Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slesvig-holsteinska frågan - Slevogt, Max - Slezak, Leo - Slezsko - Slice - Slicker - Slid - Slida - Slidhornsdjur - Slidkatarr - Slidsjuka - Slien - Slig - Sligo - Slim, Sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Slevogt—Slim
552
antogs en gemensam författning för Danmark
och Slesvig, som verkade som en utmaning mot
de tyska makterna, vilkas ledande man nu var
Bismarck. Kort efter dog Fredrik VII, och det
andra slesvigska kriget utbröt. Danmark avvisade
de möjligheter, som förelågo för en delning av
Slesvig någorlunda efter språkgränsen el. en
personalunion mellan kungariket och Slesvig, men
fick i Wien 1864 avstå båda hertigdömena. Genom
freden i Prag 1866 fick Preussen ensamrätt över
dem och annekterade dem 1867. I fredens art.
5 fastställdes, att Nordslesvig skulle återlämnas
till Danmark, om befolkningen vid en omröstning
uttalade sig därför. Preussen visade sig dock
ovilligt att uppfylla denna bestämmelse, och 1878
upphävdes artikeln. Preussen arbetade
målmedvetet på Nordslesvigs förtyskning. 1871 blev
tyska undervisningsämne i alla skolor, 1878
jämställdes den med danska, och 1889 infördes
uteslutande tyskt skolspråk. Värst voro förhållandena
under v. Kollers överpresidentskap 1897—1901,
då en mängd av dem, som enl. Wienfredens
bestämmelse hade försäkrat sig om dansk
medborgarrätt, optanterna, utvisades. Danskarna mötte
trycket genom bildandet av stora föreningar och
skapandet av en kraftig press. Tysklands
sammanbrott 1918 gav anledning till häftiga
menings-strider i Danmark, i det att regeringen och ett
flertal önskade nöja sig med införlivandet av de
absolut danska delarna av Slesvig, medan stora
delar av folket krävde även Flensburg el.
Slesvig till Dannevirke. Freden i Versailles,
folkomröstningarna i första och andra zonen 1920 och
det slutliga avgörandet i Paris skapade den nya
gränsen, linjen s. om Tönder och n. om
Flensburg. Se vidare Schleswig-Holstein.
Slevogt [Jlé’fåkt], Max, tysk målare (1868
—1932). Efter studier i München och i Italien
utställde S. tills, m. secessionisterna först i
München, sedan (efter 1901) i Berlin. Han slog
igenom 1898—99 med triptyken ”Den förlorade
sonen” och blev därefter en av den tyska
impressionismens ledare. Ännu mera betydande än
hans målningar äro dock hans grafiska arbeten
i skilda
tekniker. Framför
allt litografien
visade sig vara
ett smidigt
instrument för
hans rörliga
fantasi och
snabba
teck-ningsmaner. —
Litt.: Monogr.
av W. v. Alten
(1926).
Sle’zak, Leo, [-tjeckisk-österrikisk operasångare,-]
{+tjeckisk-öster-
rikisk opera-
sångare,+} tenor
(1875—1943).
1901—11
anställd vid
hovoperan i Wien,
Max Slevogt: Självporträtt.
Etsning, 1931.
gästspelade S. därefter med stor framgång i både
Europa och Amerika. Högst nådde han som
Wag-nersångare och som tolkare av de stora
tenorpartierna i Meyerbeers operor. S. har också
medverkat i flera tyska filmoperetter.
Slezsko [slä’skå], tjeck, namnet på Schlesien.
Slice [slais] (eng.), slag, som i tennis m. fl.
bollspel ger bollen underskruv med förlängd bana
och studs framåt.
Slicker (amer.-eng. slicker el. sleeker, av sleek,
glätta, göra glatt), benämning på löst sittande
regnrock el. regnkappa av tunt, impregnerat
material.
Slid, en i flertalet kolvångmaskiner
förekommande anordning för reglering av ångans gång
i cylindern. Vidare användas s. t. ex. i
regulatorer, vissa hydrauliska och pneumatiska
servo-motorer, pneumatiska verktyg och i ett fåtal
för-b ränningsmotortyper.
Slida, anat., se Könsorgan, sp. 207.
Slidhornsdjur, Cavico’rnia, idisslande, partåiga
klövdjur med horn, bildade av en benkärna,
kvicke, överdragen av en hornslida. Kvicken
utväxer på pannbenet; horn finnas vanl. hos båda
könen utom hos vissa antiloparters hondjur.
Hannen av Tetraceros har fyra horn, alla övriga
blott två. Hos gaffelantilopen,
Antilo-capra, avkastas och förnyas årl. hornslidan på
den hos detta djur plattryckta kvicken. Alla s.
sammanfattas vanl. i en enda fam., Bovidae, som
sedan delas i 13 under fam. De flesta omfatta
olika slags antiloper, en get- och fårsläktena,
en myskoxsläktet och den högsta nötkreaturen.
Slidkatarr. Med., se Vaginit. — Veter. S. el.
skidkatarr, samlingsbegrepp för
retnings-tillstånd i skidan hos nötkreatur, som kan ha
flera olika orsaker, bl. a. trichomonader
(flagel-later), Vibnio fetus (spirill) och virus.
Slidsjuka, sjuklig företeelse hos vete: axet
kvarblir i den uppsvällda bladslidan och hela
plantan avtynar. Epidemiskt uppträdande s., som
stundom gör stor skada, förorsakas av
dvärg-striten (Cicadula sexnotata), men liknande
symtom kunna även framkallas av svampar o. a.
Slien, vik i Schleswig.
Slig, metall., den i allm. finkorniga
slutprodukten vid malmers anrikning.
Sligo [slai’gåu], ir. Sligeach, grevskap i prov.
Connaught i Irländska republiken vid kusten s.
om Donegal Bay; 1,797 km2, 60,521 inv. (1951;
180,886 1841). Huvudstaden Sligo (c:a 15,000
inv.) vid Sligo Bay är näst Limerick v. Irlands
viktigaste hamnstad. Biskopssäte.
Sli’m, S i r W i 11 i a m Joseph, brittisk
arméofficer (f. 1891). S. var 1940 brigadchef i Sudan
och Eritrea, blev senare div.-chef i Främre
Orienten och i mars s. å. chef för 1 :a Burmakåren,
med vilken han under häftiga strider fördröjde
japanernas offensiv i Burma. Sedan kåren efter
fälttågets slut upplösts, blev han chef för 15 :e
indiska kåren i Indien. I okt. 1943 blev S. chef
för den nyuppsatta 14:e armén, vilken utgjorde
de allierades huvudstyrka i de därefter kommande
offensiverna i Burma, som leddes mycket
skickligt och i huvudsak voro avslutade med Rangoons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
