 avd., mellan vilka riksstatens olika
huvudtitlar uppdelats.
Statsverket, den del av statens
finansförvaltning, som skötes av K. m:t. Med den del, som
faller under Riksgäldskontoret, har endast
riksdagen att skaffa.
Statsverksproposition, den kungl. proposition
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov,
som vid riksdagens öppnande överlämnas till
kamrarnas talmän. I s. redogöres dels för
utgifter, förut bestämda el. föreslagna, dels för ord.
inkomster, sådana de kunna påräknas, och för
bristens täckande genom beskattning, lån el.
annat sätt. S:s ”inkomstbilaga” brukar innehålla
kalkyler rörande den sannolika
konjunkturutvecklingen under stundande budgetår samt
antydningar rörande den av regeringen planerade
ekonomiska politiken. S:s inkomstsida remitteras till
Bevillningsutskottet och dess utgiftssida i
huvudsak till Statsutskottet. Jordbruksärendena gå dock
till Jordbruksutskottet. I samband med remissen
äger den s. k. remissdebatten rum.
Statsvetenskap, sammanfattande benämning på
en rad vetenskaper, som stå i samband med
statslivet, ss. statskunskap, statsrätt, förvaltningsrätt,
finansrätt, nationalekonomi, statistik,
socialpolitik och politisk geografi.
Statsvetenskaplig examen är en 1935 närmast
med tanke på de administrativa verkens
rekrytering inrättad univ.-examen, som kan avläggas
såväl inom juridisk som filosofisk fakultet.
Statsvetenskaplig-juridisk examen
består av en statsvetenskaplig och en juridisk
avd. Examensämnen inom den statsvetenskapliga
avd. äro nationalekonomi, statistik och
statskunskap, av vilka ämnen nationalekonomi samt ettdera
av ämnena statistik och statskunskap alltid skola
ingå i examen, inom den juridiska privaträtt,
finansrätt, statsrätt med folkrätt och
förvaltningsrätt, vilka fyra ämnen alltid skola ingå i examen;
dock skall examen i privaträtt blott avse
huvudgrunderna i civilrätt och speciell privaträtt. För
godkänd examen kräves alltid minst 2
betygsen-heter i nationalekonomi. Examensämnen i
stats-vetenskapli g-f ilosofisk examen äro
nationalekonomi, statistik, statskunskap, geografi,
historia, praktisk filosofi, sociologi och matematik.
De 3 förstn. ämnena äro obligatoriska och kunna
ensamma göra till fyllest, därest i dem inalles
erhållits 7 betygsenheter. — Den som avlagt s.,
skall av resp, fakultets dekanus förklaras för
politices magister.
Statsvetenskaplig tidskrift för politik,
statistik och ekonomi, grundad i nov.
1897, utgavs till en början av C. A. Reuterskiöld,
O. Alin, H. Blomberg och P. Fahlbeck, från 1901
av Fahlbeck ensam. Enl. bestämmelse i dennes
gåvobrev av 21/9 1918 redigeras den sedan 1919
under sin gamla titel med tillägget ”Ny följd” av
Fahlbeckska stiftelsen. Som red.-sekr. och
ansvarig utg. ha fungerat S. Wallengren 1919—21, R.
Malmgren 1922—44 och E. Fahlbeck sedan 1945.
Statténa (”stå ensamt”, i s. Sverige ofta namn
på enstaka liggande hus), stadsdel i n. ö.
Hälsingborg.
Stattin, Johan Ragnar, ämbetsman (f. 1886
13/n), jur. kand, och e. o. notarie i Svea hovrätt
1910. S. var länsnotarie i Västernorrlands län
1913—18, länsassessor 1918—31 och landssekr.
1931—44 samt landshövding där 1944—53.
Statua’rio, se Marmor 2).
Statuärisk, hörande till bildhuggarkonsten;
statyliknande.
Statuera, fastställa (straff till varning).
Statür, kroppsställning, gestalt.
Sta’tus, lat., stånd; ställning, läge;
förhållandet mellan en affärs tillgångar och skulder. —
Status quo, det tillstånd, vari något för
tillfället befinner sig. — Status quo an te,
tillstånd före något.
Statut (lat. statütum, plur. statüta, av statu’ere,
fastställa, stadga), stadga(r).
Staty, bildstod, med diminutivet s t a t y e’t t,
skulpterad bild av person i helfigur.
Staudinger [Jtau’-], Hermann, tysk kemist
(f. 1881), prof, vid univ. i Freiburg i. Br. från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
