Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sionismen, zionismen - Sions sånger - Sionstoner - Sions vises protokoll - Sioux - Sioux City - Sioux Falls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Sions sånger—Sioux Falls
230
skilda länder till den första sionistkongressen,
som angav som s:s mål ”att åt det judiska folket
skapa en offentligt-rättsligt garanterad hemvist
i Palestina”. Då sultanen motsatte sig detta,
beslöt 1903 års kongress att antaga Storbritanniens
erbjudande att upplåta Uganda till judisk
kolonisation. Detta projekt övergavs dock, och efter
Herzls död beslöt en kongress 1905 att utan
sultanens koncession kolonisera Palestina. På
Herzls politiska s. följde nu under Ch.
Weiz-manns energiska ledning en praktisk s., som
strävade att i Palestina skapa en sammanhängande
judisk jordbrukskolonisation, ett judiskt
konsthantverk, judisk industri och ett fullständigt
judiskt skolväsen (gymnasium i Jaffa 1905, univ.
vid Jerusalem 1925). Hebreiskan gjordes till
na-tionalspråk. Staden Tel-Aviv grundades 1908 och
s. å. den första kollektivistiska jordbrukskolonien.
Genom Balfourdeklarationen 2/ii 1917 förbundo
sig Englands regering och dess allierade att söka
upprätta en nationell hemort för det judiska
folket, utan att dock något intrång gjordes på
landets övriga befolkning. Den judiska
invandringen finansierades genom den judiska
nationalfonden, som uppköpt palestinsk mark, vilken
därigenom blivit det judiska folkets egendom, och den
egentliga kolonisationsfonden. Weizmann lyckades
1929 även etablera samarbete mellan sionisterna
och de judiska icke-sionisterna, vilka också såvitt
möjligt ville rädda östjudarna ur deras nödläge.
Kolonisationsverket syntes sålunda tryggat, då ett
bakslag kom: araberna, som vaknat till
nationellt medvetande, överföllo med vapenmakt de
judiska kolonisterna. Engelska regeringen började
då hejda den judiska invandringsströmmen.
Senare blev emellertid arabernas hållning något
försonligare och invandringen tog åter fart. I
febr. 1935 funnos 310,000 judar i landet. De
sionistiska pionjärerna (chaluzim) utförde i
Palestina ett stort kolonisationsarbete. Då emellertid
endast en ringa del av det judiska folket kunde
få rum i Palestina, ville den av Achad-Haam
(pseud. för Ascher Ginsberg, d. 1927) grundade
s. k. kultursionismen göra landet till ett
kulturcentrum för hela judendomen. Bland
kultur-s :s ledande personligheter märkes
religions-filosofen M. Buber. Medan sionisterna i allm.
äro religiöst indifferenta el. påverkade av M.
Bubers etisk-sociala religionsfilosofi, äro m i
s-rachi ortodoxa. Den judisk-engelska konflikten
1945—48, under vilken judarna kämpade för en
fri invandringsrätt till Palestina, slutade med ett
förverkligande i princip av s:s politiska program
genom upprättandet av den självständiga staten
Israel 1948. — Litt: N. Sokolow, ”History of
zionism” (2 bd, 1919) ; H. Valentin, ”Zionismen”
(1933); M. Buber, ”Israel und Palästina” (1950).
Sions sånger, en saml. andliga sånger, utg.
1743 i herrnhutiska kretsar i Stockholm; d. 2
utkom 1745. Sammanslagna till en saml. — ibland
jämte de av A. C. Rutström 1778 utg. ”Sions
nya sånger” — och utgångna i ständigt nya uppl.,
fingo dessa sånger stor spridning inom den
svenska folkväckelsen och brukas alltjämt. — Litt.:
Karin Dovring, ”Striden kring S.” (2 bd, 1951).
Sionstoner, en samling av andliga sånger (även
psalmer ur svenska psalmboken), som 1889 utgavs
av Evang. fosterlandsstiftelsen och som fått stor
spridning (i ständigt nya uppl.), särsk. i
frikyrkliga kretsar.
Sions vises protokoll, antisemitisk pamflett,
föregivna protokoll från sammankomster, som
skulle ha hållits av judarnas hemliga
världsstyrel-se vid första sionistkongressen i Basel 1897 (vars
förhandlingar voro offentliga; de stenografiska
protokollen äro utg.). I S. planlägges den kristna
kulturens och de västerländska staternas
förintande bl. a. genom farsoter och med bistånd av
frimurare, liberaler, socialister och anarkister. De
förekomma först i en av prof. S. Nilus på
uppdrag av ryska hemliga polisen 1905 skriven bok
med syfte att framkalla judepogromer, senare
utg. i otaliga övers, och bearbetningar med
aktuella noter (sv. övers. S. Nilus, ”Förlåten faller”,
4:e uppl. 1924; andra övers. 1934, 1940). Som
redan 1921 avslöjades i The Times, utgör S. ett
plagiat av en mot Napoleon III riktad pamflett,
”Dialogues aux enfers entre Machiavel et
Mon-tesquieu” (1864), i vilken Machiavelli tänkes
uttrycka Napoleon III :s politiska grundsatser;
dessa yttranden tillskrivas så i S. judarna. Uppslaget
är dock hämtat ur en äldre roman. I protokollen
anspelas även på händelser, som inträffat 1897—
1905. Genom domstolsutslag i flera länder har
S:s karaktär av falsarium fastslagits, senast i
Basel 1935. Trots att falsariet juridiskt
fastslagits och är att betrakta som notoriskt, har S.
flitigt utnyttjats i den antisemitiska propagandan,
icke minst i nationalsocialismens Tyskland. —
Litt.: S. Federbusch, ”S. i sanningens ljus”
(1934); H. Valentin, ”Antisemitismen” (1935).
Sioux [sö], indianfolk på prärien v. om
Mississippi, det mest bekanta av de till den stora
språkgruppen med samma namn hörande folken:
omaha, ponka, mandaner, osager, oglala etc.
Själva kalla de sig d a k o t a; s. är eg. ett öknamn.
De äro ståtliga och tappra samt voro till sitt
levnadssätt ett typiskt präriefolk, med
buffeljakt som huvudnäring. Buffeln spelar även,
jämte solkulten, en stor roll i s:s religiösa liv.
Mot de vitas framträngande gjorde de alltid
motstånd, och U.S.A. ha haft flera allvarliga uppror
att bekämpa: 1862 dödades 700 nybyggare och
100 soldater, 1876 tillintetgjordes general
Cus-ter med hela sin styrka. Det sista kriget mot
s. pågick 1890—91. De bo nu på reservationer
i Nord- och Syd-Dakota, där de på senare år
synas tillta i antal: 1945 30,745 mot c:a 23,000
1910. — Litt.: E. Malm, ”Siouxindianernas sista
strid” (1929).
Sioux City [sö’ si’ti], näst största staden i
lowa, U.S.A., vackert belägen vid Big Sioux
Rivers inflöde i Missouri; c:a 84,000 inv. S. är
kommersiellt och industriellt centrum i ett
vidsträckt och rikt jordbruksområde. Slakterier,
kvarnar, mejerier m. m.
Sioux Falls [sö’ få’lz], största staden i South
Dakota, U.S.A., vid en rad forsar (fallhöjd c:a
30 m) i Big Sioux River i statens s. ö. del;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
