Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skifferolja - Skiffrighet - Skiftarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Skiffrighet—Skifte
366
Världstillgångar av oljeskiffer.
Land Oljeskiffer totalt mill. ton Utvinnbar olja mill. ms
Förenta staterna ............ 600,000 50,000
Brasilien ................... 500,000 40,000
Estland ....................... 5,000 1,000
Sverige ....................... 6,000 200
Manchuriet ...................... 500 20
England och Skottland ........... 200 20
Spanien ......................... 100 10
Australien ................... 40 10
Hela världen .......... 1,140,000 107,000
med c:a 98% av världstillgången (se tab.).
Storleksordningen framgår bäst vid en jämförelse
med världsproduktionen av petroleum 1951, 594
mill. ton, el. Sveriges import av
petroleumprodukter s. å., 5,25 mill. m3. Den potentiella s.-reserven
skulle sålunda med nuv. olj ekonsumtion räcka för
världens behov under 150 å 200 år. Urspr.
användes skiffern som fast bränsle, således som
ersättning för stenkol, så t. ex. i Sverige för
bränning av kalk. De oljerika estländska skiffrarna
började exploateras för bränsleändamål under i:a
världskriget. Först på 1850-talet kom
s.-framställning i gång i större skala, framför allt i
Skottland och England, med mycket enkla ugnar.
I själva verket började således industriell
utvinning av s. före tillgodogörandet av petroleum.
Brytningen av skiffern måste vanl. ske i
dagbrott med höggradig mekanisering av
lastnings-och transportanordningar fram till krossar, där
skiffern finkrossas (< 150 mm) för att
möjliggöra en tillräckligt snabb och genomgående
avdrivning av olja och gas. Den finkrossade
skiffern införes i ugnar av flera olika konstruktioner.
En särskild typ av retortugnar utgöra de s. k.
Berghsugnarna, där gas- och olj eavdrivningen
sker, medan den krossade skiffern passerar
genom vertikala retortrör om 2 m längd och 2 dm
diam. En metod av största intresse är F.
Ljungströms metod att med upphettning genom
elektriska element, nedsänkta i borrhål med c:a 2 m
inbördes avstånd, i den orubbade skiffermassan
bringa denna till pyrolys. Den frigjorda oljan
och gasen sugas genom skiffermassan fram till
andra borrhål och tillvaratagas.
I Sverige sökte man redan på 1870-talet
utvinna s. av den kambriska alunskiffern. Genom
en statlig utredning, färdig 1919, konstaterades,
att alunskiffer av sådan beskaffenhet och i sådan
mängd, att den kunde bilda grundlag för en
industri, fanns dels på Kinnekulle, dels i Närke.
Senare ha här uppförts anläggningar enl. metoder,
särsk. utarbetade för svenska förhållanden, dels
vid Lanna, Hidinge sn i Närke, dels vid
Kinnekul-leverken. Vid Kinnekulleverken har man erhållit
4 °/o s. med 9,560 värmeenheter och 1,7 % svavel,
medan man vid ab. Svenska skifferverken vid
Lanna erhöll 1,9 °/o s. med 9,100 värmeenheter
och 6°/o svavel. Anläggningen vid Lanna
ned-lades efter ett par års drift, och den vid
Kinnekulleverken övertogs genom beslut av 1932 års
riksdag av staten för marinens räkning.
Råol
jan härifrån har mörkgrön till brun färg, spec.
v. o,978 och är flytande vid —300. Värmevärdet
är högt, c:a 9,920 värmeenheter.
I och med 2:a världskrigets utbrott blev
s.-frågan åter aktuell. Marinförvaltningen erhöll
1939 medel för nya anläggningar vid Kinnekulle
(Kinne-Kleva) enl. Berghs system. Anläggningen,
beräknad för 10,000 ton olja, togs i bruk 1941.
S. å. bildades även ett statligt bolag med uppgift
att dels åvägabringa s.-produktionen, dels bedriva
forskning på s.-området. Undersökningar av
landets oljeskiffertillgångar visade, att kring
Kvarntorp i Närke gick skiffern nära markytan inom
en areal av minst 40 km2 med en
skiffermäktig-het av 15 å 16 m. Vid Kvarntorp började
utbyggnaden 1941 med såväl Berghs- som
kanal-och retortugnar. 1942 startades även ett
Ljung-strömsfält. 1944 hade Svenska
skifferoljever-kens anläggning här utbyggts till en kapacitet av
70,000 m3 olja per år, d. v. s. 1,3 mill. ton.
Produktionen synes 1947 ha passerat ett temporärt
maximum.
Ett rationellt utnyttjande av biprodukterna
torde vara en betydande källa till ekonomisk drift
vid den svenska s.-framställningen. Utom svavel
och ammoniak, som huvudsaki. utvinnas ur
gaserna, torde i framtiden en bearbetning av askans
innehåll av vanadin och uran komma i fråga.
Möjl. kunna även kalium och aluminium bli
aktuella. I viss utsträckning utnyttjas
skifferaskan för gasbetongframställning.
Skiffrighet, egenskapen hos en bergart att
efter ett plan lättare än i andra låta dela upp
sig i mer el. mindre tunna skivor. Stundom sker
detta efter de skiktytor, efter vilka bergarten
urspr. avlagrats, men vanligast efter ett plan,
som bildar en vinkel mot den ursprungliga
skiktningen (falsk skiffring, förskiffring). Genom de
vid skiffringen verkande krafterna undergå
bergartens beståndsdelar ofta en ganska
genomgripande mekanisk omvandling, vanligast genom
sträckning men ofta även genom krossning av
mineralindividerna. Massformiga bergarter
ombildas därvid till kristalliniska skiffrar, t. ex.
granit till gnejs.
Skiftarbete, sådan beläggning på en
arbetsplats, att ett arbetslag regelbundet avlöser ett
annat i skift. Vid 3-skift upprätthålles på detta
sätt kontinuerlig drift dygnet runt, varvid
dagskiftet i regel börjar kl. 6, kvällsskiftet kl. 14
och nattskiftet kl. 22.
Skifte, jordområde, byte av fastighet; delning,
särskilt arvskifte och ägoskifte.
Skifte av jord är en av lag reglerad
jorddelning, som avser utbrytande av ägor för ideell
andel i samfälld mark eller, beträffande förut
delad jord, utbyten av ägor för sammanförande
av fastighets spridda ägor till så få områden
(skiften) som möjligt, i båda fallen med hänsyn
tagen till dels det ändamål fastigheten är avsedd
att tjäna, dels andra delägares berättigade krav
(laga skifte enl. lagen om delning av jord å
landet 18 juni 1926). — De äldsta
bestämmelserna om s. i Sverige förekomma i
landskapslagarna. Om hammarskifte se d. o. Sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
