Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skuttunge - Skvader - Skvadron - Skvallerspegel - Skvaltkvarn - Skvattram, getpors - Skvättbord - Sky (meteorologi) - Sky (kokkonst) - Skydd - Skyddande förklädnad - Skyddande likhet, skyddande förklädnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Skvader—Skyddande likhet
466
Exempel på skyddande likhet hos insekter. Fr. v. vandrande blad, vandrande pinne, taggliknandé stritar samt
dagfjärilen Callima inachis.
berg. Pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers o.
Norunda kontr. Tillhör storkommunen Bälinge.
Skvader, ett i Medelpads fornhem i Sundsvall
på skämt monterat ”djur”, sammansatt av en
hares framkropp och en tjäders vingar, stjärt och
fötter.
Skvadrön (it. squadrone, av squadra, fyrkantig
slagordning), kavalleriets minsta administrativa
och taktiska enhet. S. betecknade urspr. en enhet
vid såväl inf. som kav.; Gustav II Adolfs s.
var t. ex. en taktisk enhet vid inf., närmast motsv.
en nutida bataljon. Småningom i nyare tid
övergick s. till att endast vid kav. bli benämningen på
ett förband om 2—4 kompanier. I slutet av
1700-talet bortföll kompaniindelningen inom s. — Vid
svenska kav. finnas ryttar-s., omfattande c:a 200
ryttare och indelade i ryttarplutoner och
kulspru-tetropp. Därjämte finnas cykel-s. med
organisation i likhet med ett skyttekompani.
Skvallerspegel, utanför ett fönster fastsatt
spegel med dubbla, snedställda glas, genom vilken
gatans trafik kan överblickas. S. var ännu i
början av 1900-talet vanlig i småstäderna och har
ännu ej helt kommit ur bruk.
Skvaltkvarn, se Kvarn, sp. 80.
Skvattram, getpors, Lèdum palüstre, en
0,5—1 m hög
buske av fam.
1 j ungväxter,
med
spiralställ-da, övervintrande, nästan
j ämnbreda,
under rostbruna
blad.
Blommorna sitta i kvast
el. flock i
grenspetsarna och
äro femtaliga,
med vit, fribla-
dig krona. S. växer i nästan alla kallare länder
på n. halvklotet. Blad och blommor ha stark,
nästan dövande lukt och kamferliknande smak.
Skvättbord, skärm av järn el. trä på båtar,
avsedd att utestänga vågstänk.
Skvattram.
Sky, meteor., dets. som moln. Ordet nyttjas
mest i poetisk el. figurlig betydelse.
Sky, kokk., se Jus.
Skydd, krigsv., sammanfattande benämning på
åtgärder, som ha till uppgift att bevara
handlingsfriheten och truppernas stridsduglighet. — S.
mot marktrupp erfordras främst vid vila
samt under marsch och transport. Långt
framskjutet s. benämnes fjärrskydd och det
omedelbara s. närskydd. Därjämte erfordras
larmstyrkor för att genast kunna sättas in till
försvar vid överfall. Fjärrskydd framsändes vanl.
med motortransport el. per cykel. Förband under
vila avdela som närskydd förposter (i regel
pluton å kompani), posteringar (i regel 4
till 9 man) och bevakningspatruller.
Den linje, där bevakningen ordnas, brukar
benämnas bevakningslinj e. Marscherande
förband avdela till närskydd vid frammarsch f ö
r-trupp och vid tillbakamarsch eftertrupp
samt vid behov även flanktrupp. — S. mot
flyg och robotar erhålles genom
luftförsvar samt därutöver genom att förbanden
uppträda under mörker, i glesa grupperingar
o. s. v. — I övrigt omfattar s. åtgärder mot
stridsgaser (se Gasskydd),
atombomber, radiologiska stridsmedel och
biologiska stridsmedel samt
brandskydd (t. ex. s. mot napalmbomber).
Skyddande förklädnad, se Skyddande likhet.
Skyddande likhet, skyddande
förklädnad, benämning på det hos många djurformer
förekommande förhållandet, att de till färg och
stundom även kroppsform likna vissa föremål el.
den omgivning, i vilken de leva, och härigenom
lättare undgå förföljare el., om det gäller
rovdjur, lättare kunna överraska och bemäktiga sig
bytet. Fall av s. äro särsk. vanliga bland
kräftdjur, insekter och ryggradsdjur. Utmärkande för
former med s. är, att de, när de märka, att de
äro förföljda, vanl. förhålla sig orörliga och
trycka sig mot det underlag de likna el. intaga
en skyddsställning, varigenom likheten med
omgivningen särsk. framhäves. I enklaste fall
betingas likheten med omgivningen av den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
