Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soma - Somaler - Somaliland - Somatisk - Somatogen - Somatologi - Sombart, Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Soma—Sombart
704
Soma [så’-], skt, ”saft”, ”somadryck”, i Indien
namn på en växt och en av denna pressad dryck,
som spelade en central roll i den vediska ritualen.
Att bruket av somadrycken är redan förindiskt
(ariskt) kultbruk framgår av hos iranernas i
Avesta och annorstädes betygade bruk av en helig
växt och därav beredd dryck, haoma. S.
pressades under ytterst invecklade riter, och drycken,
som tycks ha varit bitter och rusande, blandades
med mjölk, vatten m. m. och offrades åt flera
gudar, främst Indra.
Somäler (sing. somali, plur. somal), hamitfolk
i n. ö. Afrika, Somaliland samt angränsande delar
av Etiopien, hörande till samma ö. grupp av
hamiterna som galla och danakil. Deras sydgräns
ligger ung. vid Jubas mynning. S. äro smärta och
ganska resliga, ha brun hudfärg och rik hårväxt.
De äro, utom i kuststäderna, nomader. Kamelen
är det viktigaste husdjuret, men de ha även
nötkreatur, getter och får. S. äro krigiska och
synnerligen fanatiska muhammedaner, och äro ännu
i dag ypperliga soldatämnen.
Somaliland, Afrikas östligaste del, mellan
Indiska oceanen, Adenviken och det östafrikanska
gravsystemet (se karta vid Etiopien). S. är ett
taf felland, vars n. v. rand består av gravsänkans
ö. sida. Här når det en höjd av mer än 4,000 m
ö. h. och sluttar härifrån långsamt mot s. ö. I
n. v. är taffellandet en forts, av den etiopiska
högslätten. Större delen av inre S. tillhör
Etiopien, medan kustområdet är fördelat mellan
europeiska stormakter. Området längst i n. vid
Bab el-Mandeb och kring Tadjouraviken utgör
Franska S. (fr. Cöte frangaise des Somalis),
som omfattar 23,500 km2 med 55,770 inv., varav
2,439 européer (1951). Huvudstad är Djibouti,
ändpunkt för järnvägen till Addis Abeba, av
vilken 90 km ligga inom kolonien. Dennas enda
exportvara av någon betydelse är salt. — Längs
nordkusten av Somalihalvön ligger Brittiska
S. (eng. 5". Protectorate); c:a 176,000 km2, c:a
700,000 inv. Huvudstad är Berbera. Huvudnäring
är boskapsskötsel, vars viktigaste
exportprodukter äro levande djur, får- och getskinn. — F. d.
Italienska S. (it. Somalia Italiana) omfattar
c:a 490,000 km2 med 1 mill. inv., därav 4,500
italienare (1950). Huvudstad är Mogadiscio.
Detta område omfattar S. från yttre delen av
Adenviken i n. till en punkt 200 km s. om Jubas
mynning och sträcker sig ända till 400 km in i
landet. Endast kustens s. del har goda hamnar,
Mogadiscio, Brava och Chisimaio. Ordnat
jordbruk är omöjligt utan konstbevattning. Sådan
har dock införts på de bördiga svämlerorna längs
Uebi Scebeli och Juba, och här ha italienarna
därför lyckats åstadkomma icke obetydliga
plantager på i allt c:a 100 km2, med odling av bl. a.
bomull, rörsocker och bananer. F. ö. är
boskapsskötsel huvudnäring och lämnar hudar och skinn
till avsalu.
I S. finnas talrika fornminnen såväl av
stenålderskaraktär som härrörande från senare
kulturskikt. Det nu härskande folkelementet, s
o-maler, har jämförelsevis tidigt från
kusttrakterna utbrett sig inåt landet; mycket tidigt synas
därjämte sydarabiska folk- och kulturelement ha
banat sig väg inåt landet. Arabisk kolonisation
kan dateras från omkr. 900. Mot slutet av
1500-talet kom S. under nominell överhöghet av
ima-men i Maskat, och vid detta väldes sönderfall i
imamatet Oman och sultanatet Zanzibar (1856)
tillföll S. till större delen det senare. 1854
inleddes med R. F. Burton och J. H. Speke det
geografiska utforskandet av S. 1862 satte sig
fransmännen fast i Tadjourabukten och förvärvade
1884 Djibouti och Odbok, varigenom grunden
lädes till Franska S. 1875 förvärvade Egypten
en kuststräcka med staden Zeila; denna
besittning övergick 1884 till England, varigenom
grunden lades till Brittiska S., som genom
gränsregleringar med Frankrike 1887 och Italien 1891
erhöll sin nuv. utformning. 1889 bortarrenderade
sultanen av Zanzibar Mogadiscio åt litalien och
1892 hela det landområde, som numera, med
till-lägg av en del av Jubaland genom gränsreglering
med England 1924, utgör f. d. Italienska S.
Hela v. och inre delen av S. erövrades 1887 av
kejsar Johannes IV av Etiopien. Ur Franska
S:s senare historia äro att nämna öppnandet av
järnvägen Djibouti—Har rar—Addis Abeba (1902,
resp. 1918) och en mindre gränsreglering med det
italienska Eritrea 1934, ur Brittiska S:s
Muhammed ibn Abdallahs på religiös grundval
vilande upprorsrörelse (1899—1920). Italienska
S. var 1935 en av stödjepunkterna för den
italienska offensiven mot Etiopien. I freden efter
2:a världskriget avstod Italien sin del av S. till
FN men erhöll 1949 för en tid av 10 år
förval-tarskapet därav.
Somatisk (grek. somatiko’s, av soma),
kroppslig, till kroppen hörande.
Somatogen [-jé’n] kallas en egenskap, om
den uppstått i kroppscellerna (”somat”) och
sedan genom sekundär påverkan på könscellerna
blivit ärftlig. Jfr Blastogen.
Somatologi, läran om människo- el.
djurkroppen, omfattande både anatomi och fysiologi.
Sombart [zå’m-], Werner, tysk
nationalekonom (1863—1941), blev prof, i Breslau 1890,
vid Berlins handelshögsk. 1906 och vid Berlins
univ. 1917. Först påverkad av Marx, skildrade
S. ”kapitalismens” olika utvecklingsfaser i ”Der
möderne Kapitalismus” (2 bd, 1902, 2:a uppl.,
3 bd, 1916—27), där han skiljer mellan
”förkapitalismen” och
”högkapitalismen”.
Genom suggestiv
framställningskonst blev S.
den, som levererade
”kapitalismen” som
slagord i den politiska
diskussionen, men
genom sina begrepps
oklarhet och bristande
källkritik ha hans
bidrag till den
ekonomiska historien visat
sig vara opålitliga.
Än mer gäller detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
