Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smuts, Jan - Smutsgam - Smutstitel - Smyg - Smygehuk - Smyrna - Smyth, Henry De Wolf - Små Antillerna - Småblad - Småborresläktet - Småbruk - Småbrukarföreningar - Småbrukarsjuka - Småindustri - Småland - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Smutsgam—Småland
588
världsproblemen än den i allm. i segermakterna
förhärskande. S. verkade oförtrutet för
uppfattningen om Brittiska samväldet som en fri
sammanslutning av likaberättigade stater; ingen torde
ha gjort mer än han för att popularisera
begreppet commonwealth (eg. ”samvälfärd”). Efter
Bothas död 1919 var S. självskriven som
premiärminister. Han fick nu kämpa mot en allt
starkare opposition från den nationalistiska
riktningen under Hertzogs ledning, som lierade sig
med arbetarpartiet. Som motdrag åstadkom S.
1921 en sammanslagning (Sydafrikanska partiet)
mellan sitt eget probrittiska boerparti och de
engelska unionisterna i Sydafrika. Han lyckades
på detta sätt vinna en valseger 1921 men
besegrades 1924 av Hertzog. I egenskap av
oppositionsledare fick S. tid över till personliga
intressen, främst filosofi och botanik, och under åtta
år ägnade han sig mycket åt fruktbara studier.
Han utgav 1926 ett filosofiskt arbete, ”Holism
and evolution”, vars grundtanke var helhetens
betydelse i såväl den materiella som den andliga
världen. S. gjorde ett storsint närmande till sin
antagonist Hertzog och var 1933—39
justitieminister i dennes regering. Men striden revs upp
igen vid 2:a världskrigets utbrott, då Hertzog
krävde neutralitet, medan S. ville föra Sydafrika
in i kriget. Frågan ledde till nyval, och efter en
knapp seger blev S. i sept. s. å. premiär-,
utrikes- och försvarsminister samt 1940
överbefälhavare. Han blev åter led. av imperiets
krigs-kabinett, utnämndes 1941 till fältmarskalk och
deltog i de allierades rådslag, särsk. vid
behandlingen av operationsplanerna i Nordafrika,
Mellersta östern och s. Europa. Han var en av
för-grundsmännen vid San Francisco-konferensen
1945. S. kvarstod som premiärminister efter
krigets slut men led nederlag i 1948 års val, varvid
Hertzogs efterträdare Malan kom till makten.
Förutom sitt ovan nämnda filosofiska verk utgav
S. bl. a. ”Africa and some world problems”
(1930) och ”Plans for a better world” (samlade
tal, 1942). — Litt.: J. C. Smuts j :r, ”J. C. S.”
(1952).
Smutsgam, zool., se Asgam.
Smutstitel, ett i böcker ofta befintligt främre
titelblad, där arbetets huvudtitel finnes angiven
i sammandrag.
Smyg. 1) Byggn., se Fönstersmyg och Mur,
sp. 378.
2) Tekn., verkstadsterm för vinkeln mellan
två plan el. ytor. Härav benämningen
smygvinkel på ett ställbart mätdon för kontroll av
sådana vinklar.
Smygehuk, udde på Skånes sydkust, i ö. Torps
sn 12 km ö. om Trelleborg. S. är Sveriges
sydligaste punkt, belägen på 55°2o’i8” n. br.
Fyrplats. Invid S. ligger fiskläget S m y g e (486 inv.
1951), ändstation (Smygehamn) för
statsba-nelinjen från Börringe. Fiskehamn. Kalkbruk.
Smy’rna, stad i Turkiet, se Izmir.
Smyth [smi’bl, Henry De Wolf,
amerikansk fysiker (f. 1898), prof, vid Princeton Univ.
1936. S. medarbetade under 2:a världskriget vid
projektet att renframställa uranisotopen 235U ge-
Småborre, Agrimonia
eupatoria.
nom elektromagnetisk separation för användning
i atombomben. S. är mest känd som förf, av den
officiella amerikanska rapporten ”Atomic energy
for military purposes” (1945; sv. övers. 1946).
Små Antillerna, se Antillerna.
Småblad, bladskivorna i sammansatt blad.
Småborresläktet, Agrimonia, släkte av fam.
rosväxter. De vanl. 2 nötterna äro inneslutna i
den urnelika blombottnen.
I Sverige finnas 3 arter;
vanligast är A. eupatoria,
en flerårig ört med
parbla-diga blad; den växer upp
till s. Norrland.
Småbruk, numera ej
längre officiellt bruklig
benämning på mindre
jordbruk med rätt till premier
m. m. (se dock
Arbetarsmå-bruk och Ofullständiga
jordbruk).
Sm åbr ukarf ör enin gar,
vissa ännu förekommande,
lokalt betonade
samman
slutningar mellan innehavare av mindre jordbruk
(högst 12, stundom 20 har) i syfte att i
ekonomiskt och socialt avseende tillvarataga för dessa
jordbrukare mera speciella intressen på en ort
el. inom ett visst län.
Småbrukarsjuka, veter., se Acetonemi.
Småindustri, en industriform på gränsen till
hantverk och mången gång etablerad som sådant.
Oftast omfattar tillverkningen vid en s. endast
ett fåtal, med specialmaskiner framställda
artiklar, som företrädesvis distribueras genom
grosshandeln el. levereras till andra industriföretag.
Småland, det största landskapet i Götaland
med en areal av 31,698,45 km2. Största längden
är i n.—s. 216 km och största bredden i ö.—n.
210 km. S. omfattar Jönköpings, Kronobergs och
Kalmar län utom Öland.
Geologi. Berggrunden uppbygges till allra
största delen av urberg (se geologisk karta vid
Sverige). Den på Sveriges geologiska karta starkt
framträdande gräns mellan granitterrängerna i
ö. och det sydvästsvenska gnejsområdet, som
går från nordligaste Värmland till Blekinge,
följer i S. en ungefärlig linje Jönköping—Värnamo
—Hjälmseryd—Åsnens v. strand. — Äldst bland
de arkeiska bildningarna äro vissa starkt o
m-v an dl a d e gnejser inom nordostligaste
delen av S.; de tillhöra slutskedet av den tidigaste
cykeln i urbergets utvecklingshistoria, den
svio-niska. — Närmast yngre bergartsled representeras
av västervikskvartsiterna, huvudsaki.
i trakten av Västervik. En kraftig veckning och
förgnejsning i sengotisk tid skapade de
sydvästsvenska gnejserna. I deras
område ingår v. delen av S. Gångar och intrusiva
lager av h y p e r i t, orienterade tillnärmelsevis
i n.—s., uppträda i stort antal i närheten av
gränsen mellan gnejs och granit. Hyperiten
innesluter på några ställen koncentrationer av
titanhaltig järnmalm. Den största fyndigheten är
Taberg, som är praktiskt taget helt uppbyggt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
