Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skagerakslaget, Jutlandslaget, slaget utanför Horns rev - Skagern - Skagersbrunn - Skagersholm - Skagershult - Skagersvik - Skagway - Skala - Skalar - Skalbaggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 Skagern—Skalbaggar 312
vudstyrkan av Grand fleet under amiral Jellicoes
befäl, bestående av 24 slagskepp, 3 slagkryssare,
8 pansarkryssare, 12 lätta kryssare samt 51
jagare; spaningsstyrkan under viceamiral Beattys
befäl, bestående av 4 slagskepp, 6 slagkryssare,
14 lätta kryssare, 27 jagare samt 1
flygmoder-fartyg; en slagskeppseskader om 12 äldre
slagskepp. Tidigt på morgonen 31 maj utlöpte från
Wilhelmshaven tyska Hochseef lotte, bestående av
huvudstyrkan under viceamiral Scheers befäl,
sammansatt av 22 slagskepp, 6 lätta kryssare och
33 jagare; spaningsstyrkan under viceamiral
Hip-pers befäl, sammansatt av 5 slagkryssare, 5 lätta
kryssare och 30 jagare. — Brittiska huvudstyrkan
framgick mot s. v. kusten av Norge med
spaningsstyrkan framskjuten i s. riktning. Tyska
flottan styrde n. n. v. kurs med spaningsstyrkan
på stort avstånd framför huvudstyrkan. 31 maj
omkr. kl. 3 e. m. uppstod kontakt mellan de båda
flottornas lätta fartyg, och omkr. kl. V2 5 e. m.
började slagets första skede, striden mellan
Beattys och Hippers styrkor, under vilken 2
brittiska slagkryssare sänktes. Den tyska
spaningsstyrkan, som på s. kurs alltmer närmat sig
den tyska huvudstyrkan, erhöll omkr. kl. 6 stöd
av denna senare, och därmed inträdde slagets
andra skede, under vilket Beatty med n. kurs
och följd av den samlade tyska flottan sökte
förena sig med brittiska huvudstyrkan. Denna
förening fördröjdes, och under tiden hade sikten
alltmer försämrats. Omkr. kl. V2 7 e. m.
anlände Jellicoes framskjutna kryssarförband till
stridsplatsen och ingrepo i striden. Det t r e d j e
skedet, huvuddrabbningen mellan båda
sidornas samlade stridskrafter, inträdde något efter
kl. 7 e. m. och pågick under omkr. 1 V2 tim.,
varunder tyska flottan från n. kurs böjde av
styrbord hän till s. kurs. Brittiska flottans väg
bildade i förhållande till den tyska flottans en
yttre och med denna koncentrisk båglinje.
Huvuddrabbningen kännetecknades av artilleridueller
mellan de större fartygen samt torpedanfall,
utförda av jagare och understödda av kryssare.
Den avslutades med att viceamiral Scheer, för
att lösgöra sig från brittiska flottans hotande
omfattning, mot dennas slaglinje insatte ett
hänsynslöst torpedanfall. Då amiral Jellicoe
härunder lät anbefalla vändning från fienden,
förlorades kontakten med tyska huvudstyrkan.
Under den följ, natten förekommo åtskilliga
isolerade strider, men någon kontakt mellan
huvudstyrkorna ägde ej rum. Då dagen grydde 1 juni,
voro flottorna åtskilda, den tyska sydligast och
stävande mot Helgolandsbukten, den brittiska
under samling v. om Horns rev. — Totalt förlorade
fartyg på tysk sida voro 11 med ett
sammanlagt deplacement av omkr. 60,000 ton; motsv.
siffror på brittisk sida voro 14 fartyg och omkr.
120,000 ton. Personalförlusterna voro på tyska
flottan 2,551 man och på brittiska 6,097. Det
strategiska läget blev icke förändrat genom
slaget.
Litt: L. Gibson och J. E. T. Harper, ”The
riddle of Jutland” (1934).
Skagern, gränssjö mellan Värmland, Närke
och Västergötland, genomfluten av
Letälven-Gull-spångsälven och begränsad av förkastningar utom
i n.; 131 km2, 68 m ö. h., 72 m djup. För det
vid utloppet belägna Gullspångs kraftverk ha
flera regleringar utförts.
Skagersbrunn, ort i Rudskoga sn i
Värmland.
Skagersholm, gods i Finnerödja sn,
Skaraborgs län, i naturskönt läge vid Skagern; 827
har, därav 300 åker. Anlädes vid mitten av
1600-talet som stångjärnsbruk, nedlagt på 1870-talet.
1936 skänktes huvudgården av dir. G. W.
Anderson till Kooperativa förbundet för att
användas till semesterhem.
Skagershult, sn i Örebro län, Edsbergs hd, s.
om Kilsbergen, kring den av Närkes Svartå
genomflutna sjön Toften, vari Laxån utfaller;
146,12 km2, 1,132 inv. (1954). Skogs- och
mossmarker. 753 har åker. I S. ligga
industrisamhället Hasselfors (481 inv. 1951) med
Hasselfors fabriker, Bålby egendom och Porla brunn
(se dessa ord). Nya kyrkan uppf. 1896. En
träkyrka (från 1651) tillhör Hasselfors bruks ab.
Pastorat i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt
Tillhör storkommunen Svartå.
Skagersvik, samhälle i Amnehärads sn i
Västergötland.
Skagway [skä’ga>ei], hamnstad i Alaska,
U.S.A., vid inre delen av Lynnkanalen; c:a 500
inv. Ändpunkt för järnvägen över White Pass
till White Horse i Canada, där
ångfartygstrafi-ken på Yukon börjar.
Skala (it. sca’la, stege), måttstock, en indelning,
som tjänar till att mäta olika grader av storhet,
intensitet o. s. v.
Mus. De musikaliska tonerna bilda tillsammans
den s. k. tonskalan, en stegvis ordnad följd
av toner, antingen diatoniskt, såsom c d e f
g a h (dur) och a h c d e f giss (moll), el. k
roma t i s k t, såsom c ciss d diss o. s. v. (uppåt)
och c h b a o. s. v. (nedåt). Den moderna
durskalan är grundad på harmoniska relationer, i det
att den består uteslutande av tonerna i tonikans
samt överdominantens och underdominantens
treklanger. Fordom var s. mera godtycklig och
vacklande. Kyrkotonarterna saknade sålunda
känsla för tonalitet el. förhållande mellan tonika
och dominanter, i det att de förläde den
diato-niska s:s grundton ej endast på c (jonisk
tonart) utan även på d (dorisk), e (frygisk), f
(ly-disk), g (mixolydisk) el. a (eolisk). I
folkmusiken förekomma flera avvikelser i s:s bildande.
Så älskar den ungersk-orientaliska mollskalan att
höja kvarten en halv ton. Den nordiska
mollskalan däremot tenderar att under vissa
förhållanden sänka septiman, varigenom den erhåller
likhet med den eoliska kyrkotonen. — Den
enharmoniska s. särskiljer även mindre
intervall än halvtoner, näml, sådana, som i tempererad
stämning klinga unisont men i verkligheten äro
olika, t. ex. ciss-dess och diss-ess.
Skalär, mat., mek., fys., se Vektor.
Skalbaggar, Coleo’ptera, insektsordning,
utmärkt av fullständig förvandling, bitande
mundelar samt två par vingar, av vilka de främsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
