Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeriundervisning - Skeppsbåt - Skeppscentral - Skeppsdagbok - Skeppsfart - Skeppsgossekåren - Skeppsgård - Skeppshandeln - Skeppshandlingar - Skeppsholmen - Skeppsklarerare, skeppsmäklare - Skeppsklocka - Skeppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbåt—Skeppslag
353
i anslutning till denna högsk. Även vid Tekniska
högsk. i Stockholm förekommer emellertid
fortfarande i viss utsträckning s. vid avd. för
flygteknik och skeppsteknik. Sedan läroåret 1941/42
finnes näml, vid denna avd. en professur i
hydro-mekanik och en speciallärarbefattning i
skeppsteknik samt en tillfällig lärarbefattning
(bekostad av donationsmedel) i varvsteknik. Vid denna
högsk. finnes en mindre släptank.
Skeppsbåt, livbåt, slup el. annan mindre
farkost, tillhörande ett större fartyg.
Skeppscentral, ett isolerat rum å större
strids-fartyg, försett med alla för navigering, styrning
m. m. behövliga anordningar och beläget
mid-skepps under pansardäck; därifrån styres
fartyget, därest på bryggan el. i stridstornet
befintlig orderapparatur sättes ur funktion. Befälet
i s. vid drabbning föres i regel av sekonden.
Skeppsdagbok, sjöv., officiell benämning för
loggbok.
Skeppsfart, se Sjöfart.
Skeppsgossekåren, militär kår vid
örlogsflot-tan, som jämlikt 1936 års försvarsordning
avvecklades 1938—39. S. ledde sitt ursprung från
1600-talets början. S. upptog före 1936 i stat
450 pojkar i åldern 13—16 år, fördelade på 3
kompanier i Karlskrona och 2 i Marstrand.
Under vintrarna genomgingo gossarna skola i land,
under somrarna ombord på de senast
existerande skeppsgossefartygen ”Jarramas”, ”Najaden”
och ”af Chapman”. Efter avslutad utbildning
skedde karlskrivning vid Sjömanskåren.
Skeppsgård, förr namn på svenska flottans
örlogsvarv.
Skeppshandeln, benämning på de affärsavtal,
som svenska regeringen 1824 ingick med
Colombia och senare med Mexico om försäljning till
dessa makter av några äldre örlogsfartyg.
Affären inleddes i största hemlighet, ty köparna voro
inbegripna i frigörelsekampen mot Spanien, och
detta hade på sin sida den legitimistiska politik,
som då behärskade alla stormaktskabinett utom
Englands. Såsom den närmaste köparen
uppträdde gentemot svenska regeringen handelshuset
Michaelson & Benedicks i Stockholm. Trots
hemlighetsfullheten blev affären bekant, och
Spanien protesterade. Genom myndigheternas i
Karlskrona söl hunno dessa protester samt Rysslands
hotfulla påtryckningar skärpas, så att Karl XIV
Johan till slut nödgades att, med stor förlust för
Kronan, låta leveransen till Mexico återgå.
För den inre oppositionen blev s. en
välkommen angreppspunkt. Vid 1827 års statsrevision
begärdes granskning av de två sista årens
avslutade räkenskaper. Regeringen nekade emellertid
härtill, och revisorerna erhöllo följaktligen icke
klart besked om affären i dess helhet. Den
närmast inblandade, statsrådet O. R. Cederström,
fick dock avgå från sin post (1828). — Litt.:
S. O. Swärd, ”Latinamerika i svensk politik
under 1810- och 1820-talen” (1949).
Skeppshandlingar, handlingar el. dokument,
som beröra ett fartyg och i allm. medföras
ombord. De viktigaste s. äro: registreringscertifikat,
skeppsdagbok, fribords-, passagerarfartygs- o. a.
NF XIX — 12
354
certifikat om fartygets säkerhet, sjömansrulla
m. m.
Skeppsholmen, staten tillhörig holme i
Stockholm, som i äldre tider benämndes Vongisön,
Vanxö, Varmsöna el. Lustholmen, intill dess
Flottan 1634 ditflyttades från Käpplingeholmen,
dåtidens S., nuv. Blasieholmen. Bland
byggnaderna på S. märkas den tornförsedda, röda
byggnaden, fordom Johan III:s lusthus, sedan
amira-litetsämbetshus, därefter magasin och arkiv, sedan
början av 1700-talet kasern, från 1937 kanslihus
för chefen för örlogsstationen, från rh 1946 för
diverse ändamål samt från hösten 1953 kanslihus
för chefen för Ostkustens marindistrikt. Den
försågs vid ombyggnad 1846 med 4 torn. Ytterligare
2 kaserner finnas från 1800-talets mitt, ävensom
f. d. Sjökrigsskolan, numera kansli för chefen för
örlogsstationen på öns sydsida, Sjökarteverkets
byggnad, ö. och v. boställshusen (”Långa raden”),
två kanslihus för varvschefen vid ingången till
varvet, salutbatteri med kastell av rött tegel m.m.
ö. delen av S. med den mitt emot belägna delen
av Djurgården upptages av örlogsvarvet.
S:s församling. Genom kungl. resolution
®/s 1653 skulle enl. Gustav II Adolfs redan
gjorda förordnande Sorunda pastorat i Södermanland
lyda under Amiralitetet och den bäst meriterade
amiralitetspredikanten där förordnas till pastor.
Genom kungl. resolution 17T 1672 skulle
Amira-litetsförsamlingen vara en territorialförsamling,
omfattande hela Ladugårdslandet under
kyrkoherdens i S:t Jacob inspektion. När Flottan
flyttade till Karlskrona, fick Ladugårdslandet
egen kyrkoherde, och S. upphörde att vara
territorialförsamling. Den förestås nu av en
amira-litetspastor med biträde av en
amiralitetspredi-kant, och till församlingen hör all Flottans
station i Stockholm tillhörande personal med
familjer (7,140 personer Vt 1954). Gudstjänst hölls
till 1680 i gamla Ladugårdslandskyrkan, därefter
i kyrkan på Kyrkholmen, där Nationalmuseum nu
är beläget, till 1822; sedan användes för
gudstjänst en sal på varvet till 24/t 1842, då nuv.
Skeppsholmskyrkan invigdes. Denna, officiellt
uppkallad efter konung Karl Johan, uppfördes
efter ritningar av F. Blom 1824—42 i
klassice-rande stil som en åttkantig centralkyrka med
kupol. Begravningsplats, använd sedan 1742, är
belägen inom varvet på Djurgårdssidan. — Litt.:
G. Unger, ”Skeppsholmsbilder” (1946).
Skeppsklarerare, skeppsmäklare,
person, som av Kommerskollegium erhållit
auktori-sation att inom ett bestämt område vara ombud
för ett fartygs redare. S. skall ombesörja alla
de ärenden, som äro förknippade med fartygets
anlöpande av hamn inom hans verksamhetsområde.
S. biträder sålunda fartygets befälhavare vid
in-och utklarering betr, last, post, proviant m. m.
Skeppsklocka, klocka med kläpp, som å
fartyg användes för att slå glas och till ankars
för avgivande av varningssignaler under tjocka.
Skeppslag, äldre administrativ enhet i
Mel-lan-Sverige med åliggande att utrusta ett
ledungs-skepp. Inom landsdelen Roden voro dock s.
fristående ledungsenheter, utan samband med härads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
