Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stab - Stabat mater - Stabbarp - Stabiae - Stabil - Stabilisator - Stabilisera - Stabilitet - Stabsadjutant - Stabschef - Stabspolis - Stabstjänst - Staccato (stacc.) - Stachanovrörelsen - Stachys, syska - Stackmoln - Stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Stabat mater—Stad
864
bataljon). Jfr Försvarsstaben, Generalstab,
Marinstaben, Arméstaben samt (ang. Flygstaben)
Flygledningen.
2) Allmännare: samling medhjälpare i ett
företag el. hos en person o. s. v., t. ex.
redaktions-stab, tjänarstab.
Stäbat mäter, ”Modern (Jesu moder) stod”
(d. v. s. vid korset), begynnelseorden till
långfredagens sekvens i katolska kyrkan; känd sedan
1200-talet. Texten tillskrives Jacopone da Todi.
S. har tonsatts av bl. a. Palestrina, Pergolese,
Haydn och G. Wennerberg.
S tabbarp, stenkolsgruva i Trollenäs sn,
Malmöhus län, omkr. 3 km från Eslöv. Anlädes 1867
och tillhör Höganäsbolaget. Driften nedlades
1904.
Sta’biae, stad, se Castellamare.
Stabil, säker, pålitlig. — Fys. Se Jämvikt. —
Subst.: Stabilitet.
Stabilisator, anordning el. medel för
stabilisering, se Gyrostabilisator och Flygplan, sp. 684.
Stabilisera, stadga, göra varaktig.
Stabilitet, se Stabil.
Stabsadjutant, benämning på kapten vid
Generalstabskåren i hans egenskap av innehavare av
förtroendesyssla jämlikt R.F.
Stabschef, krigsv., chef för militär stab, t. ex.
brigadstabschef, regementsstabschef. S.
föredrager för vederbörande chef de militära ärendena
och omsätter chefens beslut i order och
anvisningar. Chefen för en befälhavares för sjöstyrka
stab (”flaggen”) benämnes flaggkapten.
Stabspolis, se Krigspolis.
Stabstjänst, krigsv., tjänst vid vanl. högre
staber till skillnad från trupptjänst; läroämne vid
militära skolor, omfattande tjänsten inom en
stab. — Stabstjänstövning, se
Fältövningar.
Staccato [-ka’tå], mus., förk. s t a c c., kort,
spetsigt föredrag (motsatsen till legato);
betecknas med en punkt över el. under noten. I
violinmusiken betecknas s. med spiccato. —
Stacca-t i’s s i m 0, mycket kort (betecknas med 1 över
el. under noten).
Stachanovrörelsen [staka’naf-], benämning
på en i Ryssland införd metod att driva upp
produktionen genom ”socialistisk tävlan” och
ackordsarbete, uppkallad efter metallarbetaren
Alexej Stachanov (1906—41).
Sta’chys [-kys], sy sk a, artrikt labiatsläkte
med hela blad och breda, trubbiga sidoflikar på
kronans underläpp. I Sverige finnas
S. palustris, knölsyska, med
lan-settlika, oskaftade blad, allmän på
sanka åkrar, samt S-. silvatica,
stinksyska, med brett hjärtlika,
långskaftade blad, som växer i
lundar. Båda äro fleråriga örter med
långa jordstammar och röda
blommor. 5. Sieboldii odlas för sina
välsmakande under j ordiska
stamknölar (”kinesiska jordärtskockor”,
koragi). Som prydnadsväxt odlas
5". lanata.
Stackmoln, lat. cumulus (se Moln jämte bild
10—11).
Stad, en bebyggelseform med mer el. mindre
planmässig anläggning av gator och anhopning
av hus och kännetecknad av en långt driven
arbetsfördelning bland dess invånare och (som en
följd därav) en tydlig differentiering i
bebyggelseavseende samt bildande en egen
förvaltnings-(stundom statlig) enhet.
Det äldre stadsväsendet i Europa.
Till stadsbildningen under antiken anknyter
stadsväsendet inom de romanska länderna, där dock
starka germanska inflytelser gjort sig gällande,
såväl i Italien som i Spanien.
Stadsbildningspro-cessen i egentlig mening inom de germanska
rikena, Frankrike inberäknat, kan anses ta sin
början på 1000-talet. De första s. av den germanska
typen torde ha bildats kring landsherrars el.
storvasallers fasta borgar. Namnet borgare (ty.
Bürger, fr. bourgeois, eng. burgess), som
uppkommer på 1000-talet, avser urspr. invånare på
befäst ort. Kriterierna under medeltiden på att
en ort utgjorde en s. anses vara, att den hade 1)
marknad, 2) befästning, 3) egen rättskipning
(stadsdomstol), 4) självbestämmanderätt i
samtliga el. åtm. väsentliga egna angelägenheter samt
för självstyrelsens utövande avsedda organ,
främst stadsrådet med borgmästare i
spetsen, 5) i jämförelse med landsbygden mer el.
mindre noga avgränsade undersåtliga skyldigheter
mot landsherren.
Handeln är under medeltiden i regel den
främsta stadsbildande faktorn av ekonomisk natur.
Hantverkets uppblomstring följer med
befolkningstillväxten. Landsfursten, som enl. feodal
rätt är grundägare, utfärdar
stadsprivile-giet (brukligt sedan looo-talet), som innehåller
garantier för s:s rättigheter. Bland dessa äro
rättskipningen och stadsdomstolen en viktig del.
Borgarna bestå under medeltiden av två
huvudskikt, köpmännen, bland vilka stadsaristokratien
uppväxte, och hantverkarna, som representerade
demokratien. Medeltiden igenom pågick en kamp
mellan dessa båda skikt om makten i s.
Ekonomisk blomstring kom borgerskapet till del i hela
det medeltida Europa, politisk framför allt i
Norditalien och Tyskland (med Nederländerna).
Den starka konungamakten i Frankrike och
England hindrade s:s politiska emancipation i dessa
länder.
Nyare tiden. Med maskinindustriens
uppkomst och skapandet av en fri arbetsmarknad
uppkom en helt ny stadstyp, ej liksom de äldre
s. främst baserad på handel utan på produktion
och transport: industri-, hamn- och
järnvägsknuts-städer. Denna stadstyp uppkom i mell. och n.
England under början av 1800-talet och har
därifrån utbrett sig till alla världens
industrikapitalistiska områden, omformande och uppslukande
den gamla medeltida-merkantilistiska stadsbygden.
Den uppstod kring fabriker och storhamnar;
största delen av dess befolkning voro
industriarbetare, rekryterade från landsbygden. Med
denna stadstyp stegrades stadsbebyggelsens storlek
snabbt. Frånsett Asien och Afrika, om vilka man
Stachys
palustris,
knölsyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
