- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
509-510

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånings-Åsaka - Skånska Aftonbladet - Skånska andelsslakterier u.p.a., Föreningen - Skånska banken, ab. - Skånska brand - Skånska brandförsäkringsinrättningen - Skånska cement ab. - Skånska cementgjuteriet, ab. - Skånska Dagbladet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

509

Skånings-Åsaka—Skånska Dagbladet

510

Skånings-Åsaka, sn i Skaraborgs län,
Skånings hd, närmast ö. om Skara; 38,04 km2, 717
inv. (1954). Uppodlad slättbygd med morän- och
rullstensåsar samt skogsdungar. 2,178 har åker.
Egendomar: Brunsbo (se d. o.), Ranåker och
flera kronoegendomar. Kyrkan är från 1873.
Ingår i N. Vings, Stenums, Skärvs och S. pastorat
i Skara stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Valle.

Skånska Aftonbladet, eftermiddagstidning i
Malmö, uppsatt 1880 av S. P. Bromée (1840—
1927), dess red. till 1909, efterträdd av J. G.
Christensén (1873—1925). S. uppgick i
Kvällsposten 1950. Huvudred var 1925—50 E. R.
Hagberg. Tidningens politiska hållning var höger.

Skånska andelsslakterier u.p.a.,
Förening-e n, se Scan.

Skånska banken, ab. 1) S. beviljades oktroj
i nov. 1920 och började sin verksamhet 2/i 1921
med ett aktiekapital av 4 mkr. Den övertog från
början 18 av Köpmannabankens avd-kontor i
Skåne, av vilka dock en del avyttrades el.
nedla-des. 1935 hade S. egna medel på 5,075,000 kr,
en omslutning av 20,7 mkr samt 10 avd.-kontor
i Skåne Se vidare S.2).

2) *935 övertogs S.i) av a b. Sydsvenska
banken, som i samband därmed ändrade sitt
namn till a b. Skånska banken. Sydsvenska
banken började sin verksamhet V10 1896 under
namn av Sydsvenska kredit-a b. med ett
aktiekapital av 15 mkr, vilket 1915 höjdes till
20 mkr. Förutom huvudkontoret i Malmö och
avd.-kontor i Stockholm och Göteborg hade
Sydsvenska kredit-ab. 1922 filialer på 76 platser i
s. Sverige. Banken gjorde betydande förluster
åren efter i:a världskrigets slut, varför den 1922
rekonstruerades på så sätt, att den trädde i
likvidation och dess rörelse i samband därmed
övertogs av det för ändamålet nybildade ab.
Sydsvenska banken, som startade med ett aktiekapital
på 34 mkr. Ett antal filialer avvecklades, bl. a.
den i Göteborg. I samband med
Kreuger-kra-schen 1932 fick banken vidkännas stora förluster,
som nödvändiggjorde en rekonstruktion.
Aktiekapitalet nedskrevs från 34 till 17 mkr, och
ytterligare 4,5 mkr av reserverade medel måste
tagas i anspråk. Vid övertagandet 1935 av S.i)
hade Sydsvenska banken en omslutning av 154,8
mkr, varav 20,4 mkr egna medel och c:a 118
mkr i inlåning från allmänheten. S:s rörelse har
därefter utvidgats avsevärt, och 1942 övertogs ab.
Kreditbanken, Stockholm. S. har huvudkontor i
Malmö, filialer i Stockholm och på 62 platser i
s. Sverige. Omslutningen 31/i2 1953 uppgick till
462,8 mkr, varav 40 mkr i egna fonder och 382
mkr i insättarmedel från allmänheten.

Skånska brand, gemensam beteckning för
försäkringsbolagen Skånska
brandförsäkringsinrätt-ningen, Skånska städernas brandstodsförening,
Försäkrings-ab. Finn, Försäkringsbolaget
Her-mes samt Försäkrings-ab. Securitas. 1952 hade
S. en sammanlagd premieintäkt av 12 mkr samt
31/i2 s. å. en sammanlagd omslutning av 69 mkr.

Skånska brandförsäkringsinrättningen,
grundad 1828. Huvudkontor i Lund. Bransch:
brand

försäkring av byggnader. Premieintäkt 1952 1,4
mkr. Omslutning 31/i2 s. å. 35,1 mkr.

Skånska cement ab., Malmö, Sveriges största
koncern för tillverkning av cement, driver
cementfabrik, kalkbrott och kalkbruk i Limhamn,
tegelbruk i Lomma, cementfabrik och
kalkstens-brott i Hällekis (Skaraborgs län), cementfabrik
i Köping med kalkstensbrott i Forsby
(Västmanlands län) samt cementfabrik och kalkstensbrott
i Stora Vika (Stockholms län). Genom ett
koncernbolag tillverkas cement även vid Slite på
Gotland. — Tillverkningen utgöres av cement, tegel,
bränd kalk, jordbrukskalk, kalksten och
kaliumsulfat. S. har c:a 1,700 arb. Aktiekapital 42
mkr. Koncernens ensamförsäljare för cement
inom Sverige är dotterbolaget Svenska
cement f ör sä Ij ning s-a b. C e m e n t a,
Malmö. — Bland dotterbolagen till S. märkas i
övrigt det 1925 förvärvade Maltesholms
ce-■ment-ab. (grundat 1898), vars rörelse
inskränker sig till fastighetsförvaltning, sedan
cementfabrikationen nedlades 1928, vidare B åstads
k a 1 k i n d u s t r i-a b. (grundat 1917), Slite
cement och kalk a b. (grundat 1917) samt
Limhamns hamn a b. (grundat 1883). —
S. började sin verksamhet 1871 med en
cementfabrik i Lomma (nedlagd 1905).
Limhamnsfabri-ken, anlagd av S:s energiske fabrikschef R. F.
Berg, togs i bruk 1890. Slite cement och kalk
ab. med en 1917—19 uppförd cementfabrik
(numera Sveriges största) införlivades med
koncernen 1931 jämte ab. Visby cementfabrik
(grundad 1884, fabriken nedlagd 1940). Ab.
Ifö-verken övertogs av koncernen 1909 men avsåldes
1937, företrädesvis till S:s egna aktieägare, sedan
även vissa andra intressen utanför den egentliga
cementfabrikationen överförts på bolaget i fråga,
bl. a. anparter i a b. Gotlands kalkverk
(grundat 1907) och a b. Karta & Oaxens
kalkbruk (förvärvat 1921). Fabriken i
Hällekis (grundad 1892) förvärvades av S. 1913
och ombyggdes 1931; anläggningarna i Köping
och Forsby togos i bruk 1941, de i Stora Vika
1949. — Litt.: Karin Kock, ”S. 1871—1931”
(1932); R. Lahnhagen, ”Sveriges cementindustri”
(i95o).

Skånska cementgjuteriet, ab., Stockholm,
Sveriges största entreprenadföretag inom hus-,
väg-, bro- och vattenbyggnadsbranscherna. S.
driver dessutom cementvarufabriker m. m.
Betongfabriker finnas i Tureberg, Värtan,
Limhamn, Norrköping, Jönköping, Linköping,
Ette-bro, Vassmolösa, S. Valbo och Bergvik. Bland
större entreprenader, utförda av S., märkas
Sandö-bron, ett flertal vattenkraftanläggningar,
t. ex. Krokströmmen och Ljusne strömmar, samt
fabriksbyggnader, bl. a. L. M. Ericssons
anläggning i Midsommarkransen. S. grundades 1887
för övertagande av den cementvaruproduktion och
entreprenadverksamhet, som påbörjades 1880 av
Skånska cement ab. De båda företagen äro
numera fristående från varandra. Antalet
anställda c:a 7,600; aktiekapital 9 mkr. — Litt.: S.
Rönnow, ”S. 1887—1947” (1947).

Skånska Dagbladet, morgon- och middagstid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free