Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottland - Historia - Skottlave, skyttelave - Skottorp - Skottpengar, skottpremier - Skottsberg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Skottlave—Skottsberg
432
oavhängighetsrörelsen uppflammade ånyo 1306
under Robert Bruce (reg. 1306—29), som
genom segern vid Bannockburn 1314 gjorde slut
på det engelska herraväldet. Han inkallade 1326
S:s första egentliga parlament. Under hans son
och efterträdare David II (reg. 1329—71)
sökte Edvard III bl. a. genom sitt verktyg
tron-krävaren Edward Baliol återställa
Englands välde över S. Utbrottet av
”hundraårskriget” lättade det engelska trycket på S., men då
David, närmast i franskt intresse, 1346 inföll i
England, led han nederlag och hölls i engelsk
fångenskap till 1357. Han efterträddes av sonen
till Robert Bruces dotter Marjorie, Robert
S tuar t. Under Robert II (reg. 1371—90)
och hans närmaste efterträdare Robert III
(reg. 1390—1406), Jakob I (reg. 1406—37),
Jakob II (reg. 1437—60) och Jakob III
(reg. 1460—88) fördes ständiga strider mot
engelsmännen och tilltog den inre anarkien under
ett alltmer utvecklat stormannavälde. Jakob III
förvärvade genom sitt giftermål 1469 med en
dotter till Kristian I av Danmark och Norge de
norska kronländerna Orkney- och Shetlandsöarna.
Jakob IV (reg. 1488—1513) förde trots sitt
äktenskap 1503 med Margareta av England krig
med svågern Henrik VIII men led 1513 det
förkrossande nederlaget vid Flodd en, där såväl Jakob
som den skotska adelns främsta män stupade.
—-S. var vid medeltidens slut ett fattigt, barbariskt
land. Städerna voro små och borgerskapet nästan
utan inflytande. Adeln hade största makten.
Klanhövdingarna förde blodiga släktfejder. De oftast
maktlösa konungarna sökte stöd hos det högre
prästerskapet. Parlamentet, bestående av en
kammare, sammansatt av kyrkans män, stormännen
och stadsrepresentanter, hade ej något inflytande.
Jakob V (reg. 1513—42) förband sig med
påven och Frankrike mot Henrik VIII. Han
efterlämnade endast en späd dotter, Maria
S tuart (reg. 1542—67), under vars
minderårighet regeringen fördes av modern, Maria av
Guise. Om Maria Stuarts egen stormiga tid se
Maria, sp. 551. På 1560-talet genomfördes
reformationen i S. (se Knox). Under Jakob
VI :s (reg. 1567—1625) omyndighet utkämpades
blodiga strider mellan stormansätterna. 1578
övertog Jakob styret, men hans ovärdiga
gunst-lingsregemente väckte mycket missnöje. Vid
Elisabets död 1603 ärvde han som dottersons
dotterson till Henrik VII Englands tron (som Jakob
I). S. och England voro därefter förenade i en
personalunion till 1707, då en realunion
genomfördes (se England, sp. 712).
Litt.: G. Eyre-Todd, ”Scotland” (4:e uppl.
1931); H. Batsford och C. Fry, ”The face of
Scotland” (4:0 uppl. 1942); ”Scotland”, utg. av
L. R. Muirhead (3:6 uppl. 1949). — A. Lang,
”History of Scotland” (4 bd, 1900—07); A. M.
Mackenzie, ”The rise of the Stewarts” (1935),
”The Scotland of Queen Mary and the religious
wars, 1513—1638” (1936), ”The passing of the
Stewarts” (1937), ”Foundations of Scotland.
From the earliest time to 1286” (1938),
”Scotland in modern times. 1720—1939” (2: a uppl.
1947), ”The Kingdom of Scotland” (2:a uppl.
s. å.).
Skottlave, skyttelave, jaktv., namn på
mindre läktare, uppbyggd i ett träd, vari en el.
flera skyttar inväntade rovdjurs, särskilt
björnens, återkomst till kvarlevorna av rivet
kreatur.
Skottorp, gods i Skummeslövs socken,
Hallands län, 10 km s. v. om Laholm; c:a 227 har,
därav 196 åker. Det nuv. slottet uppfördes,
sedan det gamla, ritat av N. Tessin d. ä., 1816
rivits. Gården ägdes 1488 av Axel Bang, senare
bl. a. av släkterna Jernskæg, Rosencrantz (till
1663), örnestedt och von Krassow, varunder Nya
S. 1801 avskildes, samt har från 1813 tillhört
släkten von Möller. 1680 firades på S. bröllopet
mellan Karl XI och Ulrika Eleonora.
Skottpengar, skottpremier, jaktv.,
belöningar för skadedjurs dödande. Av statsmedel
utbetalas numera s. endast för dödande av varg,
järv och säl. Utan länsstyrelsens tillstånd få s.
i vissa fall ej utfästas.
Skottsberg, Carl Johan Fredrik, botanist,
forskningsresande (f. 1880 V12), fil. dr och doc.
i Uppsala 1907, prof:s titel 1919, utsedd att leda
anläggningen av
Göteborgs botaniska
trädgård 1919,
trädgårdens prefekt 1919—
48, där j ämte
innehavare av personlig
professur vid Göteborgs
högsk. 1931—47. S.
var förordnad som
prof, vid Yale Univ.,
New Haven, U.S.A.,
1934—35- Han har
deltagit i Svenska
syd-polsexp. med
”Antarc-tic” 1901—03, lett
Svenska Magellans-
exp. till Eldslandet, Patagonien etc. 1907—09
och Svenska Pacificexp. till Juan Fernandez och
Påskön 1916—17 samt företagit vetenskapliga
resor till Nordamerika flera gånger 1913—48, till
Hawaii 1922, 1926, 1938 och 1948, Tunisien 1924,
Japan och Ceylon 1926, Java 1929, Marocko 1936,
Nya Zeeland 1938 och 1949, Argentina 1948,
Australien och Nya Kaledonien 1949. S:s
ve-getationsbeskrivningar och monografiska
bearbetningar av skilda grupper kärlväxter och alger
från antarktiska och subantarktiska Sydamerika
samt Stillahavsområdet ha vunnit internationellt
erkännande. De ha lett till en revision av dessa
områdens växtgeografiska indelning och belyst
öfloromas problem. Som red. för ”Växternas
liv” (5 bd, 1932—40) förf, han större delen av
sista bandet och framlade där ett eget system över
växtriket. Av övriga originalstudier märkas
morfologiska och embryologiska undersökningar över
myzodendracéema, studier över pollinationens
biologi samt minnesteckning över P. Kalm, den
sistnämnda förf, av S. som preses för
Vetenskaps-akad. S. har framträtt som populärvetenskaplig
förf, och reseskildrare med en medryckande stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
