Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sparre, 11. Birgit - Sparreholm - Sparrgren, Lorens - Sparring partner - Sparris - Sparrlosta, axlosta - Sparrman, Anders - Sparrmania (Sparmannia) africana - Sparrsätra - Sparsör - Sparta (Sparte)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Sparreholm—Sparta
774
Signe Thomæus, författarinna (f. 1903 23/b). S.
debuterade 1926 med parisskildringen ”Ett leende”
och har vunnit popularitet, även utomlands, genom
en lång rad skildringar med motiv främst ur
svenskt herrgårdsliv. Tills, m. Knut Corfitz
Bonde har S. under pseud. T e r e s i n a utg.
”Kejsardagar och furstenätter” (1945) och
”Faster Gelatines underbara resa” (1948).
Sparreholm. 1) Storkommun i Södermanlands
län, bestående av socknarna Hyltinge, Helgesta
och Årdala; 226,88 km2, 3,022 inv. (1954) ; i
Opp-unda och Villåttinge domsaga.
2) Samhälle (1918—52 municipalsamhälle) i
Hyltinge sn i Södermanland, vid V. stambanan
och en n. v. vik av Båven; 0,53 km2, 655 inv.
(1952). Här finnas bl. a. sågverk med hyvleri
och snickerifabrik, tillhörande Backa-Hosjö ab.,
samt en snickerifabrik, tillhörande HSB.
3) Gods i Hyltinge sn, Södermanland,
naturskönt beläget vid Båvens nordligaste vik; 1,315
har, därav 294 åker. Blev redan 1634 säteri
under namnet Hyltingenäs, fick 1643 namnet S.
efter landshövding G. Bengtsson Sparre, vars ätt
S. tillhörde till 1757, köptes av Ulrika Charlotta
De Geer, född Taube, och tillföll hennes andre
man, sedermera generalen »frih. J. W.
Sprengt-porten (d. 1795), som utvidgade S. betydligt,
uppförde det ståtliga slottet och påbörjade de
storslagna parkanläggningarna, fullbordade av sonen
J. W. Sprengtporten (d. 1875). Såldes av dennes
dotterdotter och hennes man, G. H. Celsing, till
greve G. F. Bonde och av denne 1893 till
kammarherre E. Dickson. Sedan 1951 disponerar
Kyrkliga kvinnorådet här lokaler för gästhem
och kursverksamhet.
Sparrgren, Lorens Svensson, målare (1763
—1828). Han blev 1780 elev vid Konstakad.
1788 reste S. till Kina för att lära sig
glasmålning; hans glasmålningar med kinesiska
figurmotiv finnas i Nationalmuseum. 1796—1803 vistades
S. i Paris och hemkom därifrån som en
miniatyrmålare, vilken snart
erkändes som den främste i
Sverige. Han blev 1800 led. av
Konstakad., 1805 vice och
1810 ord. prof. S. målade
många samtida personer.
Sparring partner
[spä’-rig pä’tna] (eng., till spar,
svänga med knytnävarna,
boxas på lek el. till
övning), övningsmotståndare
vid en boxares (el. stundom
annan idrottsmans) träning.
— Sv. verb, s p a r r a,
tjänstgöra som s.
Sparris, Aspa’ragus, till
fam. liljeväxter hörande
släkte med lång jordstam,
grenig stjälk och barrlika
el. tillplattade, smala
fyllo-kladier. Frukterna äro bär.
A. officinalis växer vild el.
förvildad på sandiga
havsstränder i s. Sverige och
odlas som köksväxt på rikt gödslad sandjord.
De hos odlade raser köttiga ungskotten avskäras,
innan de nått över marken och blivit gröna (jfr
bild 24 å pl. vid Förenta staterna). De innehålla
ett egendomligt kristalliserande ämne, asparagin,
som anses stegra urinavsöndringen. A. plwmosus
(från Kap) jämte ett par andra arter odlas som
prydnadsväxter i boningsrum.
Sparrlosta, a x 1 o s t a, Brachypo’dium,
grässläkte med i två rader ställda, kortskaftade,
nästan trinda, mångblommiga småax. Två fleråriga
arter växa mindre allmänt på backar el. i lundar
i s. och mell. Sverige.
Sparrman, Andreas (Anders), naturforskare
(1748—1820). Lärjunge till Linné, reste S.
redan 17-årig som skeppsläkare till Kina och
återkom med goda samlingar. På Linnés förslag
reste han 1772 till Kaplandet, deltog därifrån i
Cooks andra världsomsegling, återkom 1775 till
Kap och vände hem 1776 med värdefulla
samlingar och iakttagelser, vilka han beskrev i ”Resa
till Godahoppsudden, södra pol-kretsen” etc. (2
bd, 1781—1818). Ännu en resa till Afrika
företog S. jämte den kände C. B. Wadström 1787—
88 i koloniseringssyfte, men den förfelades. Led.
av Vet.-akad. 1776, blev S. intendent för dess
samlingar 1780 och prof, och assessor i
Colle-gium medicum 1790. Han skrev dessutom en
svensk ornitologi (1806—17) m. m.
Sparrma’nia (S p a r m a’n n i a) africäna,
”rumslind”, till fam. Tiliaceae hörande litet träd
med hjärtlika, mjukhåriga blad. Härstammar
från Kaplandet och odlas för de vackra vita
blommorna som krukväxt.
Sparrsätra, sn i Uppsala län, Åsunda hd, på
Mälarslätten, n. v. om Enköping, 32,66 km2, 546
inv. (1954). i,959 har åker. Kyrkan är från
1300-talet. Ingår i S. och Breds pastorat i
Ärkestiftet, Trögds och Åsunda kontrakt. Tillhör
storkommunen Åsunda.
Sparsör, förort till Borås i Fristads sn,
Västergötland, vid stranden av öresjö.
Sparta, off. Sparte, huvudstad i Lakonien
på s. Peloponnesos, Grekland, vid floden Eurotas’
h. (västra) sida; 11,040 inv. (1951). S., även
kallat Lakedafmon, ligger på den utomordentligt
rika och bördiga slätten mellan Taygetos’
mäktiga fjällkedja i v. och Parnon i ö., c:a 30 km
n. om havet (Lakonska viken). Moderna
utgrävningar av engelska arkeologer ha klarlagt
stadens utvecklingshistoria. Vid Menelaion (i det
begynnande höglandet på Eurotas’ ö. strand, c:a
3 km ö. om nuv. S.) ha rester av en
brons-åldersstad med mykensk kultur kommit i dagen,
något som är av intresse för den homeriska
diktens bild av S. som en av Hellas’ stora städer
i den heroiska tidens Grekland och för sagorna
om S:s konung Menelaos och Helena. Efter den
s. k. doriska vandringen, d. v. s. fr. o. m.
folkvandringarna och omstörtningarna i Hellas vid
järnålderns början, och i historisk tid var den
härskande stammen dorer. Detta doriska
härskarfolk i S. kallades spartiater i mots. till godsens
ofria torparbefolkning’ (heloterna) och S:s och
grannstädernas fria hantverkare och borgare utan
Sparris, Asparagus
officinalis, gren med
bär samt skott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
