Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siegbahn, 1. Manne - Siegbahn, 2. Kai - Siegburg - Siegen - Siegen, Ludwig von - Siegfriedlinjen - Siegfriedställningen (Hindenburglinjen) - Siegvald, Herman - Siegård (Nilsson), Pär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Siegburg—Siegård
130
som de utsträckt det för mätningar tillgängliga
området, särsk. åt långa våglängder. S. upptäckte
1916 M-serien och lyckades 1924, jämte
medarbetare, visa optisk brytning och anomal dispersion
vid röntgenstrålningen. Med en av S.
konstruerad automatiskt arbetande gittermaskin har det
visat sig möjligt att ritsa väl definierade gitter
med upp till 1,800 linjer per mm. För sina
arbeten och upptäckter inom röntgenspektroskopien
erhöll S. 1924 års Nobelpris i fysik. Nobelinst.
för experimentell fysik, som grundlagts och
uppbyggts av S., har under S:s ledning utvecklats
till ett av världens främsta inst. för
experimentell fysisk forskning. Bland S:s skrifter märkas
monografierna ”Spektroskopie der
Röntgenstrah-len” (1924, 2:a uppl. 1931), ”The spectroscopy
of X-rays” (1925) samt det populärvetenskapliga
arbetet ”Elektricitet, materia, energi” (1921).
2) Ka i Manne Börje S., den föreg:s son,
fysiker (f. 1918 20/4), fil. dr och doc. vid
Stockholms högsk. 1944, assistent vid Vetenskapsakad:s
forskningsinst. för fysik 1944, laborator där 1946,
prof, i fysik vid Tekniska högsk. i Stockholm
1951, vid Uppsala univ. 1954. S. har utfört
omfattande undersökningar över fi- och y-strålning
och bl. a. genom energimätningar bestämt
energinivåer för radioaktiva isotopers
sönderfallspro-dukter. S. har ägnat sig särsk. åt konstruktion
av precisionsinstrument och delvis i samarbete
med H. Slätis och N. Svartholm utexperimenterat
/?-spektrometrar för precisionsmätning av fi- och
y-spektra.
Siegburg [zi’kbork], stad i
Nord-Rhein-West-falen, Tyskland, 23 km s. ö. om Köln, vid floden
Sieg; c:a 28,000 inv. Mångsidig industri; S:s
fordom berömda sten- och lergodstillv. upphörde
efter trettioåriga kriget. Benediktinkloster, gr. 1064.
Siegen [zi’gan], stad i Westfalen, vid
floden Sieg; c:a 40,000 inv. Centrum för
Sieger-lands järnhantering.
Siegen [zFgan], Ludwig von, se
Mezzo-tint (o) gravyr, sp. 921.
Siegfriedlinjen [zi’kfrit-], tyskt
befästnings-system i väster, se Västvallen.
Siegfriedställningen [zi’kfrit-] (H i n d e
n-b u r g 1 i n j e n), den tyska västfronten mellan
Arras och Vailly efter den planlagda
tillbaka-dragningen i febr. 1917. Fronten hade tidigare
buktat ut över Chaulnes men drogs nu i stället
mera rakt, över Saint Quentin.
Siegvald [si’g-], Herman Sigban, pedagog
och psykolog (f. 1894 ls/2), folkskollärarexamen
1915, fil. lic. 1926, fil. dr i Lund 1944, doc. där
1945, prof. 1947, var 1934—47 folkskolinspektör
i Sydskånes v. inspektionsområde. S. har
nedlagt ett omfattande arbete inom
fortbildningsar-betet för folkskolans lärare och inom det
frivilliga bildningsarbetet. S. har företrädesvis
sysslat med forskningar inom den pedagogiska
psykologien och har bl. a. utg. ”Undersökningar
rörande det psykiska utvecklingsförloppet hos
gossar och flickor under skolåldern” (i Arkiv
för psykologi och pedagogik, 6—7, 1927—28),
”Psykiska hämningar och deras pedagogiska
betydelse” (i Beretning om det 13. nordiske
skole-NF XIX — 5
Pär Siegård: Korsnedtagningen I, 1928. Malmö museum.
Se även bild 7 å pl. vid Altaruppsats.
möde, 1931), ”Lärarpsykologi och lärarutbildning”
(1932), ”Om kroppsaga, en historisk-psykologisk
studie” (s. å.) och ”Experimentella undersökningar
rörande intellektuella könsdifferenser” (dr-avh.,
2 bd, 1944). Tills, m. Elsa Beskow har S.
utarbetat de populära läseböckerna för småskolan
”Vill du läsa?” (3 bd, 1935—37, flera uppl.).
Siegård (urspr. Nilsson), Per (Pär)
Sigurd, målare och träsnittare (f. 1887 18/is). S.
är uppvuxen i ett lantbrukarhem i hälsingborgs
-trakten och huvudsaki. utbildad som yrkesmålare
och dekoratör. Folklighet samt redig symmetri
och genomarbetning utmärka hans stora
kyrkfres-ker (Grevie 1937, Villands Vånga 1941, Borås’
Gustav Adolfs kyrka 1952). Experimenterande
oro präglade en av kubism o. a. modernistiska
riktningar påverkad period kring 30-årsåldern,
efter hemkomsten från den ända till Egypten
och Palestina utsträckta gesällresan 1911—14.
Först under 1920-talets förra hälft, då S.
koncentrerade sig på bibliska träsnitt, erhöll
utvecklingslinjen en fastare målsättning. Hans religiösa
och mytologiska kompositionsidéer, som under
decenniets senare del började omsättas till ofta
stor formatiga målningar, ss. ”Korsnedtagningen
I” (1928, Malmö museum), uppvisade en alltmer
personlig karaktär. Sin märkligaste insats gjorde
S. sedan inom muralmåleriet, kulminerande i den
storslagna korfresken ”Kristi förklaring” i
Villands Vånga kyrka. -— Litt.: Monogr. av H.
Hedemann-Gade och C. Schill (1948).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
