Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skatt - Skatte - Skattebetalarnas förening - Skattebevillningsrätt - Skattebonde - Skattebrev - Skattedirektör - Skattefjäll - Skattefot - Skattefrälsehemman - Skattehemman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Skatte—Skattehemman
334
snöskottning. Man brukar skilja mellan
direkta och indirekta s. Ett sätt att dra
gränsen dem emellan är att med de förra förstå
sådana, där s. är avsedd att stanna på dem, som
formellt stå som skattebetalare, medan de
indirekta s. skola övervältas. Ett annat sätt är att
med de förra förstå s., som taxeras på personer
el. företag efter deras inkomst, förmögenhet etc.,
medan de senare utgå efter listor på skattepliktiga
varor m. m., varefter den enskildes skattskyldighet
bestämmes av hur ofta han nyttjar dessa el. dyl.
Dessa definitioner sammanfalla ej helt, och ingen
är möjlig att konsekvent genomföra. Med
re-partitionsskatt förstår man s., där
skatteunderlaget fastställes genom taxering, varefter
skattesatsen bestämmes av utdebiteringsbehovet.
Ett exempel härpå utgör den allmänna
kommunalskatten, som utdebiteras per skattekrona. Vid
kontingentskatter är skattesatsen
däremot fixerad. Exempel härpå utgör den statliga
förmögenhetsskatten, medan den statliga
inkomstskatten kan uttagas med olika procent av
grundbeloppet. Mera användbar är följ, indelning av
s.: i) S. på inkomst, förmögenhet
och avkastning. Det viktigaste exemplet
på de sistnämnda utgör fastighetsskatten och
över huvud s. på företag. 2) S. på
omsättning av förmögenhet. Dessa kunna
antingen, ss. lagfartsstämpeln, utgå på onerösa fång
el., ss. arvsskatten, på benefika. 3)
Förbruknings- el. konsumtionsskatt, ss.
alkohol- och tobaksbeskattningen. I flertalet fall
avse de att fördyra konsumtionen av olika varor
men kunna även, ss. vissa tullar, ligga på
real-kapitalbildningen. I så fall är namnet
konsumtionsskatt ej motiverat. De utgöra i regel
indirekta s. Exempel på en direkt
konsumtionsskatt utgör s. på motorfordon. Man kan även
skilj a mellan allmänna och speciella s.
Gränsen dragés i så fall mellan s., vilka
erläggas som ersättning för den allmänna nytta
den enskilde drar av den offentliga verksamheten,
och s|dana, som utgå som ersättning för den
speciella nytta en person kan dra av vissa
offentliga, främst kommunala, åtgärder, ss. anläggandet
av en gata el. en park. Exempel på sådana
intressentbidrag (eng. betterment taxes) utgöra
gatukostnadsersättningar. När man i
förordningen om statlig inkomstskatt talar om allmänna
kommunalskatter i mots. till speciella, avser man
med de förra sådana, som åvila samtliga
personer i kommunen med inkomst, överstigande ett
visst belopp, el. med innehav av skattepliktig
fastighet, medan de senare utgöras av t. ex.
hundskatten.
Med skattesubj ekt förstår man den,
som enl. lagen står som skattebetalare, medan
skattebärare är den, som i realiteten har
att erlägga s. genom en minskning av sin
inkomst, en fördyring av sin förbrukning etc. Med
skatteövervältning el. s ka 11 e i n c
i-dens förstår man s:s övervältning från
skattesubjektet till skattebäraren. Skatteobjekt
utgör det ekonomiska värde el. den
varukvantitet, varå s. utgår, t. ex. beskattningsbar inkomst
och förmögenhet, taxerat fastighetsvärde,
saluvärde el. kvantitet av en skattepliktig vara. Med
skattefot förstås den bråkdel, varmed s. ut-
© , , . . t r* i i,® skatt
gar av skatteobjektet. Vi ha alltsa—––-.— =
& skatteobjekt
= skattefot. Stiger skattefoten med
skatteobjektets storlek, är den progressiv, sjunker den
med denna, är den regressi v, medan s. är
proportionell, om skattefoten är oberoende
av skatteobjektets storlek. En proportionell s.,
vars skattesats avtar för små belopp, benämnes
degressiv. Den statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten är progressiv, medan
konsum-tionsskatterna äro proportionella. Tack vare de
skattefria ortsavdragen blir den kommunala
inkomstskatten i realiteten degressiv, ehuru den till
skattesatsen är proportionell. Formellt regressiv
till själva skatteskalan är ingen s., men
konsum-tionsskatter bli ofta reellt regressiva genom att
de konsumeras i relativt större omfattning av
små inkomsttagare. Beskattningen har numera
nått en sådan omfattning, att den i väsentlig
grad måste påverka produktion, konsumtion,
inkomstfördelning etc. och även avsiktligt
användes av det allmänna härtill.
Skatte, kam., egenskap av skatte jord.
Skattebetalarnas förening, med säte i
Stockholm, har enl. stadgarna till uppgift att ägna
statens och kommunernas finanser och
förvaltning ingående studium, göra framställningar till
myndigheter samt publicera resultaten av gjorda
undersökningar för att motarbeta misshushållning.
Medlemskapet är öppet; 48,000 medl. 1952. För
individuell rådgivning i privatekonomiska frågor
driver S. en budgetbyrå. Organ för S. är sedan
dess start 1921 tidskr. Sunt förnuft. Dessutom
utges sedan 1949 Balans, tidskr. för
samhällsekonomisk debatt samt årl. ett växlande antal
specialpublikationer. S. företräder i utpräglad
grad en liberal ekonomi i mots. till
reglerings-ekonomi.
Skattebevillningsrätt tillkommer i Sverige enl.
R- F- § 57 riksdagen ensam, vilken utövar
”svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta”.
Kommunernas beskattningsrätt regleras i
kommunallagarna, vilka stiftas av konung och
riksdag gemensamt.
Skattebonde, under äldre tid självägande
bonde, som brukade jord, varav det gick skatt till
Kronan.
Skattebrev, kam., skriftlig urkund, varigenom
vid skatteköp köparen förvärvar
skattemanna-rätt till inköpta fastigheter.
Skattedirektör, se överståthållarämbetet.
Skattef jäll, kam., äldre namn på 1 a p p s
kat-t e 1 a n d, renbetesområde, som enl. gammal hävd
disponerades av enskild familj, vilken erlade viss
skatt därför. Lappskattelandssystemet
avskaffades genom 1886 års lag och ersattes med det nu
gällande administrativa lappbysystemet och
modernare beskattningsprinciper.
Skattefot, se Skatt.
Skattefrälsehemman, skattehemman, vars
räntor avhänts till frälseman.
Skattehemman, kam., (självägande)
bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
