Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serumterapi (seroterapi) - Antitoxiska sera - Rekonvalescentsera - Serval - Servandoni, Jean Jérôme - Serve - Servegin - Servet, Miguel - Servett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Serval—Servett
60
infektionsämnet el. icke förmår odla detsamma
och sålunda är urståndsatt ay använda det för
framställning av immunserum.
Antitoxiska sera. Det tidigast använda serum
av denna typ är det i början av 1890-talet
införda difteriserumet. Det framställes
genom att inspruta difteritoxin på hästar i
småningom stigande dosering. Då antitoxinhalten i
hästserum nått tillräcklig höjd, åderlåtes djuret,
serum avskiljes och avtappas. Antitoxinhalten
bestämmes genom titrering i djurförsök mot
toxin, frånvaron av bakteriella o. a. föroreningar
kontrolleras, varpå ett antiseptikum, vanl.
kar-bolsyra, tillsättes för att hindra
sekundärinfektion. Ett oundgängligt villkor för ett gott
behandlingsresultat är, att serumet gives mycket
tidigt under sjukdomen. Antitoxiskt serum
framställes vidare mot gasbrand och mot
stelkramp. Dess förebyggande effekt är fullt
bebevisad genom erfarenheter bl. a. från 1 :a och
2:a världskrigen. Numera behandlas även i
fredstid alla sår, som kunna tänkas vara infekterade
med tetanus, profylaktiskt med serum. Med
användande av scarlatinastreptokokktoxin som
antigen framställes numera ett serum mot s c h a
r-lakansfeber. Använt i tidigt stadium i rent
toxiska fall utan septiska komplikationer ger det
i regel goda behandlingsresultat. Mot den toxiska
dysenteriinfektionen framställes ett
antitoxiskt serum, likaså mot den
toxinavsönd-rande Bacillus botulinus (b o t u 1 i s m). Även
mot av djur avsöndrade toxiner framställas
antitoxiska sera. Viktigast bland dessa äro s e r a
mot ormgift, av vilka i Sverige huvudsaki.
serum mot huggormsgift kommer till användning.
De antibakteriella sera framställas
genom immunisering av djur med uppslamningar
av bakterier el. med extrakt av dessa. Serum
mot epidemisk
hjärnhinneinflammation och mot lunginflammation har
dock numera helt utträngts av behandling med
sulfapreparat och antibiotica.
Rekonvalescentsera (konvalescentsera) erhållas
genom att åderlåta en person som nyligen
genomgått en infektionssjukdom, varefter det erhållna
serum användes mot nya fall av sjukdomen i
fråga. Tidigast användes rekonvalescentsera mot
scharlakansfeber, och dess effekt i tidigt
stadium i rent toxiska fall är oftast mycket god,
i likhet med som ovan angivits för antitoxiskt
scharlakansfeberserum.
Mässlingsrekon-valescentserum har ingen effekt på redan
utbruten sjukdom men är av skyddande verkan,
om det sprutas i tillräcklig mängd tidigt i
inku-bationsstadiet. Rekonvalescentserumbehandlingen
av barnförlamning synes icke ha verkan,
även när den användes, innan förlamningar ännu
uppträtt. Däremot förefaller det, som om detta
serum skulle ha en skyddande effekt, vilket
undersökningar i Sverige antyda. — Vid vissa
infektioner har normalserum kommit till
användning, utan att man kan fälla ett säkert
omdöme om metodens värde. Från många håll
rapporteras om gynnsamma erfarenheter med
in-sprutning av blod från patienten själv, egen-
Serval.
blodterapi, men det är härvid icke närmare
analyserat, vilka blodbeståndsdelar som äro
verksamma.
Serväl, Félis {Leptailürus} serväl (cape’nsis),
djur av kattsläktet. Smärt kropp, täml. höga
ben, svans ung. en tredjedel av kroppslängden
och stora öron jämte ett mönster av svarta
fläckar på mer el. mindre ockragul botten
känneteckna s., som i flera olika raser förekomma i
Afrika. De leva av fåglar och smärre däggdjur
samt hålla sig väl dolda. En västafrikansk art,
F. (L.) servalina, har helt små, tätt strödda
fläckar. Båda arterna äro av ung. samma storlek,
huvud och kropp omkr. 1 m.
Servandoni [-då’ni], Jean Jérome,
italiensk-fransk målare och arkitekt (1695—1766). S.
kom 1724 till Paris och arbetade med stor
framgång som teaterdekoratör. Sitt främsta verk
utförde han på arkitekturens område i några
kyrkobyggnader, särskilt fasaden till S:t-Sulpice i
Paris. Mitt under rokokons välde fullbordade S.
här en fullständigt klassicistisk skapelse med
dubbla kolonnställningar och raka bjälklag.
Serve [säv, sv. utt. sörv] (eng.), ”uppgivning”
i tennis, badminton, bordtennis m. fl., varigenom
bollen bringas i spel. — Verb: serve, serva.
Servegin [-ji’n], mjuk och böjlig stropp av
sammanlagda och genom tränsning sammanhållna
kabelgarn. S. brukas på fartyg för påslagning
av föremål vid hissning m. m.
Servet [sär<oä’t], Miguel, spansk läkare,
teolog (omkr. 1511—53). S. företrädde en utpräglad
antitrinitarism (bl. a. i stridsskriften ”De
trinita-tis erroribus”, 1531). För att undgå förföljelse
antog S. namnet de Villeneuve, studerade först
matematik i Paris, sedan medicin samt ägnade sig
åt medicinsk praktik i Vienne 1540—53. S:s
viktigaste arbete, ”Christianismi restitutio” (1553),
präglas av panteistisk nyplatonism och mystisk
spiritualism i förening. I boken finnes även en
redogörelse för blodets lilla kretslopp, som ställt
S. bland anatomiens banbrytare. Han trädde i
förbindelse med Calvin, som i avsky över S:s
kätteri lät ange denne för den katolska
inkvisitionen. S. lyckades fly och kom inkognito till
Genève, där han upptäcktes och på Calvins
anstiftan häktades. Efter process brändes han som
kättare. — Litt.: P. Ladame, ”M. S.” (1913);
R. H. Bainton, ”M. S.” (1953).
Serve’tt (fr. serviette), tork-, handkläde, liten
duk, som varje måltidsgäst erhåller för att torka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
