Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stanley, Sir Henry Morton - Stanley, Wendell - Stanleyfallen - Stanley Pool - Stanleyville - Stannat - Stannfåglar - Stanniföreningar - Stanniol - Stannit, Stannoföreningar - Stannum - Stanovojbergen - Stans - Stansning - Stante pede - Stanzerna - Stapel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Stanley—Stapel
896
resa genom Persien for han från Bombay till
Zanzibar och organiserade där sin expedition till
Afrikas inre. 10 nov. 1871 träffade han
Living-stone i Udjidji vid Tanganjikas ö. strand. Under
denna resa fastställdes, att Tanganjika ej kunde
tillhöra Nilens vattensystem. Återkommen till
England, skrev S.
1872 ”How I
foundLi-vingstone” (sv. övers.
1873). Som New
York Heralds
korrespondent deltog S. 1872
i engelsmännens krig
med Ashanti (j ämte
expeditionen till
Abessinien skildrat i
”Coo-massie and Magdala”,
1874; sv. övers. 1875).
Efter Livingstones
död ställde New York
Herald och Daily
Telegraph S. i
spet
sen för en stor och väl utrustad expedition
med uppgift att klarlägga Centralafrikas
geografi. 11 nov. 1874 startade S. från Zanzibar
med tre engelska följeslagare, och 9 aug. 1877
anlände han till Kongos mynning. Han hade
visat, att Victoria njansa var en enda sjö, upptäckt
Edward njansa, ytterligare fastställt Tanganjikas
avskildhet från Nilen samt följt Kongos lopp
från Nyangwe till Atlanten. 1878 utkom S:s
skildring av färden, ”Through the dark
conti-nent” (”Genom de svartes verldsdel”, s. å.).
Viktigaste följden av den var dock bildandet av
Kongostaten. Efter att förgäves ha sökt
intressera engelska affärsmän för det inre Kongo fick
S. stöd av kung Leopold II av Belgien. 1879—84
var han livligt verksam i Kongo, anlade stationer,
hamnar och vägar. Hans energiska arbeten
skaffade honom av infödingarna namnet ”Bula
Ma-tari” (stenb rytaren). Denna pionjärverksamhet
har S. skildrat i ”The Congo and the founding
of its free State”. (1885; sv. övers, s. å.). Från
1883 hade S. flera dugliga svenska medhjälpare,
bl. a. S. E. Gleerup, P. A. Möller och A. Wester.
1884—85 deltog han i Kongokonferensen i
Berlin, där den oberoende Kongostaten bildades, 1887
företog han uppför Kongo
undsättningsexpeditio-nen till Emin pascha, skildrad i ”In darkest
Africa or the quest, rescue and retreat of Emin,
governor of Equatoria” (1890; sv. övers, s. å.).
1892 återupptogs S. som brittisk undersåte och
blev 1895 parlamentsledamot. 1897 besökte han
Afrika ännu en gång (Sydafrika).
S. är, vad omfång och betydelse av hans
geografiska upptäckter beträffar, den störste av alla
Afrikaresande. Hans böcker ge en god bild av
de besökta områdenas naturbeskaffenhet, men av
vetenskapligt värde är kanske endast ”Through
the dark continent”. Som resande var han
utomordentligt djärv och ägde en energi, som ej kände
några hinder. I Kongo ådagalade han stor
administrativ förmåga och opartiskhet. — Litt.: S:s
”Autobiography” (1909; utg. av hans hustru,
Dorothy S.); C. Rowlands, ”H. M. S., the story of
his life” (1872); J. Wasserman, ”Bula Matari.
Das Leben Stanleys” (1932).
Stanley [stä’nli], Wendell Meredith,
amerikansk biokemist och virolog (f. 1904), 1929
prof, i Illinois, 1931—32 i München, från 1940
medlem av Rockefeller Institute for Medical
Research i Princetown,
sedan 1948 prof, i
biokemi samt
föreståndare för
laboratoriet för virusforskning
vid Univ. of
Califor-nia. S. har publicerat
undersökningar över
medel mot spetälska,
över sterolernas kemi
m. m. men har blivit
mest känd genom sina
studier över
tobaks-mosaiksjukans virus
och influensavirus.
Han erhöll 1946
No
belpriset i kemi (tills, m. J. H. Northrop och
J. B. Sumner).
Stanleyfallen [stä’nli-], se Kongo, flod.
Stanley Pool [stä’nli pö’l], se Kongo, flod.
Stanleyville [stänlivi’l el. stälävi’l], huvudort
i östprovinsen, Belg. Kongo (se bild 2 å pl. vid
d. o.), vid Kongofloden nedanför Stanleyfallen;
är utgångspunkt för järnvägen till Ponthierville,
som kringgår Stanleyfallen. C:a 14,000 inv.,
därav 1,500 européer.
Stannät, kem., se Tennföreningar.
Stannfåglar, zool., se Flyttfåglar.
Sta’nniföreningar, kem., se Tennföreningar.
Stanniöl, se Bladmetall.
Stannit, Sta’nnoföreningar, kem., se
Tennföreningar.
Sta’nnum, lat., tenn.
Stanovojbergen [stanavå’j-], bergskedja i ö.
Sibirien, en del av den stora östasiatiska
bergs-kedjebågen. Bilda Jablonoj bergens n. ö. forts,
och övergå i sin tur i Kolyma- och
Anadyr-bergen. De bilda vattendelaren mellan Ishavet och
Stilla havet; högsta toppen når 2,482 m ö. h.
Stans (it. sta’nza). 1) (Metr.) Stanz, strof,
särskilt om ottava rima (se d. o.). — 2) (Tekn.)
Den övre verktygshalvan vid stansning,
formpressning av plåt m. m. och prägling. Underverktyget
benämnes dyna.
Stansning, håltagning el. utklippning av ämnen
el. färdiga bitar i plåt, papp, läder etc.,
kännetecknad av att en stans pressas genom
materialet ned i en passande dyna. Materialet
ut-sättes sålunda för skjuvning. Stans och dyna
utföras i regel av härdat stål. I skeppsbyggeri,
brobyggnad och i övrigt, där nitade
järnkonstruktioner användas, sker håltagningen i regel medelst
s. i särskilda stansmaskiner.
Sta’nte pe’de, lat., på stående fot, genast.
Sta’nzerna [-ts-] (av it. sta’nza, rum), en av
Rafael och hans efterföljare dekorerad rumssvit
i Vatikanen i Rom.
Stapel, hög el. hop av på varandra lagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
