Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sicilien - Historia - Sicilienne - Sicilierna, Bägge - Sic itur ad astra - Sick, Ingeborg Maria - Sickativ - Sickelsjö - Sickert, Walter Richard - Sickingen, Franz von - Sickinger, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Sicilienne—Sickinger
122
togs efter Agathokles’ död av Pyrrhos af
Epei-ros och slutl. av tyrannen Hieron (269—214).
Genom 1 :a puniska kriget blev S. romersk provins
och ingick som sådan i romerska världsväldet.
Vid det romerska kejsarrikets delning tillföll S.
den ö. rikshalvan och intogs därefter av
vandaler och goter. Belisarius återtog 535 e. Kr. ön
för det bysantinska rikets räkning; den hörde
till detta rike, tills den 827—878 erövrades av
araberna. 1061 intogs ön av Roger, son till Tancred
av Hauteville, som slog saracenerna och antog
titeln greve av S. S. uppgick 1130 i riket
Sicilien och Neapel, då Rogers son med
samma namn ärvde Syditalien. Genom giftermål
övergick Roger II:s rike 1194 till de tyska
kejsarna av ätten Hohenstaufen. S. blev centrum för
kejsar Fredrik II:s välde. Efter dennes död 1250
innehades riket Sicilien och Neapel av hans son
Manfred, som 1266 berövades liv och rike av
Karl av Anjou, sedan Karl I av Neapel. Karl
slog 1268 tronkrävaren Konradin men berövades
1282 S. genom den s. k. sicilianska aftonsången
(se d. o.). S. övergick till Peter III av
Arago-nien, medan Karl behöll Neapel. S. förblev
därefter förenat med Aragonien; 1504 blev
Ferdinand den katolske av Spanien herre över Neapel
och återupprättade riket S. och Neapel. Detta
rike lydde de följande två årh. under konungarna
av Spanien och regerades av vicekonungar. I
freden i Utrecht 1713 styckades det spanska
väldet; S. tillföll hertigen av Savoyen, som 1720
bytte ön mot Sardinien, varvid riket Sicilien och
Neapel än en gång återupprättades. Under
na-poleontiden, då Murat innehade Neapel, behöll
kung Ferdinand I av Bourbon väldet på S. Denne
konung avtvangs 1812 en konstitution, som
återtogs 1816, då Ferdinand restituerades i
Neapel och riket erhöll namnet Bägge S i c i 1 i e
r-n a. S. miste därvid också sina gamla privilegier.
Upprepade resningar mot huset Bourbon ägde
rum under de följande årtiondena. 1848
proklamerade S. sitt oberoende, men upproret kvävdes.
1860 bragte emellertid Garibaldi S. till den
definitiva resning, som ledde till Kung Frans II :s
avsättning och Bägge Siciliernas införlivande
med konungariket Italien. Under 2 :a
världskriget invaderade brittiska och amerikanska trupper
i juli 1943 ön, och efter något mer än en månads
strider var denna helt erövrad. Under krigets
slutskede och tiden därefter har en rörelse öppet
framträtt på S., som för ön kräver autonomi
inom den italienska staten el. rent av
självständighet. — Litt.: P. Hommel, ”Sizilien, Landschaft
und Kunstdenkmäler” (1926); F. Schillmann,
”Sizilien. Geschichte und Kultur” (1935).
Sicilienne [sisiljä’n]. 1) (Mus.) Se Siciliano.
— 2) (Text.) Siden, även glansigt halvylletyg i
tvåskaft.
Sicllierna, Bägge, konungarike, se Sicilien
och Neapel 2).
Sic itur ad a’stra, lat., ”så går man till
stjärnorna”, d. v. s. når ära och upphöjelse; citat
från Vergilius.
Sick, Ingeborg Maria, dansk
författarinna (1858—1951). Utom ett par diktsamlingar
utgav hon en lång rad berättelser, som vunnit
stor utbredning och översatts till flera språk,
bl. a. ”Höjfjældspræst” (1902), ”Helligt
ægte-skab” (1903) och ”Der ringer klokker” (1910).
I ”Bibel-land” (1930) gav hon en skildring från
Palestina.
Sickativ (av lat. si’ccus, torr), kem. benämning
på ämnen, som tillsättas linolja el.
linoljefernis-sor för att påskynda deras torkande. S. består
av metalloxider el. av metallsalter av harts- el.
linoljesyrorna, ss. bly-, mangan-, zink- och
kobolt-resinat, resp, -lineolat. S. beredes genom
kokning av resp, metallförening och hartser, resp,
linolja.
Sickelsjö, gods i Götlunda sn, Örebro län, i
nordostligaste Närke, n. om Hjälmaren;
omfattar med underlydande gårdar 3,174 har, därav
314 åker. Huvudbyggnaden uppfördes 1795—
1802. — Godset ägdes på 1600-talet av
överståthållaren Knut Posse och har sedan ägts av
släkterna Silfvercrantz, Danckwardt-Lillieström,
Heijkenskjöld, Behm och Folin.
Sickert [si’kat], Walter Richard,
engelsk målare, grafiker och konstskriftställare
(1860—1942). 1904 bosatte sig S. i London och
blev där lärare vid den för modern engelsk konst
tongivande Siade-skolan och vid Westminster
Technical Institute; 1924 medl. av Royal
Aca-demy, 1927 president för Royal Society of British
Artists. I sin konst sökte S. förena engelsk och
fransk uppfattning. Hans motivkrets omfattar
bl. a. gatu- och stadsbilder samt interiörer från
teatrar och varietéer. Färgen är finstämd och
mjukt målerisk.
Sickingen [zi’-], Franz von, tysk
riksrid-dare, kondottiär (1481—1523). Han gjorde sig
tidigt känd som framstående krigare och blev redan
som ung tyska riksridderskapets främste ledare.
1519 gick S. i Schwabiska förbundets tjänst och
kunde med stöd av en välrustad här utöva stora
påtryckningar vid kejsarvalet s. å. Tidigt anslöt
sig S. till reformationen och U. von Huttens
nationella reformprogram. Han valdes av ett i
Landau 1522 bildat riddarförbund till hövitsman.
S., som ivrigt önskade de andliga furstendömenas
sekularisering till ridderskapets fördel, angrep
med en betydande här ärkebiskopen av Trier. På
grund av uteblivet stöd från borgerskapets sida
misslyckades S:s belägring av Trier, och då de
tyska landsfurstarna helt togo avstånd från S:s
planer, drog sig S. tillbaka till sin borg
Land-stuhl, där han 17 maj 1523 tvangs till
kapitulation och till följd av sina sår avled s. d.
Sickinger [zi’-], Joseph Anton, tysk skolman
(1858—1930), folkskolinspektör i Mannheim 1895
—1924. S. omorganiserade skolväsendet där och
utvecklade det tidigare flerstädes prövade
systemet med uppdelning i begåvningshänseende av
folkskolans lärjungar på olika klassavd. Enl.
nämnda system upprättas hjälpklasser för
efterblivna barn, förberedelseklasser
(övergångsklasser) för övergång till högre skolor och
begåv-ningsklasser med undervisning i främmande
språk. Till dessa lade S. — förutom en del avd.
för särskilda syften — klassavd. för sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
