Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaftesbury, 1. Anthony Ashley Cooper - Shaftesbury, 2. Anthony Ashley Cooper - Shag - Shah - Shahjahanpur - Shah Tepe - Shaker - Shakers - Shakespeare, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Shag—Shakespeare
84
i allm. en inflytelserik medlem av de olika
parlamenten och stod från 1654 i ständig opposition
mot Cromwell. Han verkade för Stuartamas
restauration, utnämndes vid Karl II :s återkomst
till skattkammarkansler, upphöjdes till pär med
titeln baron A s h 1 e y och blev snart en av de
ledande männen såsom medlem av cabalen. 1673
inträdde en brytning med hovet, och S.
avskedades från ställningen som minister. Han blev nu
ledare för en skarp antikatolsk opposition mot
kungen, en av parlamentets första verkliga
partiledare och sammansvetsaren av det parti, som
1679 f- ggn betecknas med namnet whigs. Sedan
S. vunnit en rad parlamentariska framgångar och
bl. a. genomdrivit Habeas-corpus-akten, såg sig
kungen 1679 nödsakad inkalla oppositionens
främsta medl. i Privy Council med S. som
president, men efter många stridigheter avgick han
redan s. å. Under den fortsatta kampen med
kungen blev S. 1681 arresterad, frigavs visserligen
1682, men då kampen antog för honom
personligen allt farligare former, flydde han till
Holland, där han följ, år avled. S. var en av
restaurationstidens mest framskjutna politiker, dristig
och begåvad, men i hög grad oberäknelig och
opålitlig. — Litt.: Biogr. av W. D. Christie (2
bd, 1871) och H. D. Traill (1886).
2) Anthony Ashley Cooper S., den
föreg:s sonson, filosof (1671—1713). S.
företrädde en känslobetonad estetisk panteism och en
optimistisk världsåskådning. Han var en av de
främsta av 1700-talets engelska moralfilosofer
och utövade ett stort inflytande, delvis tack vare
fin klassisk bildning och talangfullt
framställningssätt. — Människans lycka är enl. S. ett
med hennes dygd, och dygden är ”själens
skönhet”. Skönhetens väsen är harmoni, och dygden
är då harmonien mellan de själviska och
osjälviska känslorna under frånvaron av ”onaturliga”
känslor (avund, grymhet o. s. v.). Moralen är enl.
S. ej konventionell; vi äga ett medfött, naturligt
”moraliskt sinne”, av känslomässig natur. — S:s
skrifter äro samlade under titeln ”Characteristics
of men, manners, opinions, times” (1711; flera
uppl.; sv. övers, därur: ”Moralisterna”, 1926).
— Litt.: J. Bonar, ”Moral sense” (1930); T.
Almer, ”Studier i S:s filosofi” (1939).
Shag [Ja’g, sv. utt. Ja’g] (eng., eg. ragg,
lurvigt hår), finskuren piptobak, som till skillnad
från flake icke är pressad.
Shah [Ja], eng. form för schah.
Shahjahanpur [eng. utt. Jäd$anpo’a], stad i
Förenade provinserna, Indiska unionen, s. ö. om
Bareilly; c:a 115,000 inv. Socker- och
textilindustri.
Shah Tepe [Jä], ”Kungshögen”, ruinkulle i
Persien vid Kaspiska havet, 13 km n. v. om
Asterabad, undersökt 1933 av en svensk
expedition under T. J. Arne. Fynden visa, att orten
varit bebyggd dels under bronsåldern (3200—1500
f. Kr.), dels i tidig islamisk tid (750—1000
e. Kr.); de ha delats mellan Statens historiska
museum i Stockholm och museet i Teheran. —
Litt.: T. J. Arne, ”Excavations at Shah Tepé”
(1945)-
Shaker [féi’ka] (eng., av shake, skaka),
”bländare” av metall el. glas, i vilken en
blandnings-dryck (en ”drink” el. ”cocktail”) tillredes.
Shakers [Jei’kaz] (av eng. shake, skaka),
religiös sekt, uppkommen i England 1716 bland av
franska kamisardprofeter påverkade kväkare,
vilka ofta råkade i ett extatiskt, av häftiga
skak-ningar utmärkt tillstånd. Ann Lee (1736—84),
en smeddotter från Manchester, slöt sig 1758 till
s. och blev sektens egentliga stiftarinna. Som
”moder i andliga ting” ansågs hon vara en
inkarnation av Kristus. 1774 begav hon sig till
Nordamerika, där hon slog sig ned i Waterfield
vid Albany och vann talrika anhängare. Dessa
trodde på Kristi andra tillkommelse och bildade
flera tidtals blomstrande kolonier. Med tron på
sexuell dualism hos Gud förenade s. kravet på
celibat och kristlig kommunism.
Shakespeare [Jei’kspia], William, engelsk
skald (april 1564—1616 W4). S. föddes i
staden Stratford-upon-Avon (Warwickshire) och
döptes där 26 april 1564. Fadern, John S. (d.
1601), blev 1568 borgmästare i Stratford, men
välståndet varade ej, och sonens uppfostran och
skolgång ledo trol. härunder. Ett tidigt
äktenskap 1582 med Anne Hathaway (1556—1623)
skänkte honom tre barn, tvillingarna sonen
Ham-net (1585—96) och dottern Judith (1585—1662)
samt äldsta dottern, Susan (f. 1583), gift 1607
med den ansedde läkaren John Hall. S. lämnade
Stratford av okänd anledning och begav sig till
London. Här levde han i början fattig och
obemärkt men hade 1592 hunnit göra sig känd som
skådespelare och dramatisk författare. Från 1594
var han medlem av Lord Hunsdons
teatersällskap, där han synes ha spelat en framträdande
roll, särskilt som regissör och författare. I
början utan bestämd scen, fick han småningom
sådana. Truppen upphöjdes vid Jakob I:s
tronbe-stigning till konungens egen och spelade såväl
under dennes som under Elisabets regering
upprepade gånger vid hovet. 1597 inköpte S.
egendomen New Place i Stratford. De sista åren
tillbringade han i ro i sin födelsestad, där han
också avled. Han ligger begraven i Straffords
kyrka. Bysten över graven, utförd före 1623,
och ett träsnitt i första folioupplagan av hans
dramer 1623 äro de enda autentiska porträtten
av S. (jfr H. Schück, ”Shakspereporträtt”, i ”Ur
gamla papper”, 3, 1897).
Sitt förnämsta rykte äger S. som dramatisk
skald, men han försökte sig även på andra
områden. 1593 utgav han ”Venus and Adonis”, och
året därpå följde ”Lucrece”, två episka dikter.
1609 utgavs en samlad uppl. av hans sonetter.
Det är mycket ovisst och omtvistat i vilken
ordning S:s dramer uppstått. Under intryck av
Mar-lowe skrevos några tidiga krönikedramer,
behandlande ämnen ur Englands historia. Hit höra
trilogien om Henrik VI samt Rikard III och Rikard
II. ”King John” torde även vara från unga år.
Tragedien ”Romeo and Juliet” (1592; ”Romeo
och Julia”) hör även hit genom sin lyriska flykt
och ojämnhet. Tidiga äro även några komedier,
vilka gå från den största uppsluppenhet (”Comedy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
