Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slipmaskin - Slipmassa, mekanisk massa - Slipmaterial-Naxos, ab. - Slipning - Slipover - Slippapper - Slipprov (slipsnitt) - Sliprar - Slipskiva - Slirmetoden - Slitage - Slite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Slipmassa—Slite
556
gångsslipning). För bearbetning av plana ytor
användas planslipmaskiner, varvid
slipskivan kan arbeta med sin cylindriska yta el. med sin
ändyta, som härvid är kransformad (skålskivor,
segment), t— Med hål- el. i n n e r s 1 i p m
a-skin förstås en s., medelst vilken t. ex.
cylindriska hylsor slipas invändigt. Ofta användas
härvid kombinerade s., så att rund- och
inner-slipning kunna ske i samma uppsättning. —
U n i v e r s a 1 s 1 i p m a s k i n e r (verktygs-s.)
äro inrättade på i princip samma sätt som
uni-versalfräsmaskiner, varvid de ofta förses med
delningsapparat. De kunna härmed användas bl. a.
för gängslipning samt för slipning av brotschar
och fräsar, kugghjul m. m. En variant av denna
maskin är kopierings- (p r o f i,.l-)s 1 i
p-maskinen, vid vilken slipbordets och därmed
arbetsstyckets rörelse förbi slipskivan regleras
av en pantograf, vilken i sin ordning styres av
en i förstorad skala utförd plåtmall.
Anordningen användes mest i samband med
verktygsfram-ställning. Slipskivornas periferihastighet
ligger vanl. mellan gränserna 18 och 48 m/sek.,
dock med. undantag för kapning, då upp till 80
m/sek. kunna tillåtas.
Slipmassa, mekanisk massa, se Papper,
sp. 818.
Slipmaterial-Naxos, ab., Västervik, driver
fabriker i Västervik, Baskarp (Skaraborgs län)
och Lomma. Tillverkningen utgöres av
slipskivor, brynen, slipstift, skurstenar, stensågsklingor,
kapskivor, slippapper och slipduk, magnetiska
chuckar, slip-, kap- och polermaskiner samt
sten-slipnings- och stensågningsmaskiner.
Arbetarantal c:a 265; aktiekapital 3 mkr. S. bildades 1942
genom sammanslagning av ab. Slipmaterial,
Västervik (grundat 1913), och ab. Svenska Naxos,
Lomma (1895), vilka bolag 1940 förvärvades av
nuv. ägaren, Höganäs-Billesholms ab.
Slipning, tekn., sammanfattande benämning på
ett flertal sådana arbetsförfaranden, vid vilka
materialavverkning sker på annat mekaniskt sätt
än med tillhjälp av eggverktyg. Till s. kunna
även räknas p o 1 e r i n g och 1 ä p p n i n g
(lappning), varvid slipmaterialet vanl. tillföres i
pas-taform, samt putsning för hand med tillhjälp
av slipduk el. dyl. el. på bandputs-
(band-slip-) och skivputsmaskiner. I något mera
inskränkt mening förstås med s.
materialavverkning med tillhjälp av roterande
slipskivor. Den äldsta s.-metoden är härvid att
använda skivor av sandsten (”slipstenar”); den
begagnas alltjämt i viss utsträckning för
skärpning av vissa eggredskap. S. med slipsten sker
alltid under vattenbegj utning, för att stenen ej
skall blankslitas. — Inom verkstadsindustrien
förekommer s. med slipskivor dels som
frihands-s. utan precisionskaraktär, dels som
maskintempon, oftast av utomordentlig precisionsgrad. De
handtempon, som här avses, utgöras av arbeten
med ”sm ä r ge 1 ski v a”, d. v. s. i golv- el.
bänkställ (skrot-s., s. av verktyg) el. skiva el.
slipstift på böjlig axel (ytbehandling av plåt,
grovputsning, bearbetning av präglingsverktyg),
varvid smärgeln dock efterträtts av syntetiska
ma
terial. — Vid maskinslip ning avser man
i regel att samtidigt bibringa arbetsstycket hög
finish och måttriktighet inom snäva toleranser,
långt snävare än vad som är praktiskt möjligt
vid svarvning, fräsning el. borrning. Maskin-s.
sker i regel under riklig tillförsel av kylvätska.
Torr-s. förekommer dock vid t. ex.
verktygsar-beten och s. av nålar. Maskin-s. representerar en
teknik av utomordentlig betydelse för billig
massframställning av precisionsmässigt utförda
maskindelar. Slipmaterialet utgöres oftast av
elektrokorund, som f ramställes i många
varianter och mest användes för s. av järn och stål.
I övrigt användes svart kiselkarbid (huvudsaki.
för skrot-s. och kapning) el. grön kiselkarbid
(använd bl. a. för s. av hårdmetall, sten, glas,
porslin m. m.). — Andra mera speciella
slipmedel äro hårdmetallpulver, borkarbid och
diamant-pülver, vilka i regel användas endast som
ytbe-läggning på metalliska slipskivor och brynen. —
Till s. kunna även hänföras b r y n i n g,
skärpning av eggen på skärverktyg, varvid brynstenar
av finkornig struktur användas, samt kapning
med tunna slipskivor.
Slipover [sli’påuva, sv. utt. -å’-] (eng., av
slip, glida, och over, över), se Pullover.
Slippapper, papper med yta av skarpkornigt
slipmaterial (jfr Slipduk). Alltefter
slipmaterialets beskaffenhet skiljer man mellan flint-,
smär-gel- och karborundumpapper. Den alljämt ofta
nyttjade benämningen sandpapper är sedan
länge oegentlig, då användningen av sand
(pulvriserad kvartssand) för detta ändamål upphörde
redan före 1800-talets början. Däremot
förekommer ännu i vissa fall glas som slipande
beläggning, dock ej i Sverige. Vad som här
benämnes sandpapper, är ett med krossad flinta belagt
papper.
Slipprov (även slip snit t), för
mikroskopisk undersökning avsedda tunna snitt av
bergarter el. mineral, vilka bevaras mellan 2
glasskivor (objektglas och täckglas). Åt bergarts-s. ges
vanl. tjockleken 0,03 mm.
Sliprar, järnv., se Järnväg, sp. 709.
Slipskiva, se Slipning.
Slirmetoden, en av A. Töpler angiven metod
för undersökning av genomskinliga ämnen (glas,
luft) med avseende på deras homogenitet. Den
grundar sig på förefintligheten av s 1 i r o r,
d. v. s. sådana partier av den i övrigt homogena
substansen, som ha en annan brytningsindex än
omgivningen.
Slitage [-tä’J] (sv., med fransk ändelse bildat
ord), slitning, nötning.
Slite, köping i Gotlands domsaga, Othems förs.,
som tills, m. Boge bildar ett pastorat i N.
kontraktet av Visby stift och sedan Vi 1952 utgör
en kommun, vid Slitebukten på Gotlands östkust;
90,09 km2, 2,802 inv. (1954). Othems sn blev
1936 köping under namn av S. Planerna att på
i6eo-talet göra S. till stad fullföljdes ej.
Gynnad av en utmärkt hamn blev S. tidigt en av
Gotlands viktigaste s. k. lanthamnar. Samhällets
utveckling sammanhänger helt med grundandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
