Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sekreterare - Sekreterarfåglar el. ormfalkar - Sekretess - Sekretesslagen - Sekretin - Sekretion - Sekretissime beredningen el. sekretissimum - Sekretär - Sekt (samfundsbildning) - Sekt (vin) - Sekter - Sektion (avdelning) - Sektion (matematik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Sekreterarfåglar—Sektion
952
Sekreterarfågel.
på riksstyrelsen, som vissa år under 1500- och
1600-talen utövades av s. i Kansliet. — Sekre-
tariat, omfattningen av en s:s verksamhet och
sammanfattande namn på s. och hans underord-
nade.
Sekreterarfåglar el. o r m f a 1 k a r, Gypogerä-
nidae (Serpentari’idae), fam. av fågelordn. rov-
fåglar, omfat-
tande endast en
art, Gypogera-
nus (Serpenta-
rius) serpenta-
rius, s e k r e-
terarf åge In,
ormfalken
el. t r a n g a-
m e n, utmärkt
av synnerligen
långa tarser och
lång stjärt.
Längden uppgår
till omkr. 1,25
m. Den före-
kommer i stäpp-
artade trakter i
Afrika och liv-
när sig av gro-
dor och kräl-
djur, framför
allt ormar.
Namnet härleder sig från en fjädertofs på huvu-
det, som skulle erinra om en äldre tiders skrivare
med gåspennan bakom örat.
Sekrete’ss, hemlighållande; hemlig karaktär;
tystnadsplikt.
Sekretesslagen, jur., allmänt brukad benämning
på lagen 28/s 1937 om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar. Enl. 1949 års
Tr. O. kap. 2 gäller som huvudregel, att varje
svensk medborgare äger fri tillgång till allmänna
handlingar, varmed förstås alla hos stats- el.
kommunalmyndighet förvarade handlingar (även
kartor, ritningar etc.), vare sig de inkommit till
myndigheten el. upprättats där. Rätten att utbe-
komma allmänna handlingar innefattar två mo-
ment: dels rätt att genom tryck offentliggöra
sådana handlingar och dels rätt att taga del
därav, t. ex. för avskrift el. läsning på stället
I denna rätt må endast göras sådana inskränk-
ningar, som påkallas av hänsyn till rikets säker-
het och dess förhållande till främmande makt el.
i anledning av myndighets verksamhet för in-
spektion, kontroll och annan tillsyn el. för brotts
förekommande och beivrande el. till skydd för
statens, menigheters och enskildas behöriga eko-
nomiska intressen el. av hänsyn till privatlivets
helgd, personlig säkerhet, anständighet och sed-
lighet. Dessa inskränkningar ha upptagits i s.,
som innehåller en detaljerad ”katalog” över de
allmänna handlingar, som skola hållas hemliga.
Som allmän princip gäller, att viss tid, olika för
de skilda slagen av handlingar, stadgats för hem-
lighållandet. Sedan sekretesstiden utgått, äro hand-
lingarna offentliga. I regel äger den myndighet,
där handlingen finnes, besluta i frågan om utläm-
nande av handling före tidens utgång. — Om
allmän handling enl. s. skall hållas hemlig, skall
myndigheten, såvida den finner det nödvändigt
för att förebygga obehörigt utlämnande, förse
handlingen med anteckning om hemligstämpling.
Sekretin, ett i tolvfingertarmens vägg bildat
hormon, som via blodet når bukspottkörteln och
stimulerar denna till sekretion.
Sekretion (av lat. secrétus, avskild), avsönd-
ring. 1) (Fysiol.) Verksamheten i en körtel el.
bildandet av dels ett yttre sekret, ss. tårar, spott,
magsaft, galla, urin, svett, mjölk, dels ett inre
sekret från de endokrina körtlarna (se Inre sekre-
tionen). Avskiljandet av ämnesomsättningens slut-
produkter i kroppen, kolsyra, vatten, urinämne
m. m., kallar man vanl. utsöndring (e x k r e-
tion). Det intimare förloppet vid s:s uppkomst
är otillräckligt känt. En aktiv medverkan från
körtelcellernas sida måste dock antagas, och man
söker förklara s. som resultatet av kemiska och
fysiska förlopp, ss. filtration, diffusion, osmos
och i varandra gripande serier av kemiska reak-
tioner. S. står under inflytande av nerver, som
dels gå till kärlen, dels till själva körtelcellerna.
2) (Bot.) Se Sekret.
3) (Geol.) En sådan i en bergart förekomman-
de mineralmassa, som bildats genom fullständig
el. partiell utfyllning av en förutvarande hålighet
(t. ex. biåsrum el. spricka) genom avsättning ur
lösningar. Mineralavsättningen (kvarts, kalkspat,
zeoliter etc.) börjar vid hålrummets väggar. I
motsats till hos konkretioner äro därför s:s inre
delar de senast bildade. Vid ofullständig utfyll-
ning av håligheterna hysa s. ofta kristalldruser
i sitt inre. Ex. på s. erbjuda bl. a. mandlar i
vulkaniska bergarter.
Sekreti’ssime beredningen el. sekret i’s-
simum (lat. secreti’ssimum, det hemligaste), en
1740 tillsatt underavd. av sekreta utskottet, be-
stående av 2 representanter för adeln och 1 för
vartdera präste- och borgarståndet, vilka ägde
handlägga och avgöra de såsom allra hemligast
ansedda utrikesärendena. Inför befarad brytning
med Ryssland återupplivades s. av 1746—47 års
riksdag.
Sekretär (fr. secrétaire, av lat. secrétus, av-
skild, hemlig), skrivbyrå med nedfällbar klaff
samt innanför denna mindre lådor för brev o. dyl.
Särskilt under 1700-talet tillverkades s. av finare
träslag med dyrbara inläggningar (se bild vid
G. Haupt).
Sekt (av lat. se’cta, anhang, av se’qui, följa),
religiös samfundsbildning, som kommit till stånd
genom utbrytning ur annat kyrkosamfund. —
S e k t e r i’s m, sektväsen, partisinne.
Sekt (ty. Sekt, av fr. vin sec, sp. vino secco,
torrt vin), gammalt namn på starkt, sött vin, sär-
skilt på muskatvin från Spanien och Madeira. I
Tyskland betecknas därmed i allm. musserande
vitt vin.
Sekter, äldre kortform för sekreterare (”kungl.
sekter”).
Sektion (lat. se’ctio, av secäre, skära), (av-)
skärning, snitt; avdelning.
Sektion, mat., dets. som skärningen mellan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
