Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skorpioner - Skorpiongift - Skorpionspindlar - Skorpor - Skorpänfiskar - Skorrning - Skorsten - Skorstenseld (soteld) - Skorstensfejare - Skorv - Skot - Skoter - Skotfoss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Skorpiongift—Skotfoss
426
med sex segment och en smalare, svanslik del
(metasoma), som slutar med en kraftig klo,
försedd med två giftkörtlar. De tillhöra särskilt
varmare länder och finnas i Gamla världen ej
n. om 400 n. br., i Nya världen ej n. om 450.
1 :a paret munfötter (chelicerer) är kort och
utbildat till en saxlik tång, 2:a paret (pedipalper)
mycket stort med kräftklolik tång i spetsen.
Prosorna har växlande antal punktögon i två par
grupper, men djuren se mycket dåligt. Mesosoma
har fyra par väl utvecklade ben och bakom dem
ett par kamformiga bihang, vilka ha betydelse
vid parningen. På undersidan av mesosoma
mynna andningsorganen, fyra par s. k.
trakélungsäc-kar. S. äro nattliga djur. De lägga ägg, och
honan vårdar omsorgsfullt ungarna, som under
den första veckan sitta på hennes rygg. Med sina
pedipalper gripa de insekter, spindeldjur o. dyl.
och döda dem med ett sting av svanstaggen,
vilken hålles upplyft och böjd framåt. Av s. äro
omkr. 350 arter kända, av vilka somliga tropiska
former äro bland de största nu levande
spindeldjuren. I Medelhavsländerna finns ett par arter,
tillhörande släktet Euscorpius. S:s styng äro
stundom dödande för människan; de föredraga
dock i allm. att fly.
Skorpiongift bildas i pariga giftkörtlar i det
bakersta kroppssegmentet hos skorpioner.
Euscorpius carpathicus verkar med sitt styng ung.
såsom ett bi el. en geting, medan Buthus occinatus
ger svår förgiftning, lik den av huggormsbett.
Styng av större tropiska skorpioner, t. ex. Buthus
af er och Androctonus funestus, kunna döda även
vuxna människor. Bland symtomen märkas
särskilt stelkramp, sammanklibbande och upplösning
av de röda blodkropparna.
Skorpionspindlar, Soli’fugae, ordning av
spindeldjuren, i flera avseenden den mest primitiva
av dessa. S. avvika från spindlar genom att
prosornas tre bakre segment äro fria och att
me-tasoma är mångledad. Chelicererna (se
Skorpioner), som innehålla giftkörtlar, äro mycket stora
och beväpnade med kraftig griptång,
pedipal-perna äro benlika. S. finnas i Europa blott i
Spanien, Grekland och s. Ryssland, i Afrika äro
de allmänna och förekomma i sydstaterna i
U.S.A., n. delen av Sydamerika och i s. v. Asien.
De livnära sig av insekter men förtära även
mindre ödlor o. dyl. Omkr. 200 arter äro kända,
allmännast är släktet Galeodes med omkr. 12
arter i Gamla världen.
Skorpor, rostade och torkade kluvna små
bullar av vetedeg. I de avlångt fyrkantiga
krydd-skorporna ingå ofta rågsiktmjöl. De kryddas med
pomeransskal, fänkål och sirap. Även förekomma
ovala grahamsskorpor och små runda, möra
jäst-pulverskorpor.
Skorpänfiskar, Scorpaè’nidae, fam. av de
tagg-feniga benfiskarna, omfattande talrika
havsfiskar med ofta mycket egendomligt utseende.
Köttet är hos många arter välsmakande. Hit höra
bl. a. drakhuvud och kungsfisksläktet.
Skorming, språkv., består i att konsonanten r
uttalas med tungroten mot gomseglet el. mot
tungspenen i st. f. med tungspetsen.
Skorsten, en el. ett system av flera,
väsentligen vertikala kanaler för alstrande av drag i
anslutna eldstäder el. dyl. Vid
industrianläggningar och värmecentraler byggas s. i regel
fristående och vanl. med cirkulär sektion av särskilt
skorstenstegel med krökt koppyta (radialtegel).
Sveriges högsta s., 145 m hög, uppfördes 1928
vid Rönnskär. Basdiam. är 11 m och invändiga
toppdiam. 4,5 m. För byggandet åtgingo c:a
800,000 radialtegel. Världens högsta s. av tegel
byggdes 1917 för Anaconda kopparverk i v.
Montana, U.S.A.; den är 178,3 m hög och har en
invändig toppdiam. av 18,4 m.
Skorstenseld (soteld) uppstår genom att
sotpartiklar o. a. brännbara ämnen, som avsatt
sig i en skorstenspipa, i glödande el. brinnande
tillstånd av draget sugas ut genom skorstenen,
varvid vanl. ett regn av gnistor utslungas.
Orsaken är i regel, att sotning ej företagits i rätt tid.
Äro skorstenen el. dess rensluckor otäta, kan s.
förorsaka eldsvåda.
Skorstensfejare, enl. brandstadgan den, som
godkänts el. anställts att förestå ett
sotningsdi-strikt.
Skorv. 1) (Med.; lat. favus.) Kronisk,
framför allt till hårfästet lokaliserad åkomma, som
medför håravfall. Sjukdomen beror på
svamparten Achorion Schönleinii och karakteriseras av en
skorpbildning, scutida. Småningom sönderfalla
skorporna och ge upphov till mjäll (hårpapillerna
atrofiera).
2) (Bot.) Benämning på växtsjukdomar,
kännetecknade av ojämnheter, skorp- el.
sprickbildning i hudpartier på växtdelar. På fruktträd
förekomma fruktskorv (se d. o. jämte bild), på
potatis lackskorv (se Filtsjuka), pulverskorv och
vanlig s. (se Potatissjukdomar jämte bild);
vanlig s. angriper även betor, rovor m. fl.
rotfrukter. Selleriskorv, förorsakad av Phoma apii,
förvandlar knölarnas hudlager till en brun, skrovlig
skorpa, under vilken vävnaderna lätt gå i
förruttnelse.
Skot, tåg, kätting el. talja, varmed ett
segel halas ut, så att det får sin rätta ställning.
S. benämnes efter seglet, ss. fockskot,
märs-skot och klyvarskot. Vid till en bom uthalat
gaffelsegel fästes s. till bommen och kallas bomskot.
Skoter [skå’-], den keltiska stam, som givit
sitt namn åt Skottland. Under namnet Scotti
omnämnas de f. ggn 360 e. Kr. av Ammianus
Marcellinus såsom bosatta i n. Irland; men redan
före denna tid hade de börjat infalla i Skottland
och England, ehuru de först på 400-talet synas
ha gjort större erövringar i det förra landet.
De slogo sig ned i n. v. delen av nuv. Skottland
och utvidgade därifrån sitt välde över pikterna
i n. ö. (844), det britanniska riket i s. v. och
Cumberland (945) samt det angelsaxiska i s. ö.
Skottland (1018). De kvarleva ännu tämligen
oblandade i skotska högländerna.
Skötfoss [-fås], industrisamhälle i Telemark
fylke, Norge, vid utbyggt fall av Skienselva,
med stort pappersbruk, tillh. a/s Union. C:a
2,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
