Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spindeldjur - Spindelgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Spindelgift
814
klokrypare). Benen äro 4 par och sjuledade, sista
leden bär 2 klor. — S:s tarmkanal utmärkes av
att mittarmen har 3—5 par stora utstj älpningar
el. blindsäckar. Två slags exkretionsorgan
förekomma. S. sakna fasettögon, deras synorgan
utgöras av punktögon (oceller, se d. o.).
Andningsorganen utgöras dels av knippen av trakéer,
motsv. insekternas, dels av s. k. trakélungor, vilka
bestå av pariga, i bakkroppen belägna säckar,
som öppna sig utåt genom ett springformigt
andhål el. stigma. S. indelas i följ, ordn.: kval
st-ren (se d. o.), fästingar (sed. o.),
låcke-spindlar, klokrypare (se d. o.),
ledspindlar, egentliga spindlar,
gissel-s k o r p i o n e r och skorpioner. Kvalster
och spindlar bruka sammanföras till
underklassen Sphaerogastres, alla övriga till underklassen
Arthrogastres.
Låckespindlarna (Phalangiidae), även kallade
Helga högben, utmärkas av sina ofantligt långa
benpar. De sakna trakélungor och spinnvårtor;
de äro nattliga
rovdjur.
Vanliga 1 å c k e s p i
n-d e 1 n
(Phalangi-um opilio)
förekommer allmänt i
Sverige. —
Ledspindlarna (även
kallade s k o r p
i-onspindlar) ha
fått sitt namn av
att de 3 bakersta
segmenten av
ce-phalothorax ej äro
sammansmälta.
Ledspindlarna äro
nattliga rovdjur. De finnas i s. Ryssland samt i
de varma länderna. — Gisselskorpionerna likna
ledspindlarna i vissa avseenden, men deras
cepha-lothorax är dock hopsmält som hos de egentliga
spindlarna. Gisselskorpionerna finnas i tropikerna.
Egentliga spindlar, Araneae, utmärkas
av att abdomen är mer el. mindre klotformigt
uppsvälld, oledad och förenad med cephalothorax
genom en mycket smal, stjälklik midja. I
änd-leden mynnar en giftkörtel. Pedipalperna äro
benlika, sexledade, och hos hannarna bär sista
leden på insidan en sädesbehållare. ögonen äro
Schematisk bild av den inre byggnaden hos en spindel.
a anus, b, b’ och b" magblindsäckar, av vilka b" gå till
de här ej intecknade benen, c hjärnan, som
sammanhänger med bukgangliemassan, d tarm, g giftkörtel, H
hjärta, ki underkäke, kz pedipalp, L lunga, Le lever, l
s. k. leverbihang, M exkretionsorgan, Mi
tarmansvällning, i vilken M mynna, o ögon, ov äggstock, S och 5’
spinnkörtlar, T andhål, Z spinnvårtor, J honlig
köns-öppning.
vanl. 8. I spetsen av abdomen sitta 4—6
vårt-liknande upphöjningar, spinnvårtorna, ur vilka
den i luften stelnande spinnvätskan framkommer.
Benen äro alltid 4 par, sjuledade; tarsalleden bär
vanl. 3 klor. Alla spindlar äro rovdjur.
Spindlarna delas i två underordn.: Tetrapneumones,
med bl. a. fågelspindlarna och minörspindlarna,
samt Dipneumones. Dessa kunna uppdelas i två
huvudgrupper, Fagabundae, som jaga sitt byte
fritt kringströvande, samt Sedentariae, vilka
spinna nät, vari bytet fastnar. De förra fånga
antingen sitt byte genom att springa ifatt det (1 ö
p-spindlar) el. genom att ligga på lur el. smyga
sig på sitt offer och med ett par hopp kasta
sig över detsamma (hoppspindlar). Till de
senare, som ha långa ben, hårig kropp och hög
cephalothorax, hör den i Medelhavsländerna ej
ovanliga taranteln (Tarantula apuliae). Dit
höra vidare de s. k. krabbspindlarna,
vilka fått sitt namn av sin förmåga att röra sig
bakåt och åt sidorna lika hastigt som framåt.
— De talrika nätspinnande arterna skilja sig
från varandra bl. a. genom den olika
konstruktionen av näten. Dessa bestå i regel av en
stödjande del, uppbyggd av ej klibbiga trådar, samt
en fångstdel, som utgöres av klibbiga trådar, på
vilket bytet fastnar. Hjulspindlarna
(Or-bitelariae) bygga de mest konstrika näten (se
Korsspindeln). Hus- el. trattspindlarna
väva ett rör el.
en hylsa och
framför detta
ett vågrätt nät
för
insektfångst. Rörspindlarna
(Dysderidae) ha
en cylinder
for-mig kropp med
korta men
kraftiga ben. Hit
hör k ä 11
arspindeln
(Segestria
se-noculata), som
bygger i båda
ändarna öppna
boningsrör med
från mynningen
i olika riktningar utstrålande trådar. — Ett
alldeles avvikande levnadssätt har
vattenspindeln.
Spindelgift. De äkta spindlarna äga giftkörtlar,
som mynna på mandiblerna och avge ett retande,
giftigt sekret. Vissa av dem ha även i sitt inre
ett ”kroppsgift” med andra, ofta starkare
verkningar. Kroppsgiftet hos korsspindeln,
epeiratoxinet, verkar upplösande på
åtskilliga djurs röda blodkroppar och har därför
även kallats epeiralysin. — Giftiga äro
vidare arter av släktet Lathrodectus, som i
Frankrike, Italien och Grekland kallas malignatte, i
Ryssland karakurte (av kara, svart). Giftigast
är den sistnämnda, vars bett ge svåra smärtor
och t. o. m. kunna döda människor och husdjur.
Korsspindelnät. Se även bild vid
Korsspindel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
