Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skancke, Ragnar - Skanda (Karttikeya, Kumara) - Skandera - Skanderbeg - Skanderborg - Skandia, Elektriska ab. - Skandia, Försäkrings-ab. - Skandia-Freja - Skandiaverken - Skandien - Skandinavien - Skandinaviska banken ab. - Skandinaviska elverk, ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317 Skancke—Skandinaviska elverk, ab. 318
Skancke, Ragnar, norsk ingenj ör och
politiker (1890—1948). S. var prof, i elektroteknik
vid Norges tekniske höyskole från 1923. Han
blev medl. av Nasjonal samling 1933, insattes
i Quislings ”regering” ®/4 1940, blev
kommissa-riskt statsråd i kyrko- och undervisningsdep. i
sept. s. å. och ”minister” i sept. 1941. Sistn. år
utsågs han av tyskarna till ledare för Oslo univ.
S. var en av dem, som främst hade skuld till
övergreppen mot skola, univ. och kyrka under
ockupationen. Han angav vidare ett flertal
landsmän. S. dömdes 1946 till döden för landsförräderi
och avrättades 1948, sedan han förgäves hade
överklagat domen.
Skanda (även kallad Kärttikeya, [foster-]
son av Plejaderna, Kumära, ynglingen, etc.),
den indiske krigsguden. Enl. sydindisk tradition
är S. son av Siva och hans gemål, medan episk
litt. omtalar, hur Siva göt sin säd i elden, som
kastade den i Ganges; härur uppkom ett bam,
som levde bland säven och ammades av
Plejaderna. Redan som gosse anförde han gudarna i
striden och dödade demonen Täraka.
Skandèra, läsa upp vers taktmässigt (efter
versfötterna) för att klargöra den metriska
byggnaden.
Ska’nderbeg, se Kastriota.
Skanderborg [sga’narbår], stad i ö. Jylland,
Danmark, vid Skanderborg Sö; c:a 6,000 inv.
Uppstod kring ett slott från 11 oo-talet och blev
1583 stad. Av slottet återstår blott kapellet. S.
är residensstad för Skanderborgs am t.
Ska’ndia, Elektriska a b., se Elektriska
ab. Skandia.
Skandia, F ö r s ä k r i n g s-a b., se
Försäk-rings-ab. Skandia och Livförsäkrings-ab. Skandia.
Skandia-Freja, Äterförsäkrings-ab., se
Återför säkrings-ab. Skandia-Freja.
Skandiaverken, se Lysekil.
Ska’ndien (av lat. Sca’ndia), poetiskt namn
på Skandinavien.
Skandinavien, lat. Scandinävia el. Sca’ndia,
sammanfattande namn på Sverige, Norge och
Danmark.
Skandinaviska banken ab., Sveriges första
aktiebank, grundades under namnet
Skandinaviska kredit-ab. 1863. Från början var S.
avsedd att bli ett bankföretag av mycket stora
mått med övervägande utländskt kapital. Av olika
anledningar föllo de utländska intressena ifrån,
men under medverkan av A. O. Wallenberg och
spetsarna inom Göteborgs köpmannavärld beslöts
upprättandet av ett rent svenskt penninginst. i
Göteborg, huvudsaki. av crédit-mobilier-typ. Detta
började också som en specialbank för
emis-sionsverksamhet med ett aktiekapital på 5
mkr och grundade 1865 ett kontor i Stockholm,
emissionsrörelsens centrum, 1868 anlades ett
kontor även i Norrköping. Tack vare den
utomordentligt skickliga ledning, som alla dessa tre
kontor från början erhöllo genom sina resp,
direktörer, Mannheimer, Davidson och Philipson,
utvecklades banken mycket hastigt, dock mera
som allmän affärsbank än som ett emissionsinst.,
och var snart den ledande i landet. 1907 övertog
S. det 1864 grundade Industrikredit a b.
i Stockholm, som vunnit stort anseende för
soliditet och omsorgsfull skötsel. När 1910 en
sammanslagning genomfördes med Skånes
enskilda bank, varigenom landets båda
största kreditinst. sammanfördes till ett, blev
detta en händelse, som ur flera synpunkter
markerar ett nytt skede icke blott i de berörda inst:s
utan även i hela det svenska bankväsendets
historia. Med en fondställning på över 90 mkr
hade nu ett bankföretag bildats, som även efter
internationell måttstock ägde ovanliga
proportioner. Under de följande 10 åren följde
ytterligare en rad sammanslagningar. Sålunda
övertogos ab. Sveriges privata centralbank 1917,
Örebro enskilda bank 1918, ab. Skånska
handelsbanken 1919 och ab. Köpmannabanken i
Söderhamn 1920. Genom anläggandet av kontor i de
norrländska städerna har S. kompletterat sitt
filialnät, så att det omfattar hela landet. — Efter
den svåra kris, som 1922 hemsökte det svenska
bankväsendet, såg sig även S., i likhet med flera
andra banker, nödsakat att 1925 upptaga ett
förlagslån på 100 mkr till 5 V2 °/o att återbetalas
1940, och då 1930 den universella lågkonjunkturen
nådde Sverige, blev denna för S. synnerligen
prövande på gr. av de nära förbindelser, som
banken uppehållit med de efter Ivar Kreugers
död 1932 bankrutterade Kreuger-företagen.
Genom statligt ingripande erhöll den erforderligt
stöd. Staten lämnade ett förlagslån på 100 mkr
med åter betalningsskyldighet 15/a 1940 och
dessutom ett reverslån på 114,7 mkr att amorteras
med 10% från 1934. Som ytterligare stöd insatte
andra svenska banker 40 mkr på
depositionsräk-ning i S. att återbetalas inom 2 år. Det lyckades
banken att träffa så gynnsamma
överenskommelser med olika intressenter i
Kreugerkoncer-nens likvidationsbolag, att förtroendet från
allmänhetens sida snabbt återställdes. Tack vare
detta och till följd av det penningöverflöd, som
följde i lågkonjunkturens spår, ökades bankens
inlåning starkt, samtidigt som utlåningen sjönk.
S. kunde på så sätt långt tidigare än beräknat
återbetala skulden till staten. Avvecklingen av
S:s sista på gr. av Kreuger-engagemangen
övertagna säkerhet, aktiemajoriteten i Bolidens
gruv-ab., skedde till huvudsakliga delen 1952 genom
försäljning till bankens aktieägare. Härefter har
det kunnat fastslås, att S. icke lidit några som
helst förluster på sin kreditgivning till
Kreuger-koncernen. — S:s namn ändrades 1939 till nuv.
S. å. inleddes genom övertagandet av
Loftaham-mars lån- och sparkassa en ny fusionsperiod på
10 år. Följ, kreditinst. övertogos av S.: ab.
Borås bank och ab. Dalslands bank (1942),
Bankirfirman C. G. Cervin (1944), Södermanlands
enskilda bank ab. (1945) och slutl. (1949)
huvuddelen av ab. Göteborgs handelsbank. S. har nu
210 kontor i landet. Dess omslutning uppgick
31/s 1954 till 3,9 milliarder kr, varav egna fonder
270 mkr och inlåning från allmänheten 3,3
milliarder kr.
Skandinaviska elverk, ab., Stockholm, grundat
1902, äger och driver elektriska distributionsföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
