Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt - Bankväsende - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Spanien
740
kullagerfabrik i närheten av Madrid.
Turisttrafiken från Sverige till S. är livlig, och 1952
besöktes S. av över 15,000 svenskar.
Kommunikationer. 1950 funnos 110,477
km landsvägar. De största vägarna äro utmärkta.
Motorismen är svagt utvecklad i S. 1952 funnos
endast 179,805 motorfordon, varav 89,602
personbilar och 82,427 lastbilar. Järnvägarna omfattade
1951 17.885 km, varav 12,961 km av den breda
spanska spårvidden (1,67 m), som alltså ej
tilllåter vagnsbyte med andra länder, och 4,924 km
smalspåriga. Av de förra voro endast 712 km
och av de senare 785 km elektrifierade. S j
ö-f a r t en är livlig, spec. med Nordafrika,
Balea-rerna och Kanarieöarna. Kustfarten är mycket
livlig både betr, passagerare och gods., men
persontrafiken till sjöss med utlandet är mycket
ringa, särsk. i betraktande av att S. 1951 besöktes
av icke mindre än 749,544 utländska turister.
Exportgodset går i större utsträckning än
importgodset på utländska kölar, därför att det förra
i större utsträckning än det senare är
fyllnads-laster i linjefartyg. Handelsflottan
omfattade 1951 1,22 mill. bruttoton (fartyg över
100 ton), varav 895 ångfartyg om 869,388 ton,
355 motorfartyg om 306,482 ton, 139
motorseglare om 25,033 ton, 30 segelfartyg om 4,966 ton.
Inom S. finnes en betydande flygtrafik samt
dessutom c:a 20 flyglinjer till andra länder inom
Europa, 4 till Asien, 14 till Amerika, 6 till Afrika
och 1 till Australien. 1950 voro flygsträckorna
8 mill. km och antalet passagerare-km 181 mill.
Mått och vikt. 1859 infördes metersystemet.
Av de gamla enheterna kunna nämnas 1 quintal
= 46,0093 kg, 1 libra = 460,09 g, 1 fanega = 55,5
1, 1 cdntara = 16,133 1, 1 vara = 0,8359 m.
Mynt. Sedan 1868, då S. biträdde latinska
myntunionens bestämmelser, är 1 peseta =100
céntimos = urspr. nominellt 0,72 kr. Den
ursprungliga parallellmyntfoten är numera fÖrbytt
i en pappersvaluta.
Bankväsende. Banco de Espana är ensam
sedelutgivande och landets centralbank. 1951 funnos
11 nationalbanker; de största äro Banco hispano
americano och Banco espanol de crédito, båda i
Madrid, samt Banco de Vizcaya och Banco de
Bilbao, båda i Bilbao.
Religiösa förhållanden. Romersk-katolska
kyrkan, till vilken huvuddelen av befolkningen
bekänner sig, intog före revolutionen 1931 sedan
gammalt en privilegierad ställning. Först 1910
infördes genom en kungl. förordning allmän
religionsfrihet och i viss mån likaberättigande.
Landet är indelat i 9 kyrkoprovinser med
biskopssäten i Toledo (ärkebiskopssäte), Burgos,
Granada, Santiago de Compostela, Zaragoza, Sevilla,
Tarragona, Valencia och Valladolid. Dessutom
finnas 61 s. k. suffraganstift, styrda av biskopar
av lägre rang. De andliga ordnarna ha vunnit
stor spridning inom landet och gjort betydande
insatser inom filantropien och
undervisningsväsendet. — Efter revolutionen 1931 upphävdes
genom edikt av cortes i dec. s. å. och i mars 1933
statskyrkan, och den officiellt religionslösa
staten proklamerades. Jesuitorden upplöstes, och
Katolska kyrkans makt i Spanien är fortfarande
omätlig. Elever vid en klosterskola. Se även bild 12 å pl.
vid Europa och bild 10 å pl.
dess egendom indrogs till staten. Efter
inbördeskrigets slut återinsatte Franco-regimen
romerskkatolska kyrkan i dess rättigheter, och de
kyrkliga organisationerna återfingo sin forna ställning
och sin konfiskerade egendom. — Förutom den
romersk-katolska majoriteten finnas i S. en del
religiösa minoriteter, däribland c:a 26,000
protestanter.
Undervisningsväsen. S. har sedan 1857
kostnadsfri, obligatorisk folkundervisning, sedan
revolutionen 1931 principiellt i statlig regi.
Emellertid fortlever den kyrkliga undervisningen,
sedan Franco-regimens tillkomst gynnad av staten.
Likväl är antalet analfabeter stort i S., särsk. i
landets s. delar. 1920 voro 43 °/o av befolkningen
analfabeter; 1947 uppges siffran till 20,8% av
samtliga invånare över 5 års ålder. Under tiden
1940—46 nyskapades enl. officiella uppgifter
sammanlagt 4,667 folkskolor i S. Antalet
folkskolor uppgavs för 1949 till 56,926 med 4,252,300
elever och 57,174 lärare (varav 56% kvinnliga).
De statliga lärov. (institutos nacionales de
ense-iianza media) äro till antalet f. n. (1953) 119
i hela S. De ha karaktären av internat, skilda
för manliga och kvinnliga elever. Den av
republiken avskaffade rätten för religiösa ordnar
och sammanslutningar att inrätta skolor har av
Franco-regimen återinförts. Antalet dyl. religiösa
skolor överstiger f. n. vida antalet statliga. —
S. räknar f. n. 12 statliga univ.: i Barcelona,
Granada, Madrid, Murcia, Oviedo, Salamanca,
Santiago, Sevilla, Valencia, Valladolid och Zaragoza
samt på Kanarieöarna. Dessutom finnas 3
privata univ., i Granada, El Escorial och Deusto,
det sistn. tillhörande jesuiterna. Slutl. finnas 2
kyrkliga univ., i Salamanca och Santander, med
undervisning i teologi, filosofi och kanonisk rätt.
Teologisk fakultet finns däremot icke vid de
statliga univ. Förutom de egentliga univ. finnas
högsk. för arkitektur, lantbruk, tekniska
vetenskaper o. s. v. Utanför univ:s ram faller också
det 1939 grundade Consejo superior de
investi-gaciönes cientificas, som är ett centrum för den
vetenskapliga forskningen i S. — Redan under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
