Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinekur - Sine loco - Sine qua (non) - Sinervo, Elvi - Sinfonia - Singaleser, singhaleser - Si-ngan - Singapore - Singaradja - Singel - Singel el. singels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213 /
Sinekur—Singel
214
Sinekür (lat. si’ne cüra,
utan möda), välavlönad, föga
mödosam syssla; ”arbetsfri
inkomst”.
Si’ne lo’co, lat., utan
(tryck) ort (om trycksaker) ;
förk. j. /.
Si’ne qua (nön) [kvä],
se Conditio.
Si’nervo [-vå], E 1 v i,
Aulikki, finländsk
författarinna (f. 1912), medl. av
Finlands kommunistiska parti
1945. S. debuterade 1937
med novellsaml. ”Runo
Sör-näisistä” och har sedan utg.
bl. a. diktsaml. ”Pilvet”
(1944), som innehåller
sensibel och intensiv lyrik av
modernistiskt snitt, vidare ett
sagospel samt några
romaner, bl. a. ”Palavankylän
seppä” (1939; sv. övers. ”Smeden i Palava by”,
1945) och ”Viljami Vaihdokas” (1946; sv. övers.
”William bortbyting”, 1947), en på inträngande
verklighetsstudium grundad proletärskildring.
Sinfoni’a [-få-], it., symfoni; s i n f 0 n i e’t t a,
liten symfoni.
Singalèser [-Qg-], singhaléser, folkslag,
se Ceylon, sp. 628.
Si-ngan, se Si-an.
Singapore [siijgapä’] (sanskr. Simhapura,
lejonstaden). 1) Brittisk kronkoloni vid sydspetsen
av halvön Malacka, bestående av ön Singapore
jämte småöar samt Christmas Island i Indiska
oceanen och Cocos el. Keeling Islands (27 små
korallöar på 120 s. br. och 970 ö. 1.); c:a 750
km2, 1,044,672 inv. (1951).
2) Huvudstad i S.i) på ön Singapores s. ö.
sida, ön, som är 40 km lång och 23 km bred,
upptar en areal av 590 km2 och har 1,041,933
inv. (1951). Genom sitt utomordentligt
gynnsamma läge vid Singapore Strait, ett av världens
mest trafikerade sund och genomfartsled för all
västerifrån kommande trafik på Indonesien och
Östasien, har S. snabbt växt i storlek.
Huvudmassan av befolkningen utgöres av kineser
(806,690), vidare finnas malajer (127,063), indier
(75,6oi), européer (12,785) och eurasier (10,451).
S. genomflytes av 3 små floder, Rochor, Kalang
och Singapore-floden, den sistn. med en bred
mynningsvik. N. om Singapore-floden ligger den
nya staden, som har rakare gator men i övrigt
ej skiljer sig nämnvärt från den gamla staden
s. om floden. I förstaden Gelang-Siglap ha de
rika asiaterna och eurasierna sina bungalows,
omgivna av trädgårdar. Européerna bo i stora,
moderna villor i den högt belägna förstaden Tanglin
n. v. om S. Som trafikknutpunkt och
handels-centrum har S. störst betydelse, som industristad
spelar det däremot mindre roll (ett tennsmältverk,
några smärre gummifabriker och
konsumtions-varuindustrier). Linjeångare från världens
nästan alla hamnstäder samlas i S., som är
omlastnings- och transitohamn för varor till och från
Raffles Place i centrum av Singapore.
den indonesiska och malajiska världen. 1950
an-löptes S. av fartyg om sammanlagt 31,2 mill.
nettoregisterton. 1950 uppgick värdet av
importen till 2,915 mill. £, exporten till 4,016 mill.
Viktigast är handeln med tenn och kautschuk,
inom vilken S. intar en ledande plats. Andra
handelsvaror äro kol, olja, vegetabiliska oljor, sågat
trävirke samt helfabrikat; karakteristiskt är, att
nästan inga av dessa varor leda sitt ursprung
r rån S. el. ha någon marknad där. — S. har
univ. (gr. 1949), botanisk trädgård, sjukhus o. a.
kulturella inst. — ön Singapore, omnämnd bl. a.
redan 1552 av F. Xavier, har sin egen historia
från 1819, då Th. S. Raffles tillhandlade sig ön
av sultanen av Johore och där lade grunden till
den nuv. staden S. Till en början lydde ön under
den brittiske residenten på Sumatra, från 1823
under guvernören i Bengalen, och ingick 1826
i den nybildade kolonien Straits Settlements.
Vid dennas upplösning 1946 blev ön kronkoloni.
Staden S:s stora kommersiella betydelse daterar
sig från omkr. 1870, då Östasien började
indragas i världshandeln. Från början av 1920-talet
byggdes S. i etapper ut till en stark fästning och
örlogsbas samt var vid 2:a världskrigets utbrott
den primära brittiska och den största allierade
basen i v. Stilla havet. Japanerna landstego V12
1941 på Malackahalvön och nådde efter hårda
strider med brittiska m. fl. trupper % 1942
Jo-horesundet. Detta forcerades %, och W2
kapitulerade S., varvid c:a 90,000 fångar togos. S.
hade från 5/i även utsatts för flyganfall, varvid
avsevärda skador åstadkommos. S:s fall var av
stor betydelse för japanerna för den fortsatta
erövringen av s. v. Stilla havets övärld. — IS.
undertecknades 12/a 1945 kapitulationen för de
japanska stridskrafterna i s. ö. Asien.
Singaradja [si’ijaräd$a], huvudstad på Bali.
Singel (eng. single, ensam, av lat. si’ngulus, en
i sänder), enstaka (s.-kort, ensamt spelkort i en
färg); enkelspel, spel en mot en (t. ex. i tennis).
— Verb: singla.
Singel el. singels (eng. shingles), naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
