Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Spanien
736
domlig prägel, medan många städer i hög grad
ha moderniserats.
Ekonomisk geografi. S. är i stor utsträckning
ett agrarland, och mångsidigheten inom
jordbruksproduktionen är mycket stor, över hälften av
befolkningen arbetar, delvis säsongvis, inom
jordbruket. Brukningsmetoderna äro traditionsmässigt
extensiva, men den forna primitiviteten i
arbetsvanorna har i stor utsträckning ersatts av modern
jordbruksteknik och en intensivare drift, där
sådan är möjlig och lönande. S:s konstbevattning
har de äldsta traditionerna i Europa.
Av den totala arealen beräknas (1950) 42,5
mill. har el. 84,5% vara produktiv mark. 24,7
mill. har redovisas som skogsmark, varav 12,7
mill. har f. n. äro skogbeväxta. Härav äro c:a
5 mill. har f. n. virkesproducerande.
Jordbruk. Den odlade jorden omfattade
1949 20,4 mill. har. Ängsmarkerna äro mycket
Ålderdomliga metoder förekomma fortfarande inom
jordbruket. Tröskning med slädar.
Den odlade jordens användning 1949.
Växtslag [-IOOO-tal-] {+IOOO- tal+} har
betydande och ingå både i betesmarksarealen och
i skogsmarksarealen.
Vete odlas över hela S. och är befolkningens
huvudföda, men produktionen täcker ej behovet.
Kornodlingen däremot är icke lika spridd.
Rågodlingen är störst i Lugo med 19,0 °/o och i
Orense med 10,4 °/o, majsodlingen i La Coruna
med 22,1 °/o. Näst Italien är S. Europas största
producent av ris. Valencia producerade 1949 55%,
Tarragona 27 % och Sevilla 8 °/o av skörden.
De produktionsområden, som kännetecknas av
intensiva fältodlingar och trädgårdskultur, de s. k.
huertas och vegas i Andalusien och i Murcia
m. fl. regioner, bära grödor och
odlingskombina-tioner samt brukas på ett sätt, som mera
påminner om Nordafrika än om Sydeuropa. Den
bevattnade odlade jorden, vars areal utökas år från
år, kallas campo regadio och den obevattnade
campo secano. I Ebro-området ökas
konstbevattningen generellt inom stora områden genom
flodregleringar. Totalt äro c:a io°/o av S:s odlade
jord konstbevattnade, med tyngdpunkten i
Katalonien, Andalusien och Valencia. O 1 i v o d 1 i n
g-e n upptar 3 å 4 ggr större areal än
sydfrukts-odlingama och den övriga fruktträdsodlingen
tillsammans. S. är världens största producent av
oliver och olivolja och svarar normalt för över
40% av världsproduktionen, före Italien,
Grekland och Portugal.
V i n odlades i S. redan omkr. 500 f. Kr., och
vinodlingen utbreddes särsk. av grekerna. De
viktigaste druvorna i S. äro mollares, abillos,
som är den vanligaste vita druvan, och
moscate-les. Den vinareal i S., som 1948 gav skörd, är
något mindre än den totala el. 1,4 mill. har. S.
intar efter Frankrike och Italien den 3æ platsen
i världen som vinproducent med normalt 15 å
20 mill. hl el. c:a 10% av världsproduktionen.
De förnämsta exportvinerna komma från ö.
Andalusien, vars förnämsta sorter äro sherry från
bl. a. Jerez de la Frontera samt Malaga-,
Tarragona-, Valencia- och Alicante-viner, samtliga
starkviner. Sherry intar en mycket stor plats
i S:s vinproduktion och indelas i bl. a. solera,
amontillado, raya och olroso samt moscatel.
Alkoholhalten uppgår till 14—25 %, och sockerhalten
är mycket hög. Under de senaste decennierna
har emellertid produktionen av lätta vita viner,
av fransk och italiensk typ, varit betydande
framför allt i Katalonien (Rioja, Villafranca).
Fruktodlingen är mycket betydande. Viktigast
äro apelsin- och mandelodlingarna, vilka spela en
avgörande roll i S:s ekonomiska liv och
handelsbalans. Dessa odlingar ha sin tyngdpunkt i s.
och ö. S. i prov. Barcelona, Alicante, Murcia,
Valencia och i Andalusien samt på Balearerna.
Valencia svarar för c:a 70% av apelsinskörden.
Näst U.S.A. är S. världens största
apelsinproducent. Antalet apelsinodlare var 1948 c:a 70,000.
Citron- och dadelodlingen i S. äro av relativt
liten betydelse. Bananodlingen är nästan helt
förlagd till Kanarieöarna.
Även boskapsskötseln är en av S:s
huvudnäringar. Spec. är betesdriften mycket
omfattande. I de torra inre delarna av landet, främst
i Kastilien, samt i Katalonien och i Pyrenéerna
hållas om sommaren stora mängder får. S. har
näst Sovjetunionen den största fårstammen i
Europa. Mest berömda för sin fina ull äro
merinofåren, som härstamma från S.
Husdjursbeståndet utgjordes 1948 av 3,3 mill.
nötkreatur, 0,6 mill. hästar, 0,7 mill. åsnor, 1,1
mill. mulor, 15,9 mill. får, 4,2 mill. getter, 2,7
mill. svin, 18,1 mill. höns, 2,6 mill. duvor, 0,4 mill.
Spannmål ....... 7,065
Johannesbröd,
ärter, bönor,
linser m. m........ 1,252
Potatis .......... 359
Rotfrukter ........ 22
Sockerbetor ....... 93
Sockerrör .......... 4
Lök ............... 22
Tomater ........... 35
Grönsaker ......... 86
Vingårdar ....... 1,568
Fruktträdgårdar 575
Oliver .......... 2,200
Spånadsväxter .. 648
Tobak .............. 10
Foderväxter och
kulturbeten .... 541
Träda ........... 5,056
Vall, konstbevatt
nad ............. 374
Annan vall ...... 1,213
Summa ........ 20,353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
