Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stamford Bridge (idrottsplats) - Stamfrö - Stamhemman - Stamholländeri - Stamhäst (nummerhäst) - Staminodier - Stamitz, Johann - Stamknöl - Stammanskap - Stamnared - Stamning - Stamp - Stamp, L. Dudley - Stampen - Staping-out-metoden - Stampverk - Stamtavla - Stamträd - Standar - Standard - Standardisering - Standard Oil Company
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889 Stamford Bridge—Standard Oil Company 890
Stamford Bridge [stä’mfad bri’d^],
idrottsplats vid Fulham road i s. v. London, där bl. a.
1866—1932 de eng. mästerskapstävlingarna i fri
idrott ägt rum.
Stamfrö, lantbr., se Fröodling.
Stamhemman, kam., hemman, från vilket
jord-avsöndring ägt rum.
Stamholländeri (av h o 11 ä n d e r i som
beteckning för en efter holländskt mönster
bedriven nötboskapsskötsel för smör- och ostberedning),
benämning på av staten under 1800-talet
importerade nötkreatursstammar, som på vissa villkor
utarrenderades till 8 avelsgårdar för att bidraga
till den inhemska boskapens förädling,
överinseendet över stamhjordarna uppdrogs åt en
särskild styrelse,
Stamholländeristyrel-s e n. S. angrepos av tuberkulos o. a. sj ukdomar,
varför de försåldes. Av härvid influtna medel
bildades 1881 Fonden för svenska hornboskapens
och fåravelns förädling.
Stamhäst (förr nummerhäst), krigsv.,
svenska staten tillhörig, för ständigt militärt bruk
avsedd häst, vanl. varmblodig. Jfr Ackordhäst.
Staminodier [-nå’-], ståndare utan knappar och
därför sterila.
Stamitz [Jtä’mits], Johann Wenzel Anton,
tysk musiker (1717—57). Han var violinist i
Mannheim och efter 1745 ledare av fursten Karl
Teodors kapell. S. införde en ny stil (se
Mann-heimskolan). Han utgav symfonier, konserter,
orkestertrior och violinsonater.
Stamknöl, bot., dets. som knölstam.
Stammanskap, se Stam 2)
Stamnared, sn i Hallands län, Himle hd, i
bergsbygden invid västgötagränsen; 11,95 km2.
258 inv. (1954). 439 har åker. Nuv. kyrkan uppf.
1918. Ingår i Valinge, S:s, Skällinge och
Nöss-linge pastorat i Göteborgs stift, Varbergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Lindberga.
Stamning, se Talrubbningar.
Stamp. 1) S. el. stans, se Prägling. — 2)
Sigillstamp, se Sigill. — 3) Se Krossning, sp.
900.
Stamp [stämp], L. D u d 1 e y, geograf (f.
1898), prof, i geografi vid Londons univ., London
School of Economics. S. är bl. a. bekant för sina
arbeten ang. regionplaner i Storbritannien.
Vega-medaljör 1954.
Stampen, stadsdel i Göteborg, se d. o., sp. 625.
Stamping-out-metoden [stä’mpig-au’t-], se
Mul- och klövsjuka.
Stampverk, se Krossning, sp. 900.
Stamtavla, förteckning över en persons
ättlingar, vanl. på manssidan, ibland på både
mans-och kvinnosidan.
Stamträd, en i form av ett träd uppsatt
stamtavla (se d. o.).
Standär (över ty. från ffr. estandard) blev
under 1600-talet benämningen på kav:s fälttecken,
vilka fr. o. m. denna tidpunkt med bibehållet
utseende äro fyrkantiga, rätt små, omgivna av en
tyngre frans och fastsatta direkt vid s.-stången,
vilken till häst föres stödd i en s. k. lanssko vid
h. stigbygeln. I Sverige finnas numera s. vid
kav., art.- och luftvärnet. — S. kallas även den
antika typ med en på tvärstång fästad, vanl.
tungad duk, som återigen kom i bruk under slutet
av 1700-talet och användes huvudsaki. som
för-enings-s.
Standard [stä’ndad], eng. normalmått; norm,
typ, mönster (jfr Standardisering). — Vid
vir-kestransport på fartyg mätningstal för
fraktbetalning. Flera olika slag av s. förekomma
därvid: sv. s. = 315 eng. kbfot; norsk s. = 270
eng. kbfot; Quebec s. = 275 eng. kbfot;
Peters-burgstandard (det numera allmänt antagna
normalmåttet) = 165 eng. kbfot — allt under
antagande att det är sågat virke, som mätes.
Standardisering, i allm. dets. som ett
systematiskt och i övrigt ändamålsenligt urval bland en
mångfald av befintliga variationer el.
framska-pandet av ett fåtal nya och noggrant preciserade
sådana. Som föremål för s. kunna nämnas
maskinelement (t. ex. skruvar, rör, kullager),
material, verktyg, toleranser, vissa textilier och
klädespersedlar, arbetsmetoder,
leveransbestämmelser, kvalitetsbestämmelser, provtagningsmetoder,
metoder för hållfasthetsprovning,
nomenklatursystem, former och format etc. — S. ingår som
ett betydelsefullt led i den rationalisering, som
utgör förutsättningen för det ekonomiska
framåtskridandet. Utöver de fördelar, som s. medför
ur ren produktionssynpunkt (t. ex. genom
typbegränsning), komma ett flertal andra, näml, de, som
ernås genom reducerad lagerhållning, utbytbarhet
(betydelsefullt vid anskaffning av reservdelar)
och som härröra från den ordning och reda, som
s. framskapar. Som exempel på vad svensk s.
presterat i fråga om ekonomisk typbegränsning
kan nämnas, att antalet varianter av skruvmejslar
för militärbruk reducerats från 280 till 35. Av
ramsågblad tillverkades förr flera tusen typer,
sedan 1947 endast 30. Framnav till cyklar
utföras numera av endast 1 typ mot tidigare 7, och
samma är förhållandet med cykel vevar. — Om
man här ej medräknar de kongresser, som på sin
tid fastställde den internationella standarden för
metersystemet (1875) och för CGS-systemet
(1881) jämte dess påbyggnad med bl. a.
elektriska enheter, kan det internationella s.-arbetet sägas
ha inletts med tillkomsten av International
Elec-trotechnical Commission (IEC) i London 1906,
följd av International Federation of the National
S tandardizing Associations
(Internationella standardiseringsassociationen,
ISA) i New York 1926. Sistn. organ
omorganiserades 1945 under namnet International
Organisation for S tandar dization (ISO). All officiell
svensk standard fastställes och publiceras genom
Sveriges
standardiseringskommis-s i o n under överbeteckningen SIS och med
underbeteckningar av typen SMS, BS och GSK. —
Motsv. överbeteckning för tysk standard är DIN
(Deutsche Industrie-N ormen), för amerikansk
standard ASA (American Standards Association),
för engelsk standard BS (British Standard) och
för fransk standard NF (Normes frangaises).
Standard Oil Company [stä’ndad åi’l [-ka’m-pani],-] {+ka’m-
pani],+} amerikanskt oljebolag, bildat av J. D.
Rockefeller, fick småningom ett dominerande
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
