Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sherrington, Sir Charles - Sherryviner, sherry - Sherwood, Robert - Sherwood Forest - Shetelig (Schetelig), Haakon - Shetlandsöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Sherry viner—Shetlandsöarna
100
Gårdar och åkerfält på en av Shetlandsöarna.
stemet. En väsentlig del av den vetenskapliga
terminologien på detta område har präglats av S.
Han har bl. a. utg. ”The integrative action of the
nervous system” (1906, ny uppl. 1947). S. erhöll
1932 halva Nobelpriset i medicin och blev s. å.
heders-dr i Uppsala. S:s Gifford lectures, ”Man
on his nature” (1940, 2:a revid. uppl. 1951),
jämte den lärdomshistoriska studien över
parisläkaren Jean Fernel (1497—1558), visar S. som
natur- och livsfilosof.
Sherryviner [Jä’ri-], sherry (efter Sherry,
engelskt namn på Jerez). Äkta s. härstamma
från distrikten kring Jerez de la Frontera några
mil n. om Cadiz i Spanien. Man skiljer mellan
två huvudtyper: vinos finos och vinos olorosos.
Till den förra typen höra de torra amontillados,
vilkas smak i hög grad betingas genom närvaron
av acetaldehyd, ett mellanstadium vid
druvsock-rets övergång i alkohol. S. äro dels till färgen
ljusa (pale), vanl. till smaken torra, och dels
mörka (golden), sötare. Till s. räknas även
manzanilla- (ljusa, torra viner) samt
mus-katellvinerna (tunga, söta, med starkt
framträdande mandelsmak), härstammande såväl
från Spanien som från Italien.
Sherwood [/ä’æod], Robert Emmet,
amerikansk dramatiker (f. 1896). S. har haft
stora framgångar med en rad mera allvarligt
syftande komedier, bl. a. ”Tire petrifield forest”
(1935), en gangsterpjäs med kulturpsykologiskt
syfte, ”Idiofs delight” (1936), som har
pacifistisk tendens, ”Abe Lincoln in Illinois” (1938),
som handlar om Lincolns ungdom, och ”There
shall be no night” (1940), där motivet är hämtat
från 2:a världskriget. S. har utg. det biografiska
verket ”Roosevelt and Hopkins” (1948, ny
utvidgad uppl. 1950; sv. bearb. övers. ”Roosevelts
förtrogne”, 1951).
Sherwood Forest [JäVood
få’rist], skogsområde i
Not-tinghamshire i England,
sträcker sig c:a 35 km mot
n. från Nottingham. S., som
av traditionen betecknas som
Robin Hoods uppehållsort,
har numera minskat avsevärt
i omfång genom uppodling.
Shetelig [Je’t-] (tidigare
Schetelig), Ha akon,
norsk arkeolog (f. 1877),
1901 föreståndare för
Bergens museums
historisk-antikvariska avd., 1915 prof,
där. S. har inlagt stora
förtjänster om utforskandet av
Norges förhistoria, som han
ingående behandlat i en lång
rad specialundersökningar. I
sammanfattande, mönstergillt
populär form har han
framlagt sin forsknings resultat i
”Norges forhistorie” (1925)
och i ”Det norske folks liv
og historie”, 1, ”Fra oldtiden
til omkr. 1000 e. Kr.”
(1930). — S. knöts redan i unga år till
undersökningen av den märkliga skeppsgraven från
vikingatid vid Oseberg, Osebergsfyndet, och har
sedermera lämnat flera väsentliga bidrag till den
väldiga fyndpublikationen ”Osebergsfundet”
(1917—28). Under senare år har S. framför allt
ägnat sig åt att sammanfatta sina tidigare
studier i för forskningen synnerligen värdefulla
monografier. Bland dessa förtjäna ”Viking
antiqui-ties”, 1 och 4 (1940), samt ”Classical impulses
in Scandinavian art from the Migration Period
to the Viking age” (1949) att nämnas.
Shetlandsöarna [/e’tlands-] (fnord.
Hjalt-land), ögrupp n. ö. om Skottland, bildar skotska
grevsk. Zetland och omfattar 117 öar och
holmar, därav 27 bebodda; 1,427 km2; 19,343 inv.
(1951). De största äro Unst, Fetlar, Yell och
huvudön, Mainland (979 km2), med nuv.
huvudstaden, Lerwick (c:a 5,000 inv.), och den forna,
Scalloway. Skilda från övriga öar ligga Foula i
v. och Fair i s. Terrängen är mest låglänt men
rätt kuperad; högst är Mainland med 450 m.
Kusterna äro mycket inskurna, ofta branta och
storslagna, landskapet ödsligt och nästan trädlöst,
vegetationen hedar och mossar. Harar och
kaniner äro talrika och kusten berömd för sin
fågelrikedom. Klimatet är milt, fuktigt och
dimmigt, vintern rå och stormig, årets medeltemp.
7°2, sommarens n°e och vinterns 3% årlig
nederbörd 1,240 mm. Geologiskt likna S.
Skottland (huvudsaki. gamla kristalliniska skiffrar,
även sandsten och intrusiva vulkaniska bergarter).
— Befolkningen, som är stadd i avtagande,
utgjorde 1931 21,410 pers. De viktigaste
näringarna äro fiske (särskilt sill och torsk, även
valfångst) samt jordbruk och fåravel. Bland
husdjur märkes Shetlandsponnyn (eng.
shel-tie; se Ponny och Hästen, bild n). Hemindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
