Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silone, Ignazio (Secondo Tranquillo) - Silow, Carl - Siloxikon - Silphium - Silplatta, Silrör - Silte - Silumin - Silundum - Silursystemet, silur, ”översilur”, ”gotlandium”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Silow—Silursystemet
184
tiska partiet i Italien 1921. S. lämnade Italien
1923 men återvände 1925 och var en av ledarna
för den illegala socialistiska antifascistiska
rörelsen till 1928, då han slog sig ned i Schweiz. S.
hade småningom blivit främmande för den
internationella kommunismen; 1930 lämnade han
kommunistiska partiet och ägnade sig nu främst åt
författarverksamhet. Han blev strax beaktad för
debutromanen ”Fontamara” (1930; sv. övers.
1934), där han gav en
intensiv skildring av
hur befolkningen i
en liten stad i
Abruz-zerna, hans hembygd,
hänsynslöst utsuges
av en prefekt, och
fullföljde sina
teckningar av livet bland
de italienska
lantarbetarna med romanerna
”Pane e vino” (1937;
sv. övers. ”Bröd och
vin”, 1944) och ”11
semo sotto la neve”
(1941; sv. övers.
”Sädeskornet under snön”, 1945). S. utgav vidare
”Der Fascismus; seine Entstehung und seine
Ent-wicklung” (1934), ”Un viaggio a Parigi” (s. å.),
en kortare berättelse, och ”Die Schule der
Diktatoren” (1938), en politisk dialog. Efter Italiens
befrielse under 2:a världskriget återvände S. 1944
till sitt hemland, där han sedan varit en av de mest
framträdande politiska personligheterna i det
socialistiska lägret. Han valdes till deputerad och
var 1946 chefred, för Avanti, det socialistiska
partiets huvudorgan, och utgav s. å. tidskr.
Europa socialista. S. vände sig snart mot den
radikala linje, som P. Nenni som chef för det
socialistiska partiet följde, och deltog 1948 i bildandet
av Unione dei socialisti, som har Englands
La-bour Party och de nordiska ländernas
socialdemokrati som förebild. S. räknas som Italiens främste
nu levande förf. Om den kris, som förde
honom bort från kommunismen, har S. berättat i en
uppsats i R. Crossmans edition ”The God that
failed” (1950; sv. övers. ”Vi trodde på
kommunismen”, s. å.). Efter hemkomsten har han även
utg. bl. a. romanen ”Una manciata di more”
(1952; sv. övers. ”En näve björnbär”, 1953).
Silow, Carl Christian Adolf, militär och
gymnast (1846—1932), officer 1868, avsked som
major i armén 1889; lärare i pedagogisk
gymnastik vid Gymnastiska centralinst. 1883—1906
samt led. av dess direktion 1908—20. S. var den
verksamma kraften vid utarbetandet av 1902 års
”Handbok i gymnastik för armén och flottan” och
har även förbättrat en del redskapstyper.
Siloxikon [-ä’n], biprodukt vid framställning
av karborundum, utgör en grågrön eldfast massa,
motståndskraftig mot alkalier och syror, samt
nyttjas till mufflar och ugnsbeklädnad.
Si’lphium [-f-], nordamerikanskt släkte av fam.
korgblommiga. Erinrar om solrosen men har som
hanblommor fungerande diskblommor och honliga
kantblommor. Den manshöga, fleråriga 5’. per-
foliatum odlas som prydnadsväxt. De motsatta
bladen äro sammanvuxna med varandra vid
basen och bilda en skål, vari regnvatten samlar sig.
Silplatta, Silrör, bot., se Ledningsvävnad, sp.
509 f.
Silte, sn på Gotland, Hablinge ting, på öns
västkust, 27,75 km2, 254 inv. (1954). 806 har åker.
Kyrkan är från slutet av 1200-talet. Ingår i
Hablingbo, S. och Sproge pastorat i Visby stift,
Södra kontraktet. Tillhör storkommunen
Havd-hem. v
Silumin, se Lättmetaller.
Silu’ndum, ett slags kiselkarbid med
användning särskilt som motståndsmaterial i elektriska
värmeapparater.
Silursystemet, s i 1 u r, ”ö v e r s i 1 u r”, ”g o
t-landium”, geol., paleozoiskt system, följande
på ordovicium och överlagrat av devon. Termen
(efter silurerna, ett keltiskt folkslag i nuv.
Wales) föreslogs 1835 av R. L Murchison och
angavs i sin nu tillämpade betydelse av Ch.
Lap-worth 1879. Tidigare har i s. inbegripits ej blott
ordovicium (”undersilur”) utan även kambrium,
d. v. s. hela den del av lagerserien, som nu
sammanfattande benämnes kambrosilur. — S :s
avlagringar ge ringa antydan om en uppdelning i
klimatzoner. Det ymniga uppträdandet av
revbildande koraller kan möjl. ge vid handen, att
silur-periodens hav generellt haft relativt hög temp. —
Faunan i s. är mycket rik och omväxlande; alla
djurrikets stammar äro här företrädda. Bland de
för s. mest karakteristiska djurgrupperna böra
nämnas graptoliterna. Armfotingarna nå i s. en
rik utveckling, och av huvudfotingarna spela
nautiliderna med ortoceratiterna en stor roll.
Tri-lobiterna fortsätta med talrika släkten, vilka dock
förete en ganska stor olikhet med de kambriska;
av siluriska trilobitsläkten må här nämnas
Asaphus, Phacops och Proetus. — S. är rikt
utvecklat och väl känt i Europa, särskilt i England,
Böhmen, Skandinavien och Balticum, samt i
Nordamerika. S. företer stor växling i
faciesut-bildning; särskilt viktig är graptolitskifferfacies
som motsats till kalkstens- och märgelskifferfacies
med bl. a. trilobiter och armfotingar. —
Grapto-litfaunorna skifta näml, ganska snabbt, varigenom
mö j liggöres en noggrann indelning av lager
serierna; Lapworth har sålunda indelat
Englands silur efter graptoliterna i ett 40-tal zoner. —
I det centrala Böhmen förekommer s. väl
utvecklat; fossil äro här synnerligen talrika. — I ö.
delarna av Nordamerika, såväl U.S.A. som
Ca-nada, har s. en stor utbredning, mest såsom
fossilrika kalkstenar.
Inom det skandinavisk-baltiska shelfområdet
uppbygges centralzonen av graptolitskiffrar,
bevarade på Bornholm, i Skåne och mellersta
Sverige. På den transgressiva dalmanitinaserien (ej
blottad på Bornholm) följa här, i ordning från
äldre till yngre: rastritesserien, cyrtograptusserien
och colonusserien (den sistnämnda känd med
säkerhet endast från Skåne). På ömse sidor om
centralzonen ligga randområden med kalkig el.
blandad sedimentation, i v. Oslofältet, Jämtland
och s. Lappland, i ö. Gotland och östbalticum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
