- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
375-376

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiss - Skivarp - Skive - Skivgatt - Skivlingar, skivsvampar - Skivmaneter - Skivsnäckor - Skivstång - Skivsvampar - Skjalm Hvide - Skjeberg - Skjelskör - Skjervöy - Skjold - Skjoldborg, Johan - Skjolden - Skjoldungarna - Skjutbana - Skjutelement

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375

S kiss—S k j utelement

376

Skiss [sk-] (it. schi’zzo, fr. esquisse, eng.
sketch), hastigt och summariskt utfört arbete,
tecknat målat el. modellerat. S. göres som
förberedande utkast till ett större arbete el. för att
bevara en idé, ett föremåls huvudsakliga drag, en
linjeverkan el. dyl. Litterärt har s. samma
innebörd; även om korta prosaskildringar, som äro
el. vilja göra intryck av att vara improviserade.
— Skissera, göra utkast, ange huvuddragen
av ett verk.

Skivarp, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs hd,
på Skånes sydkust, v. om Ystad; 17,48 km2, 1,722
inv. (1954). Småkullig, bördig slättbygd; 1,526
har åker; skog saknas. I S. fiskläget Abbekås
(se d. o.) och Skivarps stationssamhälle (663 inv.
1951) med råsockerfabrik. Kyrkan från äldre
medeltid. Ingår i S:s och V. Nöbbelövs pastorat
i Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Tillhör storkommunen Vemmenhög.

Skive [sgi’va], stad i Viborg amt, n. Jylland,
vid Skive ås utlopp i Limfjorden; c:a 15,000
inv. S. är huvudort för Salling samt har hamn
och mångsidig industri. Den romanska kyrkan,
numera använd som begravningskapell, har
intressanta kalkmålningar från 1520-talet. — S.
blev stad 1326. Nära S. låg det kungl. slottet
Skivehus.

Skivgatt, se Gatt.

Skivlingar, skivsvampar, en grupp av
hattsvamparna; kännetecknas av att hymeniet
bekläder ytan av radiärt löpande skivor el.
lameller (fam. Agaricaceae). De utgöra
huvudmassan av hattsvamparna; i Sverige förekomma
mer än 1,000 arter, fördelade på ett 40-tal
släkten, vilka framför allt särskiljas genom
sporstoftets färg, skivornas gestalt och vidfästning
vid foten samt ev. förekomst och utbildning av
s. k. hylle (velum). Detta omger hos en del hela
den unga fruktkroppen och kvarsitter hos den
äldre som en slida, upphöjd kant el. frans kring
fotens bas och som fjäll, vårtor el. dyl. på hattens
översida; i andra fall sträcker sig hyllet från
hattens kant till foten, täckande de unga skivorna
och senare ofta kvarsittande vid fotens övre del
som en ring. — Flertalet viktigare släkten
behandlas i specialartiklar (se Bläcksvamp,
Brosk-skivlingar, Flugsvampar, Champinjoner,
Kanta-rell, Krämlor, Riska, Musseroner, Fjäll-,
Honungs-, Mjöl-, Nagel-, Plugg-, Slem-, Slöj-,
Spindel-, Tratt-, Tråd- och Vaxskivling). Av
övriga må nämnas tofsskivlingar (släktet
Pholiota) med rödbrunt sporstoft, ringförsedd
fot och ofta tofslika bildningar på hatten samt
rödskivlingar, som likna musseronerna
men ha rött sporstoft. Till dem hör en av de
farligaste giftsvamparna, bolmörtskivlingen
(En-toloma lividum).

Skivmaneter, se Manetdjur.

Skivsnäckor, zool., se Planorbis.

Skivstång, se Tyngdlyftning.

Skivsvampar, bot., se Skivlingar.

Skjalm Hvide [sgja’lm vi’Öa], se Hvide.

Skjeberg [Jè’bärg], herred i Östfold fylke,
ö. Norge, s. ö. om Sarpsborg; 193,41 km2; 9,473
inv. (1950), därav c:a 5,000 i förstäder till
Sarps

borg. I S. ligger Hafslund kraftverk,
karbid-och ferrolegeringsfabrik mitt emot Sarpsborg.

Skjelskör [sgä’lsgör], se Skelskör.

Skjervöy [Jä’rv6i], herred i Troms fylke,
Norge, kring yttre delen av Kvænangen och
Reisfjord på Ishavskusten; 1,157,7 km2, c:a 4,700
inv.

Skjold [skjåld] (”sköld”), mytisk stamfader
för s k j 0 1 d u n g a r n a (se d. o.). I
Beowulf-kvädet kallas han ”ättling av Skeaf”.

Skjoldborg [sgjå’lbår], Johan Martinus
Nielsen, dansk författare (1861—1936). S., som
till en början var skollärare, debuterade 1893
med en berättelsesaml. och slog 1896 igenom med
”En stridsmand” (sv. övers. 1927), en stor,
allvarlig allmogeskildring med motiv från Jylland.
I samma miljö utspelas handlingen i ”Gyldholm”
(1902; sv. övers. 1903), som skildrar socialismens
insteg bland torparproletariatet. Det väsentligaste
för S. var kärleken till jorden och förståelsen
för hembygdens småfolk, egenskaper, som
framträda allt starkare i S:s senare författarskap,
främst i det tidsanalyserande bondeeposet
”Bjærregaarden” (1904; sv. övers, s. å.), i
”Spillemands hjemkomst” (1914), en uppgörelse
med storstadskulturens halvhet, och i ”Nye
mænd” (1917), en lovsång till bondekulturen. I
S:s övriga rika produktion märkas även dikter,
populära folkskådespel samt novellsaml.
Självbiografisk är ”Min mindebog” (2 bd, 1934—35).
— Litt: F. A. Schmidt, ”J. S.” (1938).

Skjolden [Jå’l-], samhälle i Sogn, på Norges
västkust, vid det inre av Luster fjorden och
mynningen av Mörkris- och Fortundalarna. Bilväg
till Böverdalen i Lom.

Skjoldungama [sgjå’l-], dansk kungaätt
under forntiden (jfr Skjold). De förnämsta voro
Halvdans söner Helge och Roar och Helges son
Rolf (se Rolf Krake). De skola ha levat omkr.
år 500. — Litt.: A. Olrik, ”Danmarks
helte-digtning”, 1 (1903)-

Skjutbana, anläggning för utbildning i
skjutning med finkalibriga vapen. S. för pistol- och
kammarskjutning göres c:a6om lång, för
skjutning med gevär och kulsprutegevär upp till 600
m och för kulspruta 1,000—2,000 m. I allm.
ordnas blindering med höj- och sänkbara
måltavlor i markörgraven. Bakom denna måste
finnas ett effektivt kulfång samt skyddsvall. Längs
s. finnas telefonlinjer. Jfr Skjutfält.

Skjutelement, vid skjutning (med art.-pjäser)
använda ammunitions- och riktelement. A m m
u-nitionselementen, som avse ammunitionen
och dess inställande, äro projektil- och rörslag,
rörinställning, laddningsnummer o. dyl. Beroende
på val av ammunitionselement kan elden avges
som flack- el. kasteld samt med nedslagseld el.
tempererad eld. — Riktelementen, som
avse riktmedlen och pjäsernas inriktande, äro
t. ex. bäring (sidvinkel) och elevation el.
sid-och uppsättning samt korrektionstal (jfr
Riktning). — S. bestämmas under ”förberedelser till
skjutning” så noga, som omständigheterna
medgiva, och tillrättas under inskjutning el. genom
kontrollskjutning (se Skjutregler). — Vid
luft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free