Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörjning - Smörjolja - Smörjoljerening - Smörjoljeundersökning - Smörkärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörjolja—Smörkärna
607
denserande ånga; anordningen användes för s.
av ångmaskinscylindrar. Dimsmörjning är
en metod, som användes för kollektiv s. av vissa
kapslade mekanismer, t. ex. i verktygsmaskiner.
Härvid betjänas anordningen av tryckluft, som
bringas att finfördela oljan. Grövre oljepartiklar
uppfångas och återgå till oljemagasinet, medan
de minsta partiklarna medfölja luftströmmen in
till det utrymme, där s. skall ske. —
Konsistens-fett appliceras medelst fettspruta, som
an-slutes till en ev. ventilförsedd och i smörjhålet
inskruvad s m ö r j n i p p e 1, el. medelst en s. k.
S t a u f f e r-k opp, som består av en fast, med
utvändig, stor gänga försedd del och en häremot
svarande, invändigt gängad hatt, som fylles med
konsistensfett; när man härefter skruvar ned
hatten, tryckes fettet in i lagret.
Smörjolja, se Smörjmedel.
Smörjoljerening. Använd smörjolja kan i
allm. med fördel renas. Större delen vatten och
fasta föroreningar borttagas genom avsättning,
helst under uppvärmning, om oljan är
tjockfluten. Återstoden borttages genom filtrering i
olje-filtreringsapparat. Vid stora reningsanläggningar
kan reningen drivas längre genom användning av
kemikalier. Enbart filtrerad el. centrifugerad olja
är i allm. något mörkare än ny olja och
innehåller vanl. mera asfaltämnen och organiska
syror, men den är likafullt användbar för sådan
smörj ning, där ej absolut högsta kvalitet fordras.
Enl. överslagsberäkning tappas årl. i Sverige
enbart ur bensinmotorer c:a 4 mill. kg olja, motsv.
ett importvärde av 1,7 mkr. Under
avspärrnings-tider har man lärt sig att uppsamla och rena
denna olja. Inom industri och på fartyg renas i
allm. all olja, som kan tillvaratagas.
Smörjoljeundersökning avser att fastställa en
smörjoljas egenskaper i sådana hänseenden, som
enl. erfarenhet äro av betydelse vid val av olja
för bestämt ändamål. Inköp av smörjoljor i
större parti sker vanl. på grundval av
leveransföreskrifter, vilka förutsätta utförande av dessa
undersökningar. Viktigare sådana äro:
A) Fysikaliska prov, a) Specifik vikt
bestämmes med areometer och är för olika smörj
-oljetyper ett täml. karaktäristiskt egenskapstal.
— b) V i s k o s i t e t är ett mått på oljors
inre friktion. Den angives vanl. i
englergra-d e r (tecknas E°), som angiva förhållandet
mellan utloppstiden för en viss mängd smörjolja och
för lika stor mängd vatten ur ett kapillärrör av
viss dimension. Apparaten, med vilken
mätningen företages, kallas viskosimeter. Det har
blivit allt vanligare, att viskositeten anges i
absoluta CGS-enheter, vilka kunna beräknas ur de
viskositeter, som bestämts med olika apparater.
Den absoluta enheten är 1 centipoise (cP) el.
reducerad till enheten för spec. v. 1 centistok
(cSt). För motoroljor användas ofta de av
So-ciety of Automotive Engineers uppställda
SAE-numren, vilka motsvara bestämda
viskositetsgrän-ser. — c). F 1 a m p u n k t är den temp., vid
vilken smörjoljan avger sådan mängd ångor, att
dessa med överliggande luft bilda en explosiv
el. flammande gasblandning. Bestämmes vanl. i
608
Marcussons apparat. Under det att flampunkten
för bensin etc. är ett mått på eldfarligheten, är
den för smörjoljor med nästan samma viskositet
ett ungefärligt mått på raffinering och enhetlig
sammansättning. Vidare har flampunkten, såsom
ett mått på lättflyktigheten, betydelse för
smörjoljor, som skola användas vid höga temp. — d)
Förhållande i köld. Oljor sakna fix
stel-ningstemp. och övergå under ett längre
temperaturintervall från flytande till fast form.
Förhållandet i köld utrönes genom att utsätta olja
för vissa låga konstanta temp., ±o°, —50, —io°,
—150 och —20°, och angives som lägsta
flyt-temp. el. i följ, skala: 1 = tunn oljekonsistens,
2 = olj ekonsistens, 3 = tunn vaselinkonsistens,
4 = tjock vaselinkonsistens, 5 = talgkonsistens.
Ibland definieras oljans stelningspunkt som den
temp., då oljan i ett provrör av viss dimension
icke rinner vid dess lutande.
B) Kemiska prov, a) Kemisk analys av
oljan utföres vanl. i avseende på fria syror, fasta
uppslammade beståndsdelar, vatten, aska, löst
asfalt och (för biandoljor) halt av fet olja. — b)
Oxidationsprov avser att utröna oljans
beständighet mot luftoxidation vid högre temp.
Oljan utsättes för inverkan under viss tid vid
högre temp. av luft el. syrgas. Därefter
fastställes halten av alstrade sura, tjärartade ämnen,
t j ä r t a 1, och asfaltämnen, asfalttal. — c)
Förkoksningsprov avser att utröna oljans
benägenhet att bilda koksartade avsättningar i
ång- och motorcylindrar. Bestämmes genom
upphettning av ett oljeprov i degel med tätt slutande
lock och vägning av bildad koksåterstod.
C) Mekaniska prov avse att i en apparat med
efterbildade lagerfriktionsförhållanden få fram
friktionsvärden. Dylika apparater äro Martens’,
D ettmars, Wents och Timkens maskiner.
Smörkärna, en apparat el. ett redskap, varmed
mjölken el. grädden bearbetas till smör. Den
mest primitiva kärnan torde ha utgjorts av en
säck av skinn, i vilken mjölken bearbetades
genom säckens stötning mot en vägg, ett träd
el. dyl. En oändlig mängd kärnor ha under
tidernas lopp konstruerats och varit i bruk. De kunna
inordnas i 2 huvudgrupper: ståndkärnor och
svängkärnor. Utmärkande för
ståndkärnor-n a är, att kärningskärlet under kärningen är
stillastående, medan kärningsmaterialet bearbetas
medelst ris, vingar, stötar el. dyl., som i och för
kärningsmaterialets bearbetning beskriva en
roterande rörelse, vingkärnor, el. en
fram-och återgående rörelse, stötkärnor. I
svängkärnorna kommer bearbetningen av
kärningsmaterialet till stånd genom olika
rörelser hos kärningskärlet antingen så, att detta
bibringas en roterande rörelse, r ul 1 kär no r,
centrifugkärnor (se bild vid Mejeri,
sp- 77i), el. en fram- och återgående rörelse,
gungkärnor, vaggkärnor, de senare
en motsvarighet till vingkärnorna. S. äro
avsedda att drivas med handkraft el. maskinkraft,
handkärnor, resp, maskindrivna
kärnor. S. kunna vara fristående el.
förbundna med en skumningsmaskin. Ända till 1890-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
