Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldlöss - Sköldmör - Sköldpadd - Sköldpaddor - Sköldpaddsoppa, Äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529 Sköldmör—Sköldpaddsoppa 530
sköldlusen, på sälg, rönn m. fl. träd s ä 1
g-sköldlusen. I växthus och på krukväxter
finnes ett flertal inkomna arter, t. ex. v i
n-sköldlusen (Pulvinaria vitis). Ett par
sköld-lusarter äro nyttiga djur tack vare sina
vaxav-söndringar, t. ex. den ostindiska g u m m i 1 a
c-kasköldlusen, av vilken schellack beredes.
Om koschenillsköldlusen se d. o. Vax erhålles
från vaxsköldlöss, t. ex. Ericeros pe-la.
Sköldmör, stridsjungfrur, omtalas i
eddakvä-den och fornsagor, som återge förhållanden från
folkvandringstiden. De motsvara grekernas
ama-soner.
Sköldpadd, det tjocka hornöverdrag, som
täcker de flesta sköldpaddors benpansar. Bäst är
s. från karettsköldpaddans ryggsköld.
Sköldpaddor, Chelönia el. Testudinäta,
underklass inom kräldjuren. Bålen omges av ett
pansar, och käkarna äro tandlösa, överdragna av
horn. Pansaret el. skalet består av en ryggsköld,
carapax, och en buksköld, plastron. Dessa äro
förbundna på sidorna men lämna öppning
framtill för huvud och framben, baktill för bakben och
svans, vilka mer el. mindre fullständigt kunna
indragas. Skalet består av benplåtar, som bildas
genom förbening av läderhuden men även träda
i förbindelse med vissa skelettben. Carapax har
en mittrad plåtar, vanl. 8, i förbindelse med
ryggkotor, på vardera sidan 8 kostalplåtar i
förbindelse med revben samt längs kanten vanl. n par
marginalplåtar, Plastron har 4 par och 1 oparig
benplåt. Utvändigt täckes skalet av hornsköldar
(sköldpadd) el. av ett enhetligt, läderartat
överdrag. Fotterna äro normalt femtåiga. ögonen
ha lock och blinkhinna. Hörseln är dålig, lukt
och känsel bättre utvecklade. S. äro mycket
seglivade och kunna uthärda svåra stympningar samt
långvarig svält. De lägga ägg med
pergament-artat el. kalkskal, som nedgrävas i fuktig sand
el. jord. Omkr. 265 olika former, fördelade på
11 fam., förenade i 4 överfamiljer, äro kända,
mestadels från varma länder. I de tempererade
ligga de i vinterdvala. Viktigare s. äro bl. a.
följ ande: Alligatorsköldpaddan (se
d. o. och bild), Chelydra serpentina, har skal med
3 knöliga ryggkölar, lever av fisk och vattenfågel.
Fam. Cinosternidae, plastron med 10 el. 11
sköldar, än litet och korsförmat, än stort med
främre, stundom även bakre delen bildande en rörlig
klaff. Kort svans, fotter med simhud. Ett
10-tal arter i Amerika. Cinosternum odoratum,
mysksköldpadda, omkr. 10—12 cm, skalet
hornbrunt, plastron orörligt. Lever i kärr och
bäckar i Nordamerika. Fam. Platysternidae,
plastron stort med 12 plåtar, svansen längre än
den platta ryggskölden, huvudet mycket stort, ej
indragbart inom skalet. Enda arten, Platysternum
megacephalum, storhuvudsköldpadda,
lever i vatten i s. ö. Asien. Skalets längd 15 cm.
Fam. Testudinidae, plastron stort, huvud och
lemmar helt indragbara. Hit höra talrika land- och
sötvattenssköldpaddor, de förra med högre, välvt
skal och korta, till klumpfötter förenade tår med
korta klor. Testudo, landsköldpaddor, vitt
utbredda, huvudsaki. växtätare. Testudo graeca.
grekisk landsköldpadda, och Testudo ibera, båda
i Medelhavsländerna, vanliga i fångenskap, gula
med mörka fläckar. De s. k. j ä t te- och e 1
e-fants köldpaddorna höra till detta
släkte och utmärka sig genom sin storlek, vissa
arter med en carapaxlängd av över 1 m.
Talrika arter ha funnits på Galapagosöarna (se
bild vid d. o.) och på öarna omkring
Madagaskar. De ha lång hals och vanl. svart skal. De
flesta äro nu utrotade. Exempel finnas på
jättesköldpaddor, som levat över 100 år i fångenskap.
I Indien har påträffats en fossil art, T. atlas,
med carapax 2 m. Sötvattenssköldpaddorna ha
vanl. fötter med simhud och långa klor. De
flesta föra animalisk diet. Om
kärrsköldpaddor se d. o. och bild. Emys orbicularis
förekommer i Europa och n. Afrika.
Dossköldpaddan, T errapene, i Nordamerika,
som övergått att leva på land, har plastron
genom ett tvärgående ligament rörligt, så att
därigenom skalet kan fullt tillslutas. Fam.
Cheloni-dae, havssköldpaddor, skal med
hornbetäckning. Chelönia mydas,
soppsköldpad-d a, har hornsköldarna hopstötande kant i kant,
skalets längd ända till no cm. Chelönia
im-bricata, karettsköldpadda, har
hornsköldarna delvis taktegelformigt täckande varandra
och hakformig överkäke, skalets längd högst 85
cm. Båda finnas i alla varma hav. Den förra
fångas för köttets skull, och även äggen
insamlas, när s. grävt ned dem i sanden.
Karettsköldpaddans hornsköldar lämna den ”äkta
sköldpad-den”. Båda dessa arter ha sin carapax
ofullständigt förbenad, men hos släktet Caretta är den
fullt förbenad. Arten C. caretta, oäkta
karettsköldpadda, har nästan ännu större
utbredning än föreg. och träffas ofta i
Medelhavet. Den blir meterlång. Alla
havssköldpaddor äro allätare. Fam. Dermochelydidae, endast
en art, Dermochelys coriacea, huvudsaki. i
tropiska hav, avviker från alla andra därigenom, att
kotor och revben ej äro förenade med carapax.
som blott består av en mängd mångkantiga
benstycken, överdragna av en läderhud. På
ryggsidan bildas 7 längskölar av något större
benplåtar med överliggande hud. Fam. Pelomedusidae
har 3 släkten. Halsen kan helt döljas.
Podocne-mis expansa är talrik i Amasonfloden, värdefull
genom sina ägg. Fam. Chelydidae har 10 släkten.
Halsen kan ej helt döljas. Mest omtalad är
Che-lys fimbriata, matamatasköldpaddan, i
Guayanas och n. Brasiliens floder. Platt carapax
med 3 rader stora knölar, baktill brett huvud,
utdraget i ett smalt nosrör, stort gap, lång hals,
fötter med simhud och klor. En mängd rörliga,
greniga hudbihang på halsen och huvudets
undersida locka bytet inom räckhåll. Läpp- el. I
ä-dersköldpaddorna leva i sötvatten i
Nordamerika, Asien och Afrika. De äro argsinta,
glupska rovdjur; köttet är välsmakande. Hit höra
Trionyx ferox, Nordamerika, med carapax 45
cm och Trionyx triunguis, Afrika, dubbelt så stor.
Sköldpaddsoppa. Äkta s. beredes av
sköldpadda och användes mest i England och
Amerika. Vanligare är soppa, lagad på konserverad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
